## Snabbfakta

Cavapoo är en korsning med cavalier king charles spaniel och pudel som grundraser, inte en egen hundras med gemensam standard inom Svenska Kennelklubben eller FCI. Namnet används både om första generationen och senare kombinationer, så två kullar kan ge tydligt olika hundar.

- **Storlek:** Det finns inga officiella Cavapoo-mått. Fråga vilken pudelvariant som ingår och jämför båda föräldrarnas faktiska storlek.
- **Päls:** Pälsen kan bli mer silkig och vågig eller mer tät och lockig. Fällning och benägenhet att tova varierar även inom samma kull.
- **Temperament:** Föräldrarasernas beskrivningar visar möjliga drag, inte ett löfte om att varje valp får ”det bästa av båda”.
- **Hälsa:** En korsning är inte automatiskt friskare. Hälsoundersökningar behöver bedömas separat för Cavalier- och pudellinjen.
- **Generation:** F1, F1b och liknande beteckningar beskriver släktskapet. De garanterar inte viss storlek, päls eller personlighet.

Den mest användbara frågan före köp är därför inte bara ”är det en Cavapoo?” utan ”vilka är föräldrarna, vilken pudelvariant ingår och vilka kontrollerade resultat finns för just dessa hundar?”

## Utseende och päls

En Cavapoos vuxna storlek och utseende kan inte läsas av från korsningsnamnet. Cavalier king charles spaniel är vanligen omkring 30–35 cm hög. Pudeln finns däremot i fyra standardiserade storlekar: toy, dvärg, mellan och stor. Föräldrarasernas mått är bakgrundsinformation, inte ett Cavapoo-intervall. Den bästa praktiska vägledningen är de vuxna föräldrarnas mått, kroppsbyggnad och vikt samt hur äldre avkommor från samma föräldrar har utvecklats.

Pälsen kan kombinera Cavalierns långa, silkiga hår med pudelns krusigare, växande päls på många sätt. En hund kan få vågig päls som fäller en del, tätare lockar som håller kvar lösa hår eller något däremellan. Skötselplanen bör därför följa den enskilda pälsen i stället för ett fast schema.

Kontrollera om en kam kan föras ända ned till huden, särskilt bakom öronen, i armhålorna och där sele eller halsband ligger. En mer pudellik päls behöver klippas, medan en mer Cavalierlik päls fortfarande behöver genomkamning och kontroll kring öron och tassar. Be uppfödaren visa hur de vuxna hundarnas päls sköts.

Cavapoo är inte allergifri. Hundallergen finns främst i hud och saliv, och Svenska Kennelklubben betonar att nivåerna varierar mellan individer – även inom samma kull. Att en hund fäller lite innebär därför inte att en allergisk person kommer att tåla den. Den som har allergi behöver bedöma sin egen situation medicinskt och kan inte använda korsningsnamnet eller pälsformen som garanti.

## Temperament och personlighet

Cavapoo kan bli en social, aktiv och samarbetsvillig sällskapshund, men personligheten är mindre förutsägbar än marknadsföringen ofta antyder. Cavaliern beskrivs som vänlig, glad och tillgiven, medan pudeln ska vara alert, aktiv och snabbtänkt. En korsningsvalp kan ligga nära något av dessa ideal, kombinera dragen på andra sätt eller visa egenskaper som kräver mer träning än väntat.

En brittisk enkätstudie publicerad 2026 omfattade 9 402 hundar och jämförde Cavapoo med föräldraraserna i 24 beteendeanalyser. Cavapoo skilde sig i hälften av jämförelserna och hade högre nivåer av oönskade beteenden i 11, bland annat inom rädsla, uppvarvning och ensamhetsrelaterade problem. Ägarrapporterade gruppresultat avgör inte hur en enskild hund blir, men visar att ”lättlärd familjehund” inte är en medfödd garanti.

Träffa valpens mamma och observera om hon kan vara nyfiken, återhämta sig efter något oväntat och koppla av i vardagsmiljön. Be om motsvarande konkret information om pappan och nära släktingar. Formuleringar som ”snäll”, ”mysig” eller ”typisk Cavapoo” säger mindre än exempel på hur hundarna fungerar vid främmande människor, hantering, hundmöten, ljud och kortare separationer.

Med barn behövs alltid en närvarande vuxen och en fredad viloplats för hunden. En liten hund kan skadas av att lyftas eller hanteras oförsiktigt, samtidigt som barn inte kan förväntas läsa hundens tidiga signaler. Samvaro med hundar eller katter beror på individernas tidigare erfarenheter och introduktionen; korsningen i sig är ingen garanti för att de fungerar ihop.

## Träning och motion

Cavapoo behöver daglig fysisk aktivitet, mental sysselsättning och träning i att komma till ro, men ett visst antal promenadminuter passar inte alla. Ålder, kroppsbyggnad, hälsa, underlag och återhämtning ska styra. En vuxen individ kan uppskatta promenader, nosarbete och lekfull problemlösning, medan en valp behöver kortare upplevelser, mycket sömn och gradvis uppbyggd belastning.

Träningen bör vara belöningsbaserad, tydlig och anpassad till hundens förmåga. Prioritera sådant som gör vardagen säker: kontakt, inkallning, följsamhet i koppel, lugn vid dörr och besök, frivillig hantering samt förmåga att pausa efter aktivitet. Korta lyckade repetitioner är mer värdefulla än att pressa vidare när hunden är trött, rädd eller för uppvarvad.

Ensamhet ska tränas som en egen färdighet. En liten valp kan inte lämnas ensam, och tiden bör ökas först när hunden är trygg och kan slappna av. Börja med mycket korta, odramatiska avstånd i hemmet och gå tillbaka ett steg om hunden börjar vakta dörren, vandra, skälla ihållande eller får svårt att ta det lugnt. Planera vardagen så att valpen inte behöver klara längre frånvaro innan träningen fungerar.

Om hunden återkommande blir starkt rädd, har svårt att varva ned eller får panik när den lämnas bör problemet bedömas tidigt av veterinär och kompetent beteenderådgivare. Hårdare korrigeringar löser inte känslan bakom beteendet.

## Hälsa

En Cavapoo ska inte antas få bättre hälsa enbart genom korsningen. En stor brittisk studie från 2024 fann ingen statistisk skillnad i merparten av jämförelserna mellan tre populära pudelkorsningar och deras föräldraraser. Ett bättre köpunderlag kommer från identifierade avelsdjur, rätt undersökningar för varje linje och insyn i äldre nära släktingar.

**För Cavalierlinjen är hjärtat den första kontrollpunkten.** Cavalier king charles spaniel har ett hälsoprogram mot tidigt blåsljud kopplat till myxomatös mitralisklaffsjukdom, MMVD. För att renrasig Cavalieravkomma ska registreras krävs officiellt intyg om hjärta utan anmärkning; intyget får vara högst 12 månader gammalt vid parning och officiell undersökning görs tidigast vid tre års ålder. Regeln gäller inte en Cavapoo-kull, men är ett relevant riktmärke. Om en renrasig Cavalier ingår direkt, be att få se identitet, ålder vid undersökningen, datum och officiellt resultat. I senare generationer ska uppfödaren kunna visa vilka Cavalierer som finns längre bak och deras resultat. Fråga när äldre släktingar först fick blåsljud; ett ungt resultat ger inte samma information som dokumenterad hjärthälsa högre upp i åldrarna.

Cavalierlinjen motiverar också frågor om chiari-missbildning och syringomyeli, CM/SM. Tillståndet finns i rasen men kan ge allt från inga tydliga tecken till smärta och neurologiska symtom; den svenska förekomsten är inte säkert fastställd. Fråga efter kända symtom, diagnoser och eventuella MR-resultat hos nära släktingar. Cavaliersällskapet rekommenderar även ögonlysning före avel och patellaundersökning från ett års ålder. Ett DNA-paket ersätter inte dessa undersökningar.

**För pudellinjen avgör storleksvarianten vilka resultat som är mest relevanta.** Toy-, dvärg- och mellanpudel omfattas av SKK:s hälsoprogram för prcd-PRA, en ärftlig näthinnesjukdom. För registrerad pudelavel ska föräldradjuret vara DNA-testat vid godkänt laboratorium eller dokumenterat hereditärt fritt före parning. Testet säger bara något om prcd-PRA, inte om alla former av PRA eller andra ögonsjukdomar. För toy- och dvärgpudel är patellastatus en viktig klubbrekommendation. För mellan- och storpudel blir höftledsresultat relevant, med formellt HD-program för storpudel. Om pudeln ligger längre bak i släktleden ska även de hundarna och resultaten kunna identifieras.

Be om själva resultaten, inte bara beskedet ”hälsotestad”. Kontrollera hundens namn eller registreringsnummer, undersökningstyp, datum, ålder och resultat samt vilken pudelvariant som faktiskt ingår. Friska föräldrar kan aldrig garantera en frisk valp, men verifierbara uppgifter ger ett betydligt bättre beslutsunderlag än en lista över tester utan identitet och datum.

## Historia och ursprung

Cavapoo har ingen gemensam dokumenterad rasutveckling jämförbar med en erkänd hundras. Namnet beskriver en modern korsning med Cavalier king charles spaniel och pudel som grund, men utan gemensam stambok finns ingen enda standard, grundare eller säkert startår för alla hundar under namnet.

Föräldraraserna har däremot väldokumenterad historia. Små spanielhundar har avbildats i Europa i århundraden, och Cavalier king charles spaniel erkändes som en egen ras av den engelska kennelklubben 1945. Pudeln är en gammal europeisk ras; de större hundarna användes historiskt som vattenapportörer, medan mindre varianter utvecklades för sällskap och andra uppgifter.

Beteckningar som F1 och F1b är därför bäst lästa som en beskrivning av den enskilda kullens släktskap, inte som steg i en gemensam Cavapoo-standard. Be uppfödaren rita upp kombinationen om den inte är självklar och kontrollera vilka grundraser och individer som faktiskt finns bakom valpen.

## Att leva med rasen

Cavapoo passar bäst hos den som accepterar variation och vill bedöma individen, inte hos den som behöver garantier om storlek, allergi, temperament eller enkel pälsvård. Vardagen behöver rymma pälsarbete, belöningsbaserad träning, gradvis ensamhetsträning och aktivitet som kan justeras efter hundens ålder och sätt att fungera.

Lägenhet kan fungera om hunden kan koppla av, får sina behov tillgodosedda och inte lämnas längre än den klarar. Liten kropp betyder inte automatiskt låg aktivitetsnivå eller tyst inomhusliv. För en förstagångsägare är tillgång till seriös valpkurs, pälsvårdshjälp och en plan för arbetsdagar viktigare än etiketten ”nybörjarvänlig”.

Innan du bestämmer dig, be om:

- båda föräldradjurens fullständiga identitet och den exakta pudelvarianten;
- en begriplig redovisning av F1, F1b eller annan kombination;
- officiellt hjärtresultat och relevant familjehistorik i Cavalierlinjen;
- variantanpassade ögon-, patella-, prcd-PRA- eller HD-resultat i pudellinjen;
- uppgifter om CM/SM, ögon och knän i Cavalierlinjen;
- möjlighet att se valpen med mamman och bedöma hennes vardagsbeteende;
- en realistisk beskrivning av vuxen päls, skötsel och hur tidigare avkommor har utvecklats.

Avstå om identiteter och resultat inte kan visas, om uppfödaren lovar allergifrihet eller ett bestämt temperament, eller om valpen och de vuxna hundarna visar tydlig rädsla, hälta, besvärad andning eller irriterade ögon. En bra Cavapoo-match bygger på öppna uppgifter och rätt vardag för den faktiska hunden – inte på att korsningsnamnet får ersätta kontrollen.

Cavapoo

The Kennel Club (UK)

PDSA - People's Dispensary for Sick Animals (UK)

British Veterinary Association

Cavapoo är en liten, tillgiven blandning mellan Cavalier och Pudel (cirka 6–11 kg) med en mjuk, ofta låg-fällande päls som kräver frekvent borstning och regelbunden pälsvård. Den är vänlig, lekfull och lättlärd, passar i många olika typer av hem men ogillar att vara ensam länge och behöver dagliga promenader och sällskap.

## Snabbfakta

Goldendoodle är en korsning mellan golden retriever och pudel, inte en egen ras med gemensam rasstandard. Det gör att storlek, päls, fällning, temperament och hälsa kan skilja sig tydligt även mellan hundar som säljs under samma namn.

- **Hundtyp:** aktiv sällskapshund med bakgrund i två lättlärda föräldraraser
- **Storlek:** varierar framför allt med vilken pudelstorlek som finns i kombinationen och hur stora föräldrarna faktiskt är
- **Päls:** kan vara från relativt rak och fällande till vågig eller lockig med liten fällning
- **Aktivering:** behöver rörelse, träning och problemlösning varje dag
- **Pälsvård:** kan bli omfattande; behovet avgörs av den enskilda pälsen
- **Viktigt inför köp:** kontrollera föräldradjurens identitet, storlek, mentalitet och dokumenterade hälsoundersökningar

När uppfödare använder beteckningar som F1, F1B och multigen beskriver de korsningens släktled. Bokstäverna är däremot ingen kvalitetsstämpel och garanterar varken en viss vuxenstorlek, en särskild päls eller att hunden inte fäller. Be därför uppfödaren förklara den konkreta kombinationen i stället för att nöja dig med generationsnamnet.

## Utseende och päls

En goldendoodles utseende är mindre förutsägbart än hos en hund som avlas mot en fast rasstandard. Pudeln finns i fyra storlekar, medan golden retrievern är en betydligt större hund. Därför behöver du veta vilken pudelstorlek som ingår och se båda föräldrarnas mankhöjd och vikt för att få ett rimligt riktmärke. Ord som mini, medium och standard används olika av olika uppfödare och är inte gemensamma svenska storleksklasser för korsningen.

Pälsen kan bli rakare som hos golden retriever, mjukt vågig eller tydligt lockig. Den kan också ha olika mängd underull och ansiktsbehåring. Fällning styrs av flera gener, så en generationsbeteckning eller en snabb titt på valpen räcker inte för att förutsäga hur den vuxna pälsen blir.

Utgå från den päls hunden faktiskt har. För en metallkam ända ned till huden efter borstningen: om kammen fastnar finns det fortfarande tovor. Områden bakom öronen, i armhålorna, under halsband eller sele och runt ben och tassar behöver ofta extra kontroll. En tät, växande päls kan behöva regelbunden klippning hos hundfrisör, medan en rakare och mer fällande päls kan kräva mer arbete med lös underull. Fråga uppfödaren vilken pälsvård de vuxna närmaste släktingarna behöver och räkna in både tid och eventuell frisörkostnad.

Goldendoodle är inte allergifri. Hundallergi orsakas av proteiner från hunden, och mängden allergen varierar mellan individer – även inom samma kull. Liten fällning är därför inte samma sak som låg allergirisk. Den som har hundallergi behöver ta medicinsk rådgivning och bör inte köpa valp utifrån ett löfte om en ”allergivänlig” generation eller päls.

## Temperament och personlighet

Många goldendoodles blir sociala, samarbetsvilliga och snabba att lära, men korsningen ger ingen temperamentgaranti. Golden retriever har avlats för apporteringsarbete och brukar vara följsam och utåtriktad. Pudeln beskrivs som alert, träningsbar och nära sin ägare. En goldendoodle kan få mycket av dessa egenskaper, men också mer intensitet, vaksamhet, jaktlust eller känslighet än familjen hade väntat sig.

Bedöm därför individer, inte bara föräldrarasernas rykte. Träffa helst valpens mamma och, om möjligt, pappan. Titta på hur de reagerar på nya människor, ljud och vardaglig hantering, men också på hur snabbt de varvar ned efter aktivitet. Fråga om rädsla, stress, resursförsvar och separationssvårigheter hos föräldrar och nära släktingar. En vänlig hälsning är positiv, men förmågan att koppla av är minst lika viktig i ett vanligt hem.

För en förstagångsägare kan goldendoodle fungera bra när uppfödaren har valt stabila föräldrar och ägaren vill träna aktivt. Kombinationen passar sämre för den som söker en självgående, lågaktiv hund eller räknar med att vänlighet ska ersätta vardagsträning. Unghunden kan vara stor, stark och yvig långt innan den har fått vuxen impulskontroll.

## Träning och motion

Goldendoodle behöver motion och mental aktivering varje dag, men det finns ingen säker minutformel som passar alla. Ålder, storlek, hälsa, temperament och tidigare vana avgör nivån. En bra vardag växlar mellan promenader, fri rörelse på säker plats, nosarbete, apportering eller andra samarbetsövningar och ordentlig vila.

Belöningsbaserad träning brukar passa en hund som är kontaktsökande och lättlärd. Börja tidigt med lugn koppelgång, inkallning, hantering, att lämna ifrån sig föremål och att kunna ligga kvar trots vardagsrörelse omkring sig. Korta pass med tydliga pauser är ofta mer lärorika än lång träning när hunden redan är trött eller uppskruvad.

Valpar behöver upptäcka miljöer i egen takt och ska inte motioneras som färdigvuxna hundar. Öka längd, underlag och belastning gradvis. Hos en vuxen hund är målet inte bara att göra den trött. Om mer och mer högintensiv motion gör hunden svårare att få ned i varv behövs ofta mer nosarbete, självkontroll och återhämtning i stället för ännu högre tempo.

## Hälsa

En goldendoodle blir inte automatiskt friskare för att den är en korsning. Den kan ärva sjukdomsanlag och kroppsliga förutsättningar från både golden retriever och pudel. Samtidigt går det inte att använda en allmän lista över ”goldendoodlesjukdomar” som facit, eftersom relevanta risker och undersökningar beror på de faktiska föräldradjuren och på vilken pudelstorlek som används.

Be att få se originalintyg eller kontrollerbara registreringar för båda föräldradjuren före köp. För golden retriever omfattar svenska rasklubbsrekommendationer bland annat bedömning av höfter och armbågar, ögonundersökning samt relevanta DNA-resultat för former av PRA. För pudel skiljer sig programmen mellan storlekarna: storpudel har hälsoprogram för höfter, medan de mindre varianterna har program för prcd-PRA. Pudelklubbens ytterligare rekommendationer tar också hänsyn till exempelvis knäleder eller höfter beroende på storlek.

Ett kommersiellt DNA-paket är inte ett fullständigt friskintyg. Ett DNA-test visar normalt om hunden bär på den specifika genvariant som testet avser. Det ersätter inte röntgen, klinisk undersökning eller ögonlysning, och ett negativt svar utesluter inte andra orsaker till liknande sjukdom. Be uppfödaren förklara varför varje test är relevant för just föräldradjuret och vilka undersökningar som inte är DNA-baserade.

En praktisk kontroll före köp är därför:

1. Säkerställ vilka raser och vilken pudelstorlek som faktiskt finns bakom valpen.
2. Matcha undersökningarna mot båda föräldraraserna och deras storlek, inte mot ordet goldendoodle.
3. Kontrollera resultat, undersökningsdatum och hundarnas identitet – nöj dig inte med att ”linjerna är testade”.
4. Fråga även om sjukdomar, livslängd och dödsorsaker hos syskon, föräldrar och mor- och farföräldrar.
5. Välj en valp som är veterinärbesiktigad och en uppfödare som kan beskriva både styrkor och osäkerheter i kombinationen.

## Historia och ursprung

Goldendoodles bakgrund ligger i två dokumenterade men olika hundraser. Golden retrievern utvecklades i Storbritannien under senare delen av 1800-talet som en apporterande fågelhund för arbete på land och i vatten. Pudeln har äldre europeiska rötter, är i dag registrerad av FCI med Frankrike som ursprungsland och har också en historia knuten till vattenfågeljakt innan den blev en mångsidig sällskapshund.

Korsningen har blivit populär i modern tid, men den har ingen gemensam FCI- eller SKK-standard som styr storlek, päls eller mentalitet. Berättelser om en enda grundare eller ett exakt första år återges ofta utan tillräckligt stark dokumentation. För en valpköpare är den enskilda kullens härstamning därför mer användbar än en generell ursprungsberättelse: vilka hundar användes, vilka egenskaper valdes och hur följs avkommornas hälsa och mentalitet upp?

## Att leva med rasen

Goldendoodle trivs bäst i ett hem där hunden får vara delaktig, tränas i att koppla av och får sina behov tillgodosedda varje dag. Lägenhet kan fungera lika väl som hus om storlek, ljudnivå, pälsvård, rastning och aktivitet ryms i vardagen. En trädgård ersätter inte promenader, miljöträning eller gemensamma uppgifter.

Ensamhet behöver läras in gradvis. Börja med mycket korta stunder när hunden är trygg och avslappnad, och öka först när den fortsätter att vara lugn. Backa om hunden visar oro eller obehag. En universell gräns i timmar säger mindre än hundens ålder, vana och faktiska reaktion, men hunden behöver rastas och få social kontakt regelbundet under dagen.

Med barn är vuxnas ansvar avgörande. Hund och små barn ska ha en vuxen närvarande, och hunden behöver en fredad viloplats. En större, glad unghund kan välta ett litet barn utan att mena något illa. Träna därför lugna hälsningar och låt aldrig barnet störa hunden när den äter eller vilar.

Samliv med andra hundar eller katter beror på individ, tidiga erfarenheter och introduktion. Gör första möten lugna, skydda djurens egna mat- och viloplatser och hindra jaktlek innan den blir en vana. Frågan är inte bara om goldendoodlen är ”snäll”, utan om den kan bryta leken, läsa den andra individens signaler och komma till ro.

Den bästa matchningen görs genom konkreta frågor: Hur stora är föräldrarna? Hur fäller deras vuxna avkommor? Vilka hälsoundersökningar är verifierbara? Hur reagerar föräldrarna på stress och hur vilar de hemma? Tydliga svar på de frågorna säger mer om livet med just din framtida hund än attraktiva löften om generation, storleksnamn eller allergivänlighet.

Goldendoodle

Svenska Kennelklubben (Swedish Kennel Club)

Fédération Cynologique Internationale (FCI)

Norwegian Kennel Club (NKK)

Danish Kennel Club (DKK)

Goldendoodle: vänlig, människokär korsning mellan Golden Retriever och Pudel, oftast medelstor till stor och atletisk. Intelligent och mycket lättlärd, passar den aktiva familjen och fungerar ofta utmärkt som terapihund. Pälsen är vågig till lockig, fäller lite men kräver regelbunden pälsvård och omvårdnad.

Hagendalens

Postgårdsbacken

High Coast Sweet Legacy

Vi bedriver uppfödning i liten skala i hemmet. Vi hade vår första dalmatinerkull 2002 och vår första jack russellkull 2012. Vi prioriterar temperament och god hälsa i uppfödningen. Numera föder vi endast upp Jack Russell terrier.

Vi finns på facebook: Kennel Cahaba's

Cahabas

## Snabbfakta

Labradoodle är en korsning mellan labrador retriever och pudel, inte en hundras med en gemensam standard i Svenska Kennelklubben. Namnet säger därför ganska lite om den enskilda hunden: storlek, päls, fällning, temperament och hälsorisker kan variera även inom samma kull.

- Be alltid om den exakta pudelvarianten i föräldraledet. Toy-, dvärg-, mellan- och storpudel har mycket olika mankhöjd.
- F1, F1b och liknande beteckningar beskriver härkomst. De garanterar inte en viss storlek, päls, allergitålighet eller personlighet.
- En labradoodle kan få apporteringsintresse och snabb inlärning, men egenskaperna kombineras inte likadant hos alla.
- Pälsen kan vara rakare, vågig eller lockig och kan både fälla och tova. Ingen labradoodle kan garanteras vara allergivänlig.
- Korsningen passar bäst hos den som vill träna, aktivera och sköta päls regelbundet och som kan anpassa vardagen efter den faktiska hunden.
- Hälsoundersökningar ska bedömas för varje förälder utifrån labradorens och den aktuella pudelvariantens egna risker och rekommendationer.

Australian Labradoodle skiljer sig från en förstakorsning mellan labrador och pudel. Det är en separat typ som har utvecklats genom flera generationer och har andra raser i bakgrunden. Fråga vad uppfödaren menar med namnet och vilket register eller avelsprogram hundarna tillhör.

## Utseende och päls

Det finns ingen enda officiell storlek eller kroppsform för labradoodle. Labradorstandarden anger en ideal mankhöjd på 56–57 centimeter för hanar och 54–56 centimeter för tikar. Pudeln sträcker sig från toy över 24 till och med 28 centimeter, via dvärg och mellan, till storpudel över 45 till och med 60 centimeter med två centimeters tolerans uppåt. En storleksetikett som ”mini”, ”medium” eller ”standard” räcker inte för att säga hur stor hunden blir.

Uppskatta storleken genom att väga samman:

- vilken pudelvariant som faktiskt finns i härkomsten
- båda föräldrarnas uppmätta höjd och vikt
- storleken hos vuxna hel- och halvsyskon samt tidigare kullar
- hundens kön och kroppsbyggnad

Föräldrarna säger mer än generationsnamnet. Labradoren har enligt standarden en kort, tät päls med vattenavvisande underull, medan pudeln har en krusig päls som fortsätter att växa. Pälsens längd, lockighet, täthet och fällning kan därför skilja sig mellan kullsyskon och förändras när valppälsen byts mot vuxenpäls.

Låg synlig fällning är inte samma sak som låg allergirisk. Hundallergen kommer framför allt från hud, saliv och urin, inte bara från hårstrån. Inga hundar är allergenfria, och en person kan reagera olika på olika individer. Den som redan har pälsdjursallergi bör därför inte köpa valp utifrån ord som ”hypoallergen” eller ”allergivänlig”.

Pälsvården ska styras av den päls hunden faktiskt får. För en längre eller lockigare päls behöver en kam kunna föras ända ner till huden utan att fastna. Kontrollera särskilt bakom öronen, under sele och halsband, i armhålor, ljumskar och på ben. Blöt päls behöver torka och redas ut. Hur ofta kamning och klippning behövs beror på pälsens längd, struktur och vardag; en kunnig hundfrisör kan hjälpa till med en realistisk rutin. Vänj hunden gradvis och positivt vid hanteringen.

## Temperament och personlighet

En labradoodle kan vara social, samarbetsvillig och livlig, men korsningen ger ingen färdig ”bästa av två raser”-personlighet. Labradorens och pudelns rasideal beskriver vänliga, aktiva och träningsbara hundar, men arv, föräldrarnas beteende, tidiga erfarenheter, hälsa och träning påverkar den enskilda hunden.

En brittisk ägarenkät publicerad 2026 jämförde beteenden hos 583 labradoodlar med labradorer och pudlar. Resultatet var blandat: labradoodlarna hade bättre resultat än pudlarna på sex av tolv beteendeskalor men sämre än labradorerna på fem. Studien gällde hundar upp till fem år och kan inte förutsäga en valps personlighet. Den fann inte heller direkt stöd för att labradoodlar generellt är särskilt lämpade för barnfamiljer.

Träffa om möjligt tiken och andra vuxna nära släktingar. Titta på hur de tar kontakt, återhämtar sig efter något oväntat, hanteras och kommer till ro. Fråga hur vuxna hundar från tidigare kullar fungerar i vardagen, inte bara vad de har för färg eller päls.

Barn och labradoodle kan fungera bra tillsammans, men en vuxen ska alltid vara närvarande med små barn. Hunden behöver en fredad viloplats, och barn ska inte klättra på, krama fast eller störa den när den äter eller sover. En ung, stark och entusiastisk hund kan välta ett barn utan att vara aggressiv, så lugna hälsningar och fyra tassar i golvet är viktiga vardagsfärdigheter.

Samma försiktighet gäller andra djur. Socialt intresse är inte detsamma som god hundparksvana, och en labradoodle är inte automatiskt trygg med katter. Utgå från individens erfarenhet och benägenhet att jaga efter. Introducera djur stegvis, ge dem egna trygga platser och övervaka samspelet.

## Träning och motion

En labradoodle behöver dagligen både fysisk rörelse och uppgifter som kräver nos, hjärna och samarbete, men inget bestämt antal minuter passar alla. Ålder, storlek, hälsa, intensitet och återhämtning avgör belastningen. En bra vardag växlar mellan promenader, fri rörelse på säker plats, nosarbete, apportering, problemlösning, träning och ostörd vila.

Belöningsbaserad och stegvis träning passar korsningens ofta snabba inlärning. Prioritera färdigheter som gör vardagen säker och lugn:

- kontakt och följsamhet i koppel
- inkallning och att kunna avstå från störningar
- att lämna och släppa föremål utan konflikt
- lugna hälsningar på människor och hundar
- att kunna vänta och koppla av även när något händer
- trygg hantering av päls, öron, mun och tassar

Apportering, personsök, viltspår, nosework och rallylydnad kan ge utlopp för föräldrarasernas arbetslust. Alla individer tycker dock inte om samma aktivitet eller vatten.

För valpar ska belastning, svårighet och längd öka gradvis. Stelhet, ovilja eller svår återhämtning visar att upplägget behöver ändras. Målet är inte att trötta ut hunden varje dag, utan att bygga kondition, självkontroll och förmåga att vila.

## Hälsa

Det finns inget stöd för att en labradoodle automatiskt är friskare eller sjukare än båda föräldraraserna. En brittisk studie från 2024 omfattade 9 402 unga hundar och 342 jämförelser mellan tre pudelkorsningar och deras föräldraraser. I 86,6 procent av jämförelserna sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad. Bland 583 labradoodlar skilde sig de flesta av de 57 undersökta tillstånden inte från pudel eller labrador. Studien byggde på ägarrapporter om hundar upp till fem år och ersätter inte långsiktig avelsuppföljning.

Hälsokontrollen måste i stället börja med varje förälder. För en labrador i renrasig SKK-avel krävs officiell höftledsstatus, medan Labrador Retrieverklubben dessutom rekommenderar höfter och armbågar utan anmärkning samt en aktuell ögonundersökning. Storpudel har ett svenskt hälsoprogram för höftleder; för toy-, dvärg- och mellanpudel gäller i stället ett program för prcd-PRA-resultat. Reglerna gäller de renrasiga föräldrarna, inte ett obligatoriskt ”labradoodlepaket”, men visar varför den exakta pudelvarianten måste vara känd.

Be att få se underlagen, inte bara formuleringen ”hälsotestade föräldrar”. Kontrollera:

- att dokumentet gäller rätt hund och kan kopplas till identitet eller registreringsnummer
- undersökningens datum, metod, utfärdare och faktiska resultat
- höft-, armbågs- och ögonresultat som är relevanta för respektive förälder
- vilka DNA-test som gjorts och vilken enskild sjukdom varje test avser
- sjukdomar, rörelseproblem och temperament hos syskon, tidigare avkommor och äldre nära släktingar

Ett fritt DNA-resultat för en mutation säger inget om andra sjukdomar. En korsning kan få riskanlag från båda sidor även när den genetiska variationen är större.

I 2024 års studie hade labradoodle högre odds för yttre öroninflammation än labrador, men det betyder inte att varje individ drabbas. Sök veterinär vid huvudskakningar, klåda, smärta, rodnad, svullnad eller illaluktande sekret. Återkommande problem behöver utredas; rengör inte ett irriterat öra utan veterinärs råd.

## Historia och ursprung

Den bäst dokumenterade moderna starten för namnet labradoodle är en kull som föddes 1989 inom dåvarande Royal Guide Dogs Association of Australia, nu Guide Dogs Victoria. Avelsansvarige Wally Conron parade labradortiken Brandy med storpudeln Harley för en synskadad klient vars make hade allergi. Av tre valpar var det en, Sultan, som bedömdes passa klienten och senare arbetade som ledarhund.

Namnet labradoodle användes för att skapa intresse när det var svårare att hitta hem åt hundarna om de bara beskrevs som blandraser. Det gjorde korsningen känd, men skapade ingen gemensam rasstandard. Vissa uppfödare har fortsatt med labrador–pudelkorsningar, medan andra har fört aveln vidare i flera generationer inom egna register.

Australian Labradoodle har därför en annan bakgrund än en vanlig labrador–pudelkorsning. Genetisk forskning på dessa hundar visar bidrag från fler raser än labrador och pudel och att pudelarvet dominerar. En valpköpare bör be om en begriplig stamtavla eller härkomstredovisning och inte anta att alla hundar som säljs under liknande namn har samma bakgrund.

## Att leva med rasen

Labradoodle passar bäst i ett hem som har tid för träning, aktivitet, återhämtning och regelbunden pälsvård och som accepterar att den vuxna hunden kanske inte motsvarar en marknadsförd storleks- eller pälsetikett. Det är sällan ett bra val för den som främst söker en fällfri, självgående eller garanterat enkel familjehund.

Lägenhet kan fungera om hunden får sina behov tillgodosedda utomhus, kan komma till ro inne och inte stör grannar. En trädgård ersätter inte promenader eller träning. Ensamhet behöver tränas i små steg när hunden är trygg och avslappnad. Vissa vuxna hundar klarar några timmar, andra blir oroliga betydligt tidigare; utebliven vila betyder att svårigheten behöver minskas.

Gör ett konkret förköpstest innan du bestämmer dig:

- Be om exakt härkomst, pudelvariant och betydelsen av uppfödarens generations- och storleksetiketter.
- Jämför föräldrarnas och vuxna släktingars verkliga storlek, päls, beteende och förmåga att komma till ro.
- Läs originalen till hälsoresultaten och fråga varför just dessa undersökningar valts för båda föräldrarna.
- Träffa valparna med tiken i deras uppväxtmiljö och se hur uppfödaren arbetar med hantering, återhämtning och vardagsljud.
- Säkerställ att hushållet har en plan för pälsvård, hundpassning, träning och gradvis ensamhet även under hundens första krävande år.

När svaren är konkreta och dokumenten går att kontrollera blir det lättare att bedöma just den planerade kullen. För labradoodle är den individuella hunden, föräldrarna och uppfödarens avelsarbete mer informativa än själva namnet.

Labradoodle

UK Labradoodle Association

Labradoodle Club of Great Britain

Norwegian Kennel Club

Dansk Kennel Klub (Denmark)

Labradoodle är en medelstor till stor, atletisk korsning mellan Labrador Retriever och Pudel, känd för sitt vänliga, människoorienterade temperament och sin höga träningsbarhet. Pälsen kan variera från lockig och låtthårande till sträv och fällande, och kräver regelbunden pälsvård. Passar bäst i aktiva hem som kan erbjuda daglig motion och mental stimulans.

Vi bedriver sedan 2019 en småskalig uppfödning av hälsotestade Labra doodles. Vår vision är att ge valparna den bästa grunden för att växa upp till trygga individer. Det gör vi genom att ge valparna kvalitetsfoder, de hanteras dagligen  och de får prova på att åka bil, vara ute och upptäcka världen och träna sina sociala färdigheter genom att växa upp mitt i vårt hem med våra andra hundar. Alla våra tikar har genomgått HD/ED, ögon lysning, DNA-tester och BPH.

Abralabradoo

## Snabbfakta

- Shih tzu är en liten, renrasig sällskapshund med ursprung i Tibet och utveckling i Kina; Storbritannien ansvarar för rasstandarden.
- Rasstandarden anger högst 27 centimeters mankhöjd och 4,5–8 kilos vikt. FCI erkänner en shih tzu, inte separata ”mini”, ”imperial” eller ”teacup”-varianter.
- Typiska drag är ett vänligt men självständigt sätt, ett alert uttryck och en stadig kropp som är något längre än den är hög.
- Den långa pälsen kräver mycket skötsel. En kortare vardagsfrisyr minskar arbetet men tar inte bort behovet av borstning, bad och kontroll av ögon, öron, tassar och hud.
- Fri, tyst andning, ögon som inte är utstående och en fungerande mun är viktigare än ett extremt kort nosparti eller en överdriven päls.
- Shih tzu kan trivas i lägenhet, men behöver fortfarande daglig rörelse, mental aktivering och social kontakt.

## Utseende och päls

Shih tzu är liten men stadigt byggd, inte en späd miniatyrhund. Kroppslängden från manken till svansroten ska överstiga mankhöjden. Bröstkorgen är bred och djup, och den högt ansatta svansen bärs i en båge över ryggen. Huvudet är brett och runt. Nospartiet är kort och brett, men näsborrarna ska vara väl öppna och ögonen stora utan att vara utstående.

Rasstandarden anger en högsta mankhöjd på 27 centimeter och en vikt på 4,5–8 kilo. Typ och funktion ska väga tyngre än jakten på en så liten hund som möjligt. Benämningar som ”imperial” och ”teacup” är därför inga erkända storleksvarianter av rasen.

Pälsen består av långt, tätt täckhår och måttlig underull som inte ska vara ullig. Den får vara rak eller svagt vågig, och alla färger är tillåtna. Håret på huvudet ger det karakteristiska krysantemumliknande uttrycket, men får inte skymma hundens syn. Pälsen ska heller aldrig vara så lång eller tung att den begränsar rörelserna.

En shih tzu i full lång päls behöver en genomtänkt rutin. SKK beskriver regelbundna bad, noggrann torkning och genomkamning för att förebygga tovor. Håret vid ansiktet behöver hållas borta från ögonen, och pälsen bör gås igenom ända in till huden så att små tovor inte hinner bli stora och smärtsamma.

En kortklippt shih tzu är enklare att sköta, men inte underhållsfri. Pälsen fortsätter att växa och behöver borstas, tvättas och klippas med ett intervall som passar individens päls och vardag. Rasen bör inte beskrivas som allergivänlig: hur en människa reagerar på en hund kan inte avgöras av pälsens utseende eller mängden synligt hår i hemmet.

## Temperament och personlighet

Shih tzu ska vara vänlig, livlig, alert och självständig. Det är en sällskapshund som gärna deltar i familjens vardag, men självständigheten kan märkas när hunden inte ser någon mening med en uppgift. Det gör rasen personlig och underhållande, men inte automatiskt följsam i alla situationer.

Temperamentet varierar mellan individer och påverkas av avel, tidiga erfarenheter och vardagsträning. Rasens vänlighet är därför ingen garanti för att varje shih tzu älskar alla barn, hundar eller katter. Med barn fungerar samspelet bäst när de kan hantera hunden lugnt, låta den vila ostört och inte bära den utan hjälp. Små barn och hund bör alltid ha en vuxen nära.

Möten med andra hundar och katter bör byggas stegvis. En lugn introduktion och möjlighet att gå undan är viktigare än föreställningen att rasen alltid kommer överens med alla. Vissa individer är öppna direkt, andra behöver mer tid.

Shih tzu kan uppmärksamma ljud och besökare med skall, men hur mycket hunden låter är individuellt och går att påverka med vardagsrutiner. Belöna lugn, ge hunden ett alternativ till att rusa mot dörren och undvik att oavsiktligt förstärka varje larmskall med stor uppmärksamhet.

## Träning och motion

Shih tzu behöver daglig motion och mental aktivering, även om rasen inte är byggd för långvarigt, hårt arbete. Flera promenader med tid att nosa, korta lekstunder och små träningsuppgifter ger oftast en bättre vardag än en enda enformig sträcka. Hur långt och intensivt hunden kan röra sig måste anpassas efter ålder, kondition, väder och andningsförmåga.

Korta, tydliga träningspass passar rasens kombination av intelligens och självständighet. Belöna det beteende du vill se och träna på en sak i taget: kontakt, inkallning, hantering, koppelgång och att kunna koppla av. Rumsrenhet blir lättare med täta möjligheter att gå ut, förutsägbara rutiner och direkt belöning ute; det finns inget stöd för att alla shih tzu skulle vara ovanligt lätta eller svåra att få rumsrena.

Värme och andning ska styra aktivitetsnivån. En shih tzu som andas ansträngt eller ljudligt, tappar tempo snabbt eller har svårt att återhämta sig ska inte pressas vidare. Motionera hellre under svalare delar av dagen när det är varmt och låt veterinär bedöma återkommande andningsljud eller nedsatt ork. Snarkning och rossling bör inte avfärdas som normalt bara för att rasen är kortnosig.

Ensamhet tränas gradvis från mycket korta stunder. Öka först när hunden förblir lugn, och anpassa upplägget om den visar oro eller obehag. I Sverige ska hundar få daglig fysisk och mental aktivering och bör rastas minst var sjätte timme dagtid; valpar och äldre hundar behöver vanligen komma ut oftare.

## Hälsa

De viktigaste hälsokontrollerna för shih tzu gäller andning, ögon samt mun och tänder. Rasen kan leva länge och en stor brittisk journalstudie fann ett övergripande sjukdomsmönster som låg närmare hundar i allmänhet än flera andra kortnosiga raser. Det betyder inte att riskerna med den korta skallen kan ignoreras.

Shih tzu kan drabbas av brakycefalt obstruktivt luftvägssyndrom, BOAS. I en brittisk studie från 2026 av 42 shih tzu bedömdes rasen ha måttlig BOAS-risk, och knappt hälften av hundarna fick grad 0. Urvalet var litet och säger inte hur en enskild hund mår, men visar att fri andning måste kontrolleras i praktiken. Öppna näsborrar, tyst andning i vila och rörelse, normal återhämtning och sunt hull är viktiga tecken. Studien fann också ett samband mellan hull och BOAS-grad hos shih tzu.

RFG Scheme är en standardiserad funktionsbedömning av andningen. SKK beslutade 2026 att införa central registrering av RFG-resultat för shih tzu, men undersökningarna kan börja först när utbildade veterinärer och tekniska rutiner finns på plats. Fråga därför uppfödaren vilka andningsbedömningar som faktiskt är genomförda och kontrollera aktuell status hos SKK.

Ögonen ska vara stora men inte utstående. SKK:s särskilda instruktioner pekar ut alltför framträdande ögon som ett riskområde, och brittiska hälsorekommendationer anger ögonundersökning inför avel. Sök veterinär snabbt om hunden plötsligt kniper med ett öga, gnuggar det, får tydlig rodnad, grumlighet eller rikligt sekret; skador på hornhinnan är smärtsamma och behöver undersökas.

Munnen är ett annat prioriterat område eftersom SKK:s instruktioner varnar för smal underkäke och bristande tandstatus. I en brittisk studie av 11 082 shih tzu var sjukdom i tandkött och tändernas stödjevävnad den vanligast registrerade diagnosen. Samma studie lyfte även problem med analsäckar, öron och ögon. Daglig tandborstning med hundtandkräm är den mest effektiva hemvården mot plack; veterinärkontroller behövs ändå när tandsten, dålig lukt, blödande tandkött eller tuggsvårigheter uppstår.

Studien rapporterade en genomsnittlig ålder vid död på 12,7 år i den undersökta brittiska populationen. Det är ett populationsmått, inte en garanti för en individ.

## Historia och ursprung

Shih tzu har sitt ursprung i Tibet men utvecklades som ras i Kina, där hundar av typen levde i de kejserliga palatsen. FCI anger Tibet (Kina) som ursprungsland och Storbritannien som landet med ansvar för rasstandarden. Rasen hör till gruppen sällskapshundar och har aldrig haft krav på arbetsprov.

Den första dokumenterade importen till Storbritannien skedde 1931. Shih tzu visades först tillsammans med lhasa apso, men skillnader i bland annat huvud och typ ledde till att shih tzu erkändes som en egen ras 1934. Den registrerades separat av den brittiska kennelklubben 1940. Till Skandinavien kom rasen under 1930-talet.

Den verifierade historien är alltså tydlig nog utan romantiska tillägg: tibetanska rötter, utveckling i Kina och senare standardisering i Storbritannien. Dagens vänliga men självständiga sällskapshund speglar den roll som rasen länge har haft nära människor.

## Att leva med rasen

Shih tzu passar bäst för den som vill ha en liten, social sällskapshund och accepterar att päls, ögon, tänder och andning kräver löpande uppmärksamhet. Rasen kan passa både i lägenhet och hus; avgörande är inte bostadens storlek utan om hunden får rörelse, nosarbete, vila, sällskap och regelbundna möjligheter att gå ut.

Vardagen blir enklast när pälsvård, tandborstning och hantering lärs in tidigt i små steg. En hund som klipps kort behöver fortfarande bli bekväm med borste, kam, bad, fön, tasskontroll och beröring kring ansiktet. Planera även för återkommande klippning hemma eller hos hundfrisör.

Innan du väljer valp bör du träffa tiken och gärna fler vuxna släktingar i normal rörelse, inte bara när de sitter stilla. Lyssna på andningen före och efter en kort promenad, titta efter öppna näsborrar och ögon som inte är utstående, och fråga hur uppfödaren följer ögon, mun/tänder och andningsfunktion. Be att få se de undersökningsresultat som finns och kontrollera dem mot aktuell information från SKK.

Rasen passar sämre om hunden regelbundet ska vara ensam långa dagar, om daglig pälsvård känns orealistisk eller om man söker en hund för hård motion i varmt väder. För ett hem som uppskattar en nära men inte alltid foglig följeslagare kan shih tzu däremot vara ett mycket trevligt val, förutsatt att sund funktion får gå före extremt utseende.

Shih tzu

Dansk Kennel Klub (Danish Kennel Club)

Société Centrale Canine (French Kennel Club)

Liten, robust sällskapshund från tibetanska och kinesiska palats, 4,5–8 kg, med lång, flödande päls och ett krysantemumliknande ansikte. Kärleksfull, glad och trygg i sig själv och passar i många olika hem. Behöver måttlig motion, krävande pälsvård och tålmodig, belöningsbaserad träning.

## Snabbfakta

Dvärgpudel är en liten, aktiv storleksvariant av pudel med stor träningslust och ett tydligt pälsvårdsbehov. Det är en sällskapshund som brukar uppskatta att lära sig saker och delta i vardagen, men den passar bäst när ägaren också vill lägga tid på aktivitet, lugnträning och regelbunden pälsvård.

- **Ras och grupp:** en av pudelns fyra storleksvarianter, placerad i grupp 9 för sällskapshundar
- **Officiellt hemland:** Frankrike
- **Mankhöjd:** över 28 till och med 35 cm enligt rasstandarden
- **Vikt:** rasstandarden anger ingen officiell vikt; sunt hull är viktigare än ett generellt kilogramtal
- **Päls:** riklig ullpäls eller snörpäls som behöver skötas och klippas
- **Aktivitetsnivå:** daglig fysisk rörelse och mental aktivering behövs, men mängden ska anpassas till individ, ålder och hälsa
- **Svenskt hälsoprogram:** föräldradjur måste ha ett registrerat prcd-PRA-resultat eller vara registrerade som ärftligt fria före parning

Dvärgpudel ligger mellan toy- och mellanpudel i storlek. I Sverige kan den slutliga storleksvarianten fastställas genom officiell mätning först när hunden är minst 15 månader. En ung hund nära en storleksgräns kan därför vara registrerad utifrån föräldrarnas storlek innan den har mätts in slutligt.

## Utseende och päls

Dvärgpudeln ska se ut som en mindre, välproportionerlig pudel utan dvärglika drag. Kroppen ska enligt standarden vara något längre än mankhöjden, inte helt kvadratisk, och helheten ska vara harmonisk med lätta, fria rörelser. Hunden ska ge ett elegant intryck utan att vara överdrivet tunn eller klen.

Pälsen förekommer i två strukturer. Ullpälsen är fin, tät, krusig och spänstig med jämna lockar. Snörpälsen är också fin och tät men formas till karakteristiska snören. De flesta familjehundar hålls i en kortare klippning, men kort päls betyder inte att skötseln försvinner.

Pälslängd, frisyr, väder och individ avgör hur ofta hunden behöver borstas, badas och klippas. Kontrollera särskilt där pälsen lätt tovar, exempelvis bakom öronen, i armhålorna, på benen och under sele eller halsband. Kammen ska kunna nå ned genom pälsen utan att fastna. Om tovor återkommer trots skötsel är en kortare frisyr eller hjälp av hundfrisör ett bättre val än ett fast tidsschema som inte fungerar för hunden.

Vänj valpen stegvis vid att stå på ett halkfritt underlag, bli kammad, få tassar och ansikte hanterade och höra en klippmaskin eller hårfön. Belöna lugn och gör momenten begripliga. Det ger bättre förutsättningar för säker pälsvård under resten av livet.

Sedan den 1 augusti 2024 omfattar pudelstandarden och de svenska registreringsreglerna 16 färgvarianter. De enfärgade är svart, vit, brun, grå och aprikosröd. Därutöver finns godkända flerfärgade varianter, bland annat vitt kombinerat med annan färg, svart eller brunt med tanteckning, trefärgat och brindle. Merle ingår inte bland standardfärgerna, och i Sverige registreras inte avkomma efter en pudelförälder som bär anlag för merle.

Pudel fäller inte på samma sätt som många andra hundar, och lösa hår kan stanna kvar i den krusiga pälsen tills de borstas ur. Det gör inte dvärgpudeln allergifri. Hundallergen kommer framför allt från hud och saliv, och reaktionen kan skilja mer mellan individer än mellan raser. Den som har hundallergi bör därför inte välja ras enbart utifrån pälstyp.

## Temperament och personlighet

Dvärgpudeln ska vara alert, aktiv, följsam och lätt att lära. En välfungerande individ är ofta snabb att uppfatta mönster och uppskattar samarbete, men rasbeskrivningen är ett ideal och ingen garanti för hur varje hund reagerar på ljud, främmande människor, hundmöten eller nya miljöer.

Svenska Pudelklubbens avelsstrategi redovisar BPH-resultat för 630 mindre pudlar. Gruppen omfattar mellan-, dvärg- och toypudel och består till största del av mellanpudlar. Resultaten beskriver bland annat ganska energiska hundar, ofta med positiv attityd och få hot- eller aggressionsreaktioner i de aktuella testsituationerna. Samma underlag betonar både variationen inom rasen och att antalet beskrivna hundar är litet i förhållande till populationen. Resultaten kan alltså säga något om gruppen men förutsäger inte hur en enskild dvärgpudel blir.

Fråga uppfödaren hur valpens föräldrar och nära släktingar fungerar i vardagen. Be om konkreta exempel på återhämtning efter överraskningar, hantering, besökare, ljud, hundmöten och förmåga att koppla av. Sådana svar säger mer om matchningen än allmänna ord som social, smart eller lättsam.

## Träning och motion

Dvärgpudeln behöver röra på sig och använda huvudet varje dag, men inget enda minutantal passar alla individer. En bra vardag kombinerar promenader, möjlighet att nosa och undersöka, lek eller fysisk aktivitet samt uppgifter som hunden kan förstå och lösa. Belastningen behöver ändras med ålder, kondition, hälsa och hur väl hunden återhämtar sig.

Belöningsbaserad träning passar rasens vilja att samarbeta. Var tydlig med vilket beteende som lönar sig, höj svårigheten i små steg och träna samma färdighet i flera miljöer. Inkallning, följsamhet, lugn hantering, att kunna vänta och att kunna passera människor och hundar är viktigare i vardagen än många trick.

Variation är ofta mer värdefull än att bara förlänga promenaden. Nosarbete, sökövningar, apportering, balans- och kroppskontroll, rallylydnad eller andra färdigheter kan ge meningsfull aktivering. Samtidigt behöver hunden kunna vila utan att bli underhållen hela tiden. Om den har svårt att komma till ro bör man se över hela dygnet: sömn, miljö, förutsägbarhet, motion och träningsnivå. Mer aktivitet är inte alltid rätt svar.

Valpar ska inte motioneras som färdigvuxna hundar. Prioritera korta upptäcktsstunder, trygg miljöträning, lek på lämpligt underlag och mycket återhämtning. För en vuxen hund är rätt nivå den som ger god kondition och en fungerande vardag utan återkommande stelhet, hälta, stress eller långvarig utmattning.

## Hälsa

Det viktigaste rasspecifika hälsokravet att kontrollera vid valpköp är föräldrarnas resultat för prcd-PRA. För toy-, dvärg- och mellanpudel kräver de svenska registreringsreglerna att båda föräldradjuren före parning har ett officiellt DNA-resultat eller är registrerade som ärftligt fria.

Prcd-PRA är en ärftlig form av progressiv retinal atrofi som bryter ned näthinnans synceller. Mörkerseendet påverkas först och en drabbad hund kan med tiden bli blind. Nedärvningen är autosomalt recessiv: en anlagsbärare är inte samma sak som en sjuk hund, men två bärare får inte paras med varandra. En bärare får bara användas tillsammans med en hund som är DNA-testad fri eller ärftligt fri, och en affekterad hund får inte användas i avel.

Ett fritt prcd-PRA-resultat är inte en allmän garanti för friska ögon. Testet gäller bara prcd-varianten och utesluter inte andra former av PRA eller andra ögonsjukdomar. Svenska Pudelklubben rekommenderar därför även ögonlysning av avelsdjur och uppmuntrar DNA-test för PRA-varianten rcd4.

Patellaluxation, där knäskålen kan glida ur sitt normala läge, är en annan relevant avelsfråga för mindre pudlar. Svenska Pudelklubben rekommenderar officiell patellaundersökning för dvärgpudel, men detta är inte samma bindande registreringskrav som prcd-PRA. Klubben rekommenderar att hund med patellagrad 1 används sparsamt och endast tillsammans med en hund som har resultat 0/0.

Be uppfödaren visa registrerade resultat i stället för att nöja dig med att föräldrarna är ”testade”. Kontrollera prcd-PRA-status, fråga efter officiellt patella- och ögonlysningsresultat samt efter kända problem hos föräldrar, syskon och tidigare kullar. DNA-test, veterinärundersökningar och en öppen familjehistorik kompletterar varandra; inget enskilt prov kan lova att en valp aldrig blir sjuk.

## Historia och ursprung

Pudel är en gammal europeisk hundtyp som finns avbildad på målningar från 1400-talet, medan Frankrike är rasens officiella hemland. Rasens namn och tidiga användning är nära förknippade med vatten: pudel användes ursprungligen vid jakt på sjöfågel, och det var framför allt de större hundarna som arbetade som vattenapportörer.

De mindre pudlarna utvecklades främst för sällskap. Under 1800-talet började en dvärgvariant formas från små exemplar av de större varianterna. I Sverige delades de mindre pudlarna i början av 1930-talet upp i liten pudel och dvärgpudel; den förstnämnda storleken fick senare namnet mellanpudel. Dagens dvärgpudel delar därför rasens arbetsbakgrund och lättlärdhet, men ska inte beskrivas som om varje individ automatiskt är en vatten- eller apporteringshund.

De fyra moderna storleksvarianterna har samma grundläggande rastyp. Skillnaderna i storlek påverkar vardagen, men gör inte dvärgpudeln till en separat korsning eller en miniatyr med avvikande kroppsbyggnad.

## Att leva med rasen

Dvärgpudel kan fungera i många slags hem, även i lägenhet, om hunden får daglig rörelse, mental aktivering, pälsvård, social kontakt och träning i att vara lugn. Bostadens storlek är mindre avgörande än hur vardagen faktiskt ser ut. En liten hund som saknar återhämtning, promenader eller trygg ensamhetsträning får inte sina behov uppfyllda bara för att den tar liten plats.

Ensamhet ska läras in gradvis. Börja med mycket korta, odramatiska stunder när hunden är trygg och öka först när den kan vara lugn. Ta hänsyn till ålder och till tecken på oro; det går inte att lova att en viss dvärgpudel klarar ett bestämt antal timmar ensam. Planera hundvakt eller annan hjälp om arbetsdagen är längre än hundens tränade förmåga.

Rasen kan leva bra med barn, hundar och katter, men det avgörs av individ, erfarenheter och introduktion—inte av rasnamnet. Små barn och hund ska alltid ha en vuxen närvarande, och hunden behöver en viloplats där den får vara ifred. Introducera andra djur stegvis med avstånd, barriär eller koppel vid behov, separata resurser och möjlighet att avbryta. Tvinga inte fram kontakt.

Den bästa matchningen är ett hem som tycker om en läraktig och deltagande liten hund men också accepterar det praktiska arbetet. Räkna med återkommande klippning, noggrann pälsgenomgång, vardagsträning och aktivitet året runt. Välj en annan ras om du vill ha minimalt pälsarbete eller en hund som förväntas anpassa sig utan planerad träning och sällskap.

Pudel, dvärg

Pudel, dvärg är en liten, atletisk och nästintill fällfri hund med tät, lockig päls och en kvadratisk, välbalanserad kroppsbyggnad. Den är mycket intelligent, känslig och människoorienterad, trivs med träning, daglig motion och nära sällskap och lever ofta ett långt, aktivt liv vid god omvårdnad.

## Snabbfakta

Pomeranian är den minsta storleksvarianten av tysk spets: en mycket liten men livlig sällskapshund med tät dubbelpäls, stor vaksamhet och nära till skall. Den passar bäst hos den som vill träna och aktivera en riktig hund i litet format, inte hos den som söker en hund som mest ska bäras.

- **Ras och ursprung:** tysk spets, pomeranian/zwergspitz, med ursprung i Tyskland och senare utveckling i England
- **Storlek:** vanligen 18–23 cm i mankhöjd och omkring 2–3 kg; rasstandarden anger 21 cm med tillåten variation och att vikten ska motsvara hundens storlek
- **Förväntad livslängd:** ungefär 12–16 år är en vägledning, inte ett löfte för den enskilda hunden
- **Temperament:** ofta vaken, glad, tillgiven och lättlärd, men individ, uppväxt och vardag påverkar mycket
- **Aktivering:** dagliga promenader, nosarbete och korta träningsstunder, med tid för lugn och återhämtning
- **Pälsvård:** grundlig genomgång ungefär varannan vecka och oftare under fällning
- **Att tänka på:** skall, tandvård, patellastatus och säker hantering kring små barn och betydligt större hundar

“Teacup Pomeranian” och “mini Pomeranian” är inte egna erkända storleksvarianter. Det är marknadsord som inte ger någon säkrare prognos för vuxen storlek, hälsa eller temperament. Den officiella varianten heter Pomeranian eller Zwergspitz. Bedöm därför föräldrar, vuxna släktingar, hälsodata och uppfödarens avelsmål i stället för att lita på ett säljnamn.

## Utseende och päls

Pomeranian är kompakt och kvadratiskt byggd, med litet spetsformat huvud, små upprätta öron och en yvig svans som bärs högt över ryggen. Den stora pälsen ger en rundare silhuett än kroppen egentligen har.

Rasen har dubbelpäls. Täckhåren ska vara långa, raka och utstående, medan underullen är kort, tät och mjuk. Pälsen bildar en tydlig krage runt halsen, byxor på bakbenen och en buskig svans. Standarden beskriver en naturlig päls som inte ska se formklippt ut. Godkända färger omfattar bland annat vit, svart, brun, orange och gråschatterad samt flera andra definierade färger och kombinationer.

En ordentlig genomgång ungefär varannan vecka är en bra utgångspunkt enligt SKK, men under fällning behöver många hundar borstas oftare. Arbeta igenom pälsen ända ner mot huden i stället för att bara jämna till ytan. Öka skötseln så snart små tovor börjar bildas. Frekvensen ska följa hundens päls, årstid och vardag; ett fast schema passar inte varje individ.

Pälsens kvalitet är viktigare än maximal volym. En korrekt dubbelpäls innehåller både täckhår och underull. Mycket underull i kombination med brist på täckhår är ett uppmärksammat problem inom rasen och kan göra pälsen svårskött. När du träffar en uppfödare är det därför relevant att se vuxna hundar, inte bara valpens mjuka valppäls.

## Temperament och personlighet

Pomeranian är ofta uppmärksam, livlig och starkt fäst vid sina människor. Rasstandarden beskriver en glad, tillgiven och lättlärd hund utan utpräglad jaktlust, men det är ett avelsideal och ingen garanti för hur varje individ fungerar med främmande människor, barn eller andra djur.

Spetsens vaksamhet gör att den snabbt kan reagera på ljud, rörelse utanför fönstret eller någon som kommer till dörren. Skallet har en bakgrund i rasens larmande funktion. Målet behöver därför inte vara en hund som aldrig säger ifrån, utan en hund som kan avbryta, söka stöd hos sin förare och komma till ro igen. Begränsa möjligheten att öva långa skallserier, belöna pauser och träna en lugn rutin i situationer som brukar utlösa skall.

Socialisering är värdefull men lovar inte ett visst temperament. Låt valpen möta människor, miljöer och stabila hundar i en takt där den fortfarande kan tänka, ta kontakt och återhämta sig. Mer exponering är inte alltid bättre om hunden blir pressad.

BPH kan visa hur en beskriven hund reagerade i standardiserade moment, men resultatet är inte ett godkänt- eller underkäntprov och förutsäger inte allt. Underlaget för Pomeranian är dessutom begränsat. Väg ihop BPH om det finns, föräldrarnas vardagsbeteende och vad uppfödaren kan berätta om vuxna släktingar.

## Träning och motion

Pomeranian behöver daglig fysisk och mental aktivitet, men det finns inget universellt antal minuter som passar alla hundar. En bra vardag blandar promenader i hundens tempo med nosarbete, samarbete, lek och ostörd vila. Bedöm upplägget efter hundens hull, rörelser, koncentration och förmåga att varva ner, inte bara efter hur långt den har gått.

Rasen kan uppskatta nosework, rallylydnad och agility när uppgifterna och miljön anpassas till hundens storlek och erfarenhet. Även följsamhet, inkallning, trick och sök efter mat eller föremål ger meningsfull aktivering. Låt hundens engagemang styra passens längd i stället för ett fast fem- eller tiominutersschema.

Belöningsbaserad träning hjälper hunden att förstå vad som lönar sig utan att göra den mer osäker. Prioritera tidigt:

- lugn hantering av tassar, mun och päls
- kontakt och inkallning även när något rör sig eller låter
- att kunna gå undan och vila
- en inlärd paus efter att hunden har uppmärksammat ett ljud
- trygghet på olika underlag och i vardagens transporter

Den lilla kroppen kräver säkerhet, inte passivitet. Lyft hunden när situationen faktiskt innebär risk, men ge den också möjlighet att gå, nosa och lösa enkla uppgifter själv. Förebygg fall från möbler eller famnar och avbryt hård lek med betydligt större hundar innan storleksskillnaden blir ett problem.

## Hälsa

Inför ett svenskt valpköp är föräldrarnas registrerade patellastatus, uppgifter om tänder och bett samt information om pälsproblem i vuxna släktingar särskilt användbara. Identifierade hundar, registrerade resultat och öppna svar säger mer än en lång lista över möjliga sjukdomar.

Patellaluxation förekommer hos Pomeranian och andra små hundraser. I Sverige är patellaundersökning inte ett obligatoriskt hälsoprogram för rasen, men Pomeranianklubben rekommenderar att avelsdjur undersöks. Klubbens rekommendation är att hundar med grad 2 eller 3 inte används i avel och att grad 1 endast kombineras med grad 0. Det är en avelsrekommendation, inte en garanti för valpens framtida hälsa.

Be om föräldrarnas registrerade namn eller registreringsnummer och kontrollera resultaten i SKK Hunddata eller Avelsdata. Kontrollera hundens identitet, undersökningsdatum och status för båda föräldrarna. Formuleringen “föräldrarna är testade” räcker inte om identitet och resultat inte går att följa.

Håravfall beskrivs ibland som “black skin disease”, BSD eller alopeci X. Rasens aktuella avelsstrategi betonar att BSD varken är en sjukdom i sig eller ett vetenskapligt diagnosnamn, utan ett vardagligt samlingsnamn för flera tillstånd som kan ge pälsförlust. Oförklarligt håravfall behöver därför bedömas veterinärt. Fråga hur pälsen har utvecklats hos föräldrar och äldre släktingar, men kräv inte säkra ärftlighetslöften när orsaksbilden är oklar.

Tänder, käkar och bett är också viktiga inom rasen. Vänj valpen vid att munnen undersöks och börja med tandborstning tidigt; helst bör tänderna borstas dagligen. Sök hjälp om hunden får ont, har svårt att äta eller om bettet verkar skada mjukdelar i munnen.

## Historia och ursprung

Pomeranian har sitt ursprung i Tyskland och hör till familjen tysk spets. Namnet Zwergspitz betyder dvärgspets, medan Pomeranian är det internationellt välkända namnet på samma officiella storleksvariant.

Rasens moderna typ utvecklades vidare i England. Där bildades Pomeranian Club 1891 och en tidig rasstandard togs fram. Den dokumenterade historien är därför bäst sammanfattad som tysk spetsbakgrund med viktig engelsk vidareutveckling, inte som en säker obruten berättelse om en särskild förhistorisk hundtyp.

Den tidigare larmande funktionen hjälper till att förklara dagens vaksamhet och skallbenägenhet. I dag hålls Pomeranian främst som sällskapshund, men den har kvar spetsens uppmärksamhet och uppskattar ofta uppgifter där den får samarbeta och använda nosen.

## Att leva med rasen

Pomeranian kan fungera med barn, andra djur och i lägenhet, men bara när de vuxna anpassar miljön till en mycket liten, alert hund. Varken rasnamnet eller tidig socialisering gör samspelet automatiskt säkert.

Små barn och hund ska alltid ha en vuxen nära. Barnet bör sitta ner vid kel, låta hunden gå undan och aldrig bära den utan hjälp. Hunden behöver en fredad viloplats. Pomeranian är inte en leksak, och ett fall ur famnen eller från en hög möbel kan få stora följder även om rasen i grunden är livlig och tålig.

Med andra hundar är kontrollerade möten viktigare än många möten. Välj lugna individer, träna lugn kontakt på avstånd och avbryt ojämn fysisk lek. Introduktion till katt bör ske stegvis, gärna först genom doft och barriär. Katten ska ha en egen flyktväg, och jakt får inte bli ett inövat beteende. Lämna inte djuren ensamma tillsammans förrän samspelet är stabilt.

Lägenhetsboende fungerar när hunden får aktivitet utomhus och kan koppla av inomhus. Den avgörande frågan är ofta ljud, inte bostadens storlek. I ett lyhört hus behöver ägaren förebygga vakt vid fönster och dörr, träna lugna rutiner och ta grannars situation på allvar.

Pomeranian beskrivs ofta som starkt knuten till sin människa och bör tränas gradvis på att vara ensam. En valp kan inte lämnas ensam från början. Starta med mycket korta stunder i en trygg miljö och öka bara när hunden förblir lugn. Om den börjar skälla ihållande, vandra, klösa eller inte kan komma till ro har träningen blivit för svår och behöver förenklas.

Inför valpköp, kontrollera mer än färg och utlovad vuxenvikt:

- träffa tiken och gärna andra vuxna släktingar
- fråga hur de fungerar med ljud, främmande människor, hantering och vila
- verifiera båda föräldrarnas patellaresultat och identitet
- fråga om tänder, bett och bestående pälsförlust i släkten
- be uppfödaren förklara kombinationens mål och hur tidigare avkommor har utvecklats
- avstå från säljargument som gör “teacup” eller “mini” till en hälsogaranti

En bra match är en Pomeranian vars förväntade temperament och skötselbehov passar din vardag, och en uppfödare som visar dokumentation, känner sina vuxna hundar och kan tala lika öppet om variation och risker som om rasens charm.

Pomeranian

Norsk Kennel Klub (Norwegian Kennel Club)

Deutscher Spitz Club (Germany)

Liten, rävliknande spets med fluffig dubbelpäls i många färger. Med en vikt på 2–3,5 kg är Pomeranians livliga, alerta och väldigt människoorienterade sällskapshundar som också är bra vakthundar. De behöver regelbunden pälsvård, mjuk och positiv träning, dagliga promenader, hjärngympa, tandvård och skydd för sina små leder.

Liten skala I hemmamiljö pudel blandras. 
Både Far och Mor bor i flocken.
Föräldrar djuren är hälsotestade Patella&ögonlysning u.a
Hanarna DNA Testade u.a

Shihpoo

Vi har en liten uppfödning sen 2006.
Vi finns mitt i Skåne , vi avlar bara på hälso testade och meriterade hundar.Följ oss gärna på fb ispärlans kennel.Vi har en hemsida men vi håller på och bygger en ny som vi snart hoppas vara klar.

Ispärlans kennel

Fluffssons

Boergarden boerboels

Hjortkvarns Cavapoo

## Snabbfakta

Pudel, toy är den minsta av pudelns fyra erkända storlekar. Enligt rasstandarden ska mankhöjden vara över 24 och högst 28 centimeter; idealet är 25 centimeter, med en centimeters tolerans nedåt. Benämningar som ”teacup”, ”tiny toy” eller ”micro” beskriver inte en femte officiell storlek. Fråga hur föräldrar och andra vuxna nära släktingar faktiskt mäter i stället för att lita på ett säljande namn.

Toypudeln är en liten sällskapshund, men ska ha samma normala proportioner och tydliga pudeltyp som de större varianterna. Rasstandarden beskriver en uppmärksam, aktiv och lättlärd hund, inte en bräcklig miniatyr med dvärglika drag. Storleken minskar inte behovet av träning, utevistelse, aktivering eller pälsvård.

Några viktiga saker att veta före köp:

- Pälsen växer hela tiden och måste klippas. Även en kort frisyr kräver borstning och bad.
- Toypudel är inte allergenfri. Den som har pälsdjursallergi kan reagera även på en hund som fäller lite synligt hår.
- Föräldrar till svenska kullar ska ha ett officiellt resultat för prcd-PRA före parning. Patella och ögon är andra viktiga kontroller, men de följer delvis andra regler och rekommendationer.
- En bra toypudel ska kunna vara aktiv och rörlig. Samtidigt behöver hemmet förebygga höga fall och alltför hård lek med betydligt större hundar.

## Utseende och päls

Toypudeln ska se ut som en välproportionerlig pudel i litet format. Rörelserna ska vara lätta och fjädrande och uttrycket vaket. Storleksgränsen handlar om mankhöjd, inte om en garanterad vuxenvikt.

Pudeln förekommer med krusig ullpäls eller snörpäls. Ullpälsen ska vara tät, fin, spänstig och jämnt lockig. Pälsen växer hela tiden och fäller inte på samma sätt som hos många andra hundar. Det betyder mindre löst hår i hemmet, men inte mindre arbete: hår som lossnar kan stanna i pälsen och bidra till tovor.

En praktisk pälsrutin utgår från frisyr och pälsens skick, inte från ett fast veckoschema. Gå igenom pälsen ända in mot huden, särskilt bakom öronen, i armhålorna och där sele eller halsband ligger. Bada när pälsen behöver rengöras, reda ut tovor skonsamt och klipp innan längden blir mer än du kan sköta. Den som inte klipper själv behöver återkommande hjälp. Vänj valpen stegvis vid borste, kam, tasshantering, klippmaskin och att stå stilla korta stunder.

Sedan augusti 2024 omfattar den svenska rasstandarden både enfärgade och flerfärgade pudlar. De enfärgade är svart, vit, brun, grå och aprikosröd. Därutöver finns bland annat tvåfärgade hundar, hundar med tanteckning, trefärgade och brindle. Sammanlagt finns 16 registrerade färgvarianter. Färgen ändrar inte hundens behov av skötsel och träning.

## Temperament och personlighet

Toypudeln ska vara vänlig, glad, trogen och lätt att samarbeta med. Många individer är snabba att uppmärksamma förändringar, tycker om gemensamma aktiviteter och lär sig vardagsrutiner fort. Det gör rasen rolig för den som vill ha en nära sällskapshund och samtidigt uppskattar att träna.

Rasbeskrivningen är en riktning, inte ett löfte om varje valp. I svenska beteendebeskrivningar har pudlar överlag varit positiva och uppmärksamma, med få oväntat hotfulla reaktioner. Underlaget för de mindre storlekarna är begränsat och innehåller fler mellanpudlar än dvärg- och toypudlar. Resultatet kan därför inte förutsäga en enskild hunds beteende.

Titta på hur valpens mamma och andra vuxna släktingar återhämtar sig efter något oväntat, tar kontakt och hanterar vardaglig beröring. Fråga uppfödaren både om styrkor och om sådant som krävt extra träning. En hund som skäller, är avvaktande eller blir uppvarvad är inte automatiskt ”typisk för toy”; beteendet påverkas av individ, erfarenheter, miljö och vad omgivningen belönar.

Med barn kan en trygg och social toypudel bli en fin familjehund, men den lilla kroppen ställer krav på vuxnas tillsyn. Barn behöver lära sig att låta hunden vila, sitta ner när de lyfter den och aldrig jaga, tränga eller bära den som en leksak. Hunden ska alltid kunna gå undan. Samma princip gäller möten med andra hundar: välj lugna lekkamrater och avbryt när storleksskillnaden eller intensiteten gör leken osäker.

## Träning och motion

Toypudeln behöver röra sig och använda huvudet varje dag. Storleken gör att sträckan per steg blir kortare, men en promenad i sele, nosarbete och ett träningspass fyller olika funktioner och kan inte helt ersätta varandra. Anpassa mängden efter ålder, kondition, underlag, väder och hur hunden återhämtar sig.

Bra vardagsaktivering kan vara att söka godis eller en leksak, följa ett doftspår, öva kontakt och lugn väntan eller lära sig ett nytt moment. Agility, rallylydnad, lydnad och nose work kan passa en frisk hund när hinder, hopp och svårighetsgrad anpassas. Valpar ska få utforska och bygga koordination utan upprepad hård belastning.

Lättlärd betyder inte självgående. Toypudeln lär sig också snabbt sådant du inte tänkte träna in. Håll passen tydliga, belöna önskat beteende och gör paus innan hunden tappar fokus. Vid rastlöshet eller frustration bör du se över balansen mellan aktivitet, sömn och krav, inte bara lägga till mer motion.

Rumsrenhet tränas med samma grunder som hos andra valpar: gå ut efter sömn, mat och lek, ge valpen täta chanser att lyckas och belöna lugnt utomhus. Olyckor inne är information om att tidpunkten eller uppsikten behöver ändras, inte ett tecken på trots eller låg intelligens. En liten kropp kan behöva tätare rastning, men det finns ingen viss ålder eller tidsplan som gäller alla toypudlar.

## Hälsa

Som valpköpare behöver du skilja SKK:s registreringskrav från rasklubbens rekommendationer. För toy-, dvärg- och mellanpudel ska båda föräldrarna ha ett officiellt prcd-PRA-resultat före parning. Resultatet kan komma från ett godkänt DNA-test eller visa att hunden är fri genom sina föräldrar, så kallat hereditärt fri. En anlagsbärare får paras med en fri hund. Två anlagsbärare får inte kombineras, och en hund som testats som sjuk får inte användas i avel.

prcd-PRA är en form av progressiv näthinnesjukdom som kan leda till blindhet. Ett fritt DNA-resultat visar att hunden inte har den testade mutationen, men utesluter inte andra ögonsjukdomar. Svenska Pudelklubben rekommenderar därför ögonlysning efter 18 månaders ålder och på nytt efter fem års ålder. Be att få se båda föräldrarnas resultat och ålder vid undersökningen.

Patellaluxation innebär att knäskålen kan flyttas ur sitt normala läge. Det officiella resultatet graderas från 0 till 3, där 0 betyder ett stabilt knä och 1–3 beskriver luxation i stigande grad. Ett officiellt intyg kan utfärdas från 12 månaders ålder. Pudelklubben rekommenderar för toy och dvärg att grad 1 används sparsamt och endast tillsammans med en hund som har 0/0. Detta är en avelsrekommendation, inte samma slags registreringskrav som prcd-PRA. Under 2016–2021 hade 90–95 procent av de officiellt undersökta mindre pudlarna 0/0, men bara en del av årskullarna undersöktes. Siffran beskriver därför de testade hundarna, inte varje toypudel.

Små hundar har också förhöjd risk för tandlossningssjukdom. Vänj valpen vid munhantering och bygg upp till daglig tandborstning. Be veterinären kontrollera bett, tandkött och tandbeläggningar vid ordinarie besök. Dålig andedräkt, blödande tandkött, lösa tänder eller plötsligt ändrat tuggande ska bedömas av veterinär.

## Historia och ursprung

Pudeln är en gammal europeisk ras med Frankrike som hemland i dagens rasstandard. Rasen användes ursprungligen vid jakt på sjöfågel och som vattenapportör. Det arbetet utfördes främst av den större pudeltypen. Dagens toypudel hade alltså inte samma historiska arbetsroll.

De mindre pudlarna utvecklades främst som sällskapshundar. Under 1800-talet började en dvärgvariant avlas fram ur små exemplar av de större pudlarna, och storleksindelningen ändrades sedan över tid. Toypudeln erkändes fullt ut som egen storleksvariant i Sverige 1990. Den delar rasens äldre ursprung, men toyvariantens svenska historia är betydligt yngre än pudelns vattenhundshistoria.

Alla fyra storlekar följer samma rasstandard, men hälsoråd och registreringsregler behöver ändå kontrolleras för just toy.

## Att leva med rasen

Toypudeln kan trivas i lägenhet eller hus om den får daglig utevistelse, mental aktivering och vila. Viktigare än boytan är om vardagen rymmer promenader, pälsvård, träning och sällskap. En halkfri lekplats, en ostörd bädd och en lösning som hindrar höga hopp kan minska riskerna utan att begränsa normal rörelse.

Ensamhet behöver tränas gradvis när valpen har landat i sitt nya hem. Börja med mycket korta stunder och öka först när hunden förblir trygg. Hur länge en vuxen hund klarar att vara ensam varierar mycket. Backa i träningen om hunden börjar vanka, flämta, skälla ihållande, förstöra vid dörren eller inte längre tar en godbit.

Med katt eller annan hund är lugna introduktioner och möjlighet att gå undan viktigare än en generell rasetikett. Skydda en liten valp från hårdhänt lek, separera djuren kring mat och tugg och låt inte en ny hund jaga katt eller smådjur. Vissa blir nära vänner, andra mår bäst av tydliga avstånd.

Pudeln marknadsförs ofta som allergivänlig eftersom den fäller lite synligt hår. Allergener kommer dock bland annat från saliv, hudceller, urin och talgkörtlar, och inga hundar är allergenfria. Den som har allergi bör prata med vården och ta reda på hur hen reagerar på hundar före köp. Pudelpälsen ger ingen garanti.

Inför ett valpköp bör du:

- träffa valpens mamma och se hur hundarna lever och beter sig i vardagen;
- kontrollera båda föräldrarna i Hunddata, särskilt prcd-PRA, patella och ögonlysning, och fråga om hälsa och temperament hos nära släktingar;
- fråga hur stora föräldrarna och vuxna valpar ur tidigare kullar blev i stället för att förlita dig på ord som ”micro” eller en utlovad vikt;
- be uppfödaren visa hur pälsen sköts och förklara vilken rutin valpen redan är van vid;
- läsa veterinärbesiktningsintyget och själv titta på bland annat rörelser, ögon, öron, mun, hud och allmäntillstånd;
- se till att du får registreringsbevis, skriftligt avtal och ett veterinärbesiktningsintyg som vid leveransen inte är äldre än sju dagar.

Den bästa matchningen är inte automatiskt den allra minsta valpen. Välj en uppfödare som visar officiella resultat, talar öppet om variation och hjälper dig hitta en toypudel som passar ditt hem.

Pudel, toy

The Swedish Kennel Club

The Norwegian Kennel Club

The Danish Kennel Club

The French Kennel Club (Société Centrale Canine)

Pudel, toy är den minsta varianten av pudel – kvadratisk och elegant med en tät, lockig, nästintill fällfri päls som kräver regelbunden pälsvård. Den är livlig, känslig och mycket lättlärd, knyter starka band till sina människor, passar bra i ett aktivt inomhusliv och kan med god omvårdnad ofta bli 14–16 år eller äldre.

## Snabbfakta

Pudel, mellan – ofta kallad mellanpudel – är den mellanstora av pudelns fyra erkända storleksvarianter. Den är en uppmärksam och träningsvillig sällskapshund med stort behov av pälsvård.

- **Storlek:** Mankhöjden ska vara över 35 och högst 45 centimeter. Rasstandarden anger ingen officiell vikt, så bedöm en vuxen hund efter kroppsbyggnad och hull i stället för ett generellt kilospann.
- **Storleksvariant:** En pudel som ännu inte är slutmätt kan byta storleksvariant efter officiell mätning. I Sverige kan slutmätning göras från 15 månaders ålder.
- **Temperament:** Rasidealet är en positiv, social och lättlärd hund, men social trygghet, aktivitetsnivå och ljudreaktioner varierar mellan individer och släktlinjer.
- **Aktivering:** Mellanpudeln behöver rörelse och mental sysselsättning varje dag. Någon fast minutkvot passar inte alla.
- **Päls:** Pälsen kan vara lockig eller snörad och släpper ofta lite löst hår, men den kräver genomtänkt kamning, bad, torkning och klippning.
- **Hälsokontroll i avel:** Föräldradjur ska ha ett giltigt officiellt resultat för prcd-PRA, genom DNA-test eller godkänd status som hereditärt fri, före parning.

## Utseende och päls

Mellanpudeln är harmoniskt byggd och kroppen är något längre än mankhöjden. Den ska ge ett vaket och aktivt intryck utan att se tung eller lågställd ut. Mankhöjden skiljer varianten från dvärg- och storpudel.

Pälsen är tät och kan vara lockig eller bilda snören. Den fortsätter att växa och behöver klippas, men hur ofta beror på pälslängd, frisyr, vardag och hur lätt den tovar sig. En kort vardagsfrisyr minskar ofta arbetet, men tar inte bort behovet av skötsel.

Kamma ända in till huden och var särskilt uppmärksam bakom öronen, under sele eller halsband, i armhålor och kring ben. Red ut små tovor innan de blir täta och kontrollera samtidigt hud, öron och klor. Vänj valpen vid att stå still och bli berörd under korta, lugna pass med belöning. Det förenklar både hemmaskötsel och besök hos hundfrisör.

Undvik ett stelt schema för bad och klippning. Utgå från om kammen går igenom hela pälsen, huden hålls torr och ren och hunden kan röra sig obehindrat. Efter bad eller simning behöver den täta pälsen torkas ordentligt. Låt en veterinär bedöma rodnad, dålig lukt eller återkommande besvär i hud eller öron i stället för att rutinmässigt plocka hår eller använda starka produkter.

Sedan den nya rasstandarden infördes 2024 registrerar SKK 16 färgvarianter, både enfärgade och flerfärgade. Det betyder inte att merle är en godkänd avelsfärg. Enligt de svenska registreringsreglerna kan avkomma efter en merlebärande förälder inte registreras, och avelsspärrar följer av en sådan kombination.

Mellanpudeln släpper ofta mycket lite hår i hemmet, eftersom lösa hårstrån kan stanna i lockarna tills pälsen kammas. Det är ändå missvisande att kalla rasen fällfri eller allergivänlig. Ingen hundras är allergenfri, och en person med allergi kan reagera olika på olika hundar. Den som är allergisk behöver därför utreda sin egen reaktion innan ett köp, inte förlita sig på rasnamnet.

## Temperament och personlighet

Mellanpudeln ska enligt rasidealet vara vänlig, social, livlig och lätt att träna. Många söker rasen just för kombinationen av samarbetsvilja och praktisk mellanstorlek. Idealet är dock inte en garanti för att varje hund är trygg med barn, främmande människor, hundar eller nya miljöer.

Beteende- och personlighetsbeskrivning hund (BPH) ger bättre underlag än påståenden om att rasen alltid är enkel. I Svenska Pudelklubbens sammanställning för mellanpudel från februari 2026 hade 565 hundar startat. BPH är inget prov med godkänt eller underkänt och berättar inte allt om individen. Det visar däremot reaktioner på kontakt, lek, överraskningar, ljud och en person som närmar sig på ett ovanligt sätt.

Be uppfödaren sätta resultaten i sammanhang. Hur beter sig föräldrar och nära släktingar i vardagen? Söker de kontakt utan att bli påträngande? Kan de koppla av, hantera plötsliga ljud och återhämta sig efter något oväntat? Finns flera beskrivna släktingar, eller bygger omdömet på en enda hund? Sådana frågor säger mer än etiketter som ”smart”, ”barnvänlig” eller ”perfekt för nybörjare”.

En mellanpudel kan vara snabb på att uppmärksamma rörelse och ljud, men skällighet varierar. Titta på föräldradjurens ljudreaktioner och träna hunden på att gå från fönstret eller dörren och lägga sig på en lugn plats. Aktivitet och hjälp att varva ned ger bättre förutsättningar i ett lyhört boende.

## Träning och motion

Mellanpudeln behöver använda både kropp och huvud varje dag, men behovet kan inte sammanfattas med ett visst antal promenadminuter. Ålder, hälsa, kondition, miljö och individens förmåga att komma till ro avgör en rimlig nivå. En bra vardag innehåller promenader med möjlighet att nosa, träning i korta pass och någon uppgift där hunden får tänka eller söka.

Belöningsbaserad träning passar rasens vilja att samarbeta och gör inlärningen tydlig utan att skapa rädsla. Börja med kontakt, inkallning, följsamhet, hantering och vila på en bestämd plats. Öka svårigheten stegvis och välj det hunden uppskattar som belöning: mat, lek, kontakt eller att få fortsätta undersöka något.

Nose work, spår, apportering, tricks, lydnad, rallylydnad och agility är möjliga aktiviteter, inte krav. Variera fysisk rörelse, problemlösning och återhämtning. En valp behöver kortare och enklare pass, medan en vuxen frisk hund gradvis kan byggas upp för längre utflykter eller mer krävande sport.

Bedöm balansen i vardagen, inte bara mängden aktivitet. Om hunden kan koncentrera sig, återhämta sig och vila efteråt är belastningen ofta bättre avvägd än om den ständigt blir uppskruvad. Rastlöshet kan betyda att hunden behöver en uppgift, men också hjälp att sänka tempot. Ge därför lugn, sömn och passivitetsträning lika medvetet utrymme som nya trick.

## Hälsa

Det formella hälsokravet för mellanpudel i svensk avel gäller prcd-PRA, en ärftlig form av progressiv retinal atrofi. Före parning ska båda föräldradjuren ha officiell status genom DNA-test eller en giltig registrering som hereditärt fri. En anlagsbärare får bara paras med en hund som är testad fri eller hereditärt fri. En genetiskt sjuk hund får inte användas i avel.

Ett prcd-PRA-resultat gäller bara denna genetiska variant. Det utesluter inte andra former av PRA eller andra ögonproblem. Svenska Pudelklubben rekommenderar därför även återkommande ögonlysning av avelsdjur. Klubben vill dessutom att fler mellanpudlar höftledsröntgas och rekommenderar att en hund med HD grad C används sparsamt och endast med en HD-fri partner. Detta är rekommendationer, inte det bindande prcd-PRA-kravet.

Be att få se daterade, officiella resultat och kontrollera hundarnas identitet, inte bara höra att en kull är ”hälsotestad”. Fråga om sjukdomar, rörelseproblem, ögonbesvär och mentalitet hos föräldrar, helsyskon, tidigare avkommor och äldre släktingar. Ett fritt test sammanfattar inte hela familjens hälsa.

Inför valpköpet kan du be uppfödaren förklara:

- vilken prcd-PRA-status båda föräldrarna har och varför kombinationen följer reglerna
- när föräldrarna senast ögonlystes och vilka höftresultat som finns
- vilka andra officiella resultat, exempelvis BPH, som finns för hundarna och deras nära släktingar
- vilka hälsoproblem som faktiskt har förekommit i familjen, även när det saknas ett DNA-test

Eftersom rasstandarden inte anger någon idealvikt bör den vuxna hundens hull bedömas med både händer och blick. Revbenen ska kunna kännas och midjan synas i relation till kroppsbyggnaden. Snabb viktförändring, hälta, synförändring eller återkommande hud- och öronbesvär är skäl att rådgöra med veterinär.

## Historia och ursprung

FCI anger Frankrike som pudelns ursprungsland. Rasnamnet *caniche* kopplas i standardens historik till det franska ordet för en andhona, och pudeln användes vid jakt på sjöfågel. Standarden beskriver också rasen som en avkomling till barbet, en äldre fransk vattenhund. Det är den dokumenterade kärnan; teorier om en exakt utvecklingsväg genom Europa bör behandlas försiktigt.

Pudeln utvecklades med tiden i fyra storlekar som delar samma grundtyp. I Sverige delades pudlarna 1932 i en stor och en liten variant. Den mindre varianten fick namnet mellanpudel 1952, innan dvärg- och senare toypudel etablerades som ytterligare storlekar. Mellanpudeln är alltså inte en korsning eller en modern blandras, utan en erkänd storleksvariant inom pudelrasen.

Vattenarvet syns fortfarande i rasens historia och kan inspirera till apportering och simning för hundar som tycker om det. Det innebär inte att varje mellanpudel automatiskt gillar vatten eller måste tränas för jakt. Dagens ras hör till sällskapshundarna, och individens intresse ska styra aktiviteten.

## Att leva med rasen

Att leva med en mellanpudel innebär en kombination av nära sällskap, daglig aktivering och ett återkommande pälsarbete som inte går att välja bort. Den kan fungera i både lägenhet och hus, men bostadens storlek avgör mindre än hundens förmåga att koppla av, hantera ljud och få sina behov mötta utanför hemmet.

I en barnfamilj behövs en vuxen som ansvarar för samspelet. Barn ska lära sig att inte störa hunden när den äter eller vilar, och hunden behöver en egen plats där den får vara ifred. Välj individ och uppfödare efter dokumenterad trygghet, inte efter antagandet att mellanstorleken automatiskt gör hunden tålig eller barnsäker.

Ensamhet måste tränas i små steg när hunden är trygg. Börja med mycket korta stunder och öka först när hunden är lugn. Planera inte för att en valp eller otränad vuxen genast ska klara en hel arbetsdag ensam. Arbetstider, rastning och hjälp vid behov måste vara lösta innan hunden flyttar in.

Samma individuella syn gäller andra djur. Vid introduktion till katt bör katten ha en säker reträttplats, hunden hindras från att jaga och mötena hållas korta och kontrollerade. Lämna dem inte ensamma tillsammans förrän båda är avslappnade och samspelet har varit stabilt över tid. Samlevnad med andra hundar eller smådjur beror på erfarenhet, jakt- och leklust samt hur introduktionen genomförs, inte bara på ras.

Inför köp behöver du väga in tre återkommande resurser: tid för träning och sällskap, en plan för pälsvården och kostnaden för klippning eller egen utrustning. Besök vuxna släktingar om det går, be att få se hur de varvar ned och hanteras, och kontrollera de officiella hälsoresultaten. Då väljer du utifrån den verkliga hundfamiljen och din vardag, inte utifrån en idealiserad bild av mellanpudeln.

Pudel, mellan

The Poodle Club of UK

Svenska Pudelklubben (Swedish Poodle Club)

Verein für Deutsche Spitze e.V.

Pudel, mellan är en medelstor, atletisk hund med en lockig päls som fäller lite men kräver regelbunden pälsvård. Den är mycket intelligent och lättlärd, livlig utomhus men lugn inomhus. Kärleksfull, människoorienterad och mångsidig trivs den utmärkt i familjeliv och är framstående inom många hundsporter.

Uppfödning av pudel i storlek toy, dvärg & mellan

Sweet Glinders

101 Labradoodles

## Snabbfakta

Engelsk springer spaniel är en aktiv brittisk fågelhund som avlats för att söka efter vilt, stöta upp det och apportera. Den passar bäst hos någon som vill använda både hundens kropp och huvud varje dag, oavsett om det sker genom jakt, hundsport eller ett omväxlande friluftsliv.

- **Storlek:** Rasstandarden anger cirka 51 centimeters mankhöjd. Den anger ingen vikt, så ett bestämt viktintervall är ingen bra måttstock för varje individ.
- **Rastyp:** Det finns sedan länge olika avelsinriktningar, framför allt jaktinriktade och mer utställningsinriktade hundar. Uppfödarens mål och föräldrarnas egenskaper säger mer om vilka egenskaper en valp kan få än etiketten ensam.
- **Temperament:** Rasidealet är en vänlig, gladlynt och följsam hund. Enskilda hundar skiljer sig ändå åt i bland annat aktivitetsnivå, socialitet och känslighet.
- **Aktivering:** Rasen behöver regelbunden motion och mental sysselsättning, men samma antal minuter passar inte alla hundar.
- **Päls:** Tät, rak och vädertålig med behäng som behöver återkommande borstning och trimning.
- **För rätt hem:** Ett bra val för den som vill träna, samarbeta och vara ute mycket; ett sämre val om hunden ofta förväntas nöja sig med korta rastningar.

## Utseende och päls

Engelsk springer spaniel är en stark och kompakt hund med ett rörligt, elegant helhetsintryck. Rasstandarden anger cirka 51 centimeters mankhöjd för rasen, men inget officiellt viktspann. Bedöm därför inte en hund mot ett godtyckligt antal kilo. Följ i stället hullet: en tydlig midja ska synas och revbenen ska kunna kännas med lätt tryck.

Pälsen ska vara tät, rak och ge skydd mot väder utan att vara grov. Den längre pälsen på öron, ben och kropp bildar måttliga behäng. Godkända färger är leverbrunt och vitt eller svart och vitt, med eller utan tantecken.

En genomgång med borste ungefär en gång i veckan är en rimlig utgångspunkt för många hundar, men pälsmängd, årstid och aktivitet avgör det verkliga behovet. Kontrollera armhålor, ljumskar, öronbehäng och tassar extra efter skog, bad eller blött väder, eftersom skräp och tovor lätt fastnar där. Bada när hunden faktiskt behöver det. Klippning och trimning behövs återkommande, men intervallet bör följa pälsens längd och kvalitet i stället för en stel kalender.

De hängande, välbehårade öronen behöver regelbunden kontroll. Klipp vid behov den långa pälsen på öronens insida och kontrollera öronen efter bad. Dålig lukt, rodnad, sekret eller återkommande kliande är skäl att kontakta veterinär, inte att fortsätta rengöra på egen hand utan att veta orsaken.

## Temperament och personlighet

Rasidealet är en vänlig, gladlynt och följsam hund som gärna arbetar tillsammans med sin förare. Tydlig skygghet och aggressivitet hör inte till det önskade temperamentet. Det gör engelsk springer spaniel till en attraktiv samarbetskamrat, men det är inte en garanti för hur varje hund fungerar med barn, främmande människor eller andra djur.

BPH-resultat visar också att ett rasgenomsnitt inte berättar hela sanningen. Hundar inom samma ras kan reagera olika i sociala situationer, lek och oväntade händelser. Dessutom rymmer rasen skilda avelsinriktningar som inte alltid har bedömts var för sig. Fråga därför uppfödaren hur föräldrarna och nära släktingar fungerar i vardagen, vilka egenskaper som prioriterats och om det finns resultat från BPH eller andra relevanta prov.

Rasen behöver få använda sin nyfikenhet och arbetslust i vardagen. Samtidigt ska hög aktivitet inte förväxlas med att hunden måste vara uppvarvad. Förmågan att växla mellan arbete och vila behöver tränas från början genom tydliga rutiner, lugna pauser och lagom svåra uppgifter.

## Träning och motion

Rasens ursprungliga arbetskedja – söka, stöta och apportera – förklarar mycket av träningsbehovet. Många individer tycker om att undersöka mark och vegetation, bära föremål och arbeta nära sin förare. Promenader blir därför mer givande om de ibland innehåller nosarbete, apportering, enkla sökövningar eller annan träning tillsammans.

Det går inte att ange ett visst antal motionsminuter som passar alla. En vuxen, frisk och vältränad hund kan klara betydligt mer än en valp, en äldre hund eller en individ som byggs upp efter vila. Utgå från ålder, hälsa, kondition och återhämtning. Variera lugna promenader, rörelse i naturen, mental träning och vila i stället för att försöka trötta ut hunden med hög fart varje dag.

Kontakt, inkallning och förmågan att stanna kvar trots vittring eller rörelse är särskilt värdefulla färdigheter. Börja på lätt nivå och öka störningarna stegvis. Positiva, belöningsbaserade metoder och korta pass gör det lättare att behålla trygghet och samarbetsvilja. En långlina kan ge säkerhet under träningen, men är inte ett bevis på att hunden senare kan vara lös överallt.

I Sverige får hundar inte driva eller förfölja vilt när de inte deltar i jakt. Mellan den 1 mars och 20 augusti krävs extra tillsyn där vilda djur kan finnas. Har hunden starkt viltintresse måste ägaren kunna hindra den från att sticka efter vilt.

## Hälsa

Engelsk springer spaniel beskrivs i huvudsak som en frisk ras. När du köper valp är det ändå viktigt att skilja formella krav från rasklubbens rekommendationer. Långa listor över allt som någon gång förekommit i rasen hjälper mindre än aktuella resultat för just föräldradjuren och deras familjer.

För svenskregistrerade kullar kräver SKK att båda föräldradjuren har officiell höftledsstatus före parning. Det betyder att de ska vara undersökta och att resultatet ska finnas, inte att varje bokstav automatiskt är lika lämplig i avel. Springerklubben har mer långtgående avelsrekommendationer om HD-resultat och kombinationer. Be därför att få se föräldrarnas faktiska resultat och fråga hur kombinationen följer klubbens aktuella råd.

Rasklubben rekommenderar också att avelsdjur ögonundersöks högst ett år före parning. Gonioskopi före avelsdebut ingår i klubbens råd för att bedöma ögats kammarvinkel. Kontrollera datum, diagnoser och eventuella uppföljningsråd i intygen; nöj dig inte med beskedet att hundarna är ”testade”.

Fucosidos är en recessivt nedärvd enzymbristsjukdom som kan påverka centrala nervsystemet. En anlagsbärare blir inte själv sjuk av anlaget men kan föra det vidare. DNA-test finns, vilket gör att uppfödaren kan redovisa föräldrarnas status och undvika en kombination som kan ge sjuka valpar. Det är viktigare att förstå de verifierade resultaten än att kräva samma uppsättning tester av alla hundar.

I vardagen bör öronen kontrolleras och hullet följas regelbundet. Återkommande öronbesvär, ögonförändringar, hälta eller andra symtom ska bedömas av veterinär. Förutsätt inte att ett problem är ”typiskt för rasen” och därför ofarligt.

## Historia och ursprung

Engelsk springer spaniel kommer ur Storbritanniens äldre spanieltradition. Hundarnas uppgift var att finna och stöta upp vilt vid jakt med nät, falk eller greyhound. När jakt med skjutvapen utvecklades blev arbetet att söka framför jägaren, stöta viltet och därefter apportera.

Namnet ”springer” anknyter till sättet att få viltet att lämna sitt gömställe. The Kennel Club erkände engelsk springer spaniel som egen ras 1902. Den svenska Springerklubben bildades 1982.

Under lång tid har aveln utvecklats i olika riktningar. Jaktinriktade populationer har främst valts för arbete, medan andra har valts mer för exteriör och utställning. Det är en viktig historisk och praktisk skillnad, men inte två enkla personlighetsmallar. Det finns variation inom båda inriktningarna, och moderna hundar kan användas på flera sätt. Därför bör en köpare bedöma den aktuella uppfödarens mål, föräldradjur och släkt – inte bara en benämning.

## Att leva med rasen

Engelsk springer spaniel kan bo i lägenhet om den får tillräckligt med aktivitet, återhämtning och tillgång till natur eller andra bra träningsmiljöer. En trädgård ersätter inte promenader och gemensamt arbete. Det avgörande är vad hunden får göra under dagen, inte om hemmet är en villa eller lägenhet.

Ensamhet behöver tränas gradvis. Börja med mycket korta stunder när hunden är trygg och lugn, och öka först när den kan koppla av. Individernas förmåga varierar, så planera inte vardagen utifrån att rasnamnet skulle garantera ett visst antal ensamtimmar.

Med små barn ska en vuxen alltid vara närvarande, och hunden behöver en ostörd viloplats. Att rasstandarden beskriver hunden som vänlig ersätter aldrig tillsyn. Samma försiktighet gäller andra djur. Vid introduktion till katt bör hunden hindras från att jaga, mötena hållas korta och kontrollerade och katten ha egna reträttplatser. Hur väl en viss hund fungerar med katt eller andra hundar beror på individ, tidigare erfarenheter och introduktion.

Inför ett valpköp är det särskilt värdefullt att kontrollera:

- uppfödarens avelsmål och om hundarnas arbetsnivå passar ditt liv
- båda föräldrarnas officiella HD-resultat, inte bara att de är röntgade
- datum och fullständigt resultat från ögonundersökningar samt eventuell gonioskopi
- verifierad fucosidosstatus när den är relevant för kombinationen
- hur föräldrar och nära släktingar fungerar i vardagen, gärna kompletterat med BPH- eller arbetsresultat
- hur valparna vänjs vid hantering, vila, olika miljöer och ett normalt familjeliv.

Den bästa matchningen är en hund vars förväntade aktivitetsnivå, arbetslust och känslighet passar ägarens faktiska vardag. För engelsk springer spaniel är den bedömningen mer värdefull än löften om att rasen alltid är enkel, barnvänlig eller likadan oavsett avelsinriktning.

Engelsk springer spaniel

Norwegian Kennel Club (Norsk Kennel Klub)

Engelsk springer spaniel är en medelstor, atletisk jakthund med en behårad, vädertålig päls som kräver regelbunden skötsel. Den är glad, tillgiven och mycket människoorienterad och behöver 1,5–2 timmars daglig mental och fysisk aktivering. I regel en frisk, aktiv ras som passar bäst i engagerade, utomhusaktiva hem.

Guldnosarnas

## Snabbfakta

- Shetland sheepdog, ofta kallad sheltie, är en liten brittisk sällskaps- och vallhund med bakgrund som gårdshund på Shetlandsöarna.
- Rasstandarden beskriver en aktiv, alert, vänlig och intelligent hund som är uppmärksam på sin ägare. Reservation mot främlingar är tillåten, men inte nervositet.
- Idealmankhöjden är 37 cm för hanar och 35,5 cm för tikar. Rasstandarden anger ingen idealvikt.
- Den långa dubbelpälsen behöver gås igenom till huden, särskilt bakom öronen och under fällning, men ska inte kräva någon rutinmässig helklippning.
- Rasen passar bäst hos den som vill kombinera vardagsmotion med träning, nosarbete eller annan mental aktivering och som kan arbeta lugnt med ljud, miljöer och ensamhet.
- Inför valpköp är dokumenterade ögonresultat, mentaliteten hos nära släktingar och kunskap om MDR1 och merle viktigare än allmänna löften om att rasen alltid är frisk eller lättsam.

## Utseende och päls

Shetland sheepdog är en liten, lätt och rörlig hund som ska vara något längre än hög. Rasstandardens ideal är 37 cm i mankhöjd för hanar och 35,5 cm för tikar; en avvikelse på mer än 2,5 cm åt något håll är mycket oönskad i standarden. Det är ideal för rasbedömning, inte en garanti för varje individ. Någon idealvikt anges inte i rasstandarden, så hull och kroppsbyggnad är bättre vägledning än ett enda kilotal.

Huvudet ska bilda en lång, trubbig kil. Skallpartiet och nospartiet ska vara lika långa, med mittpunkten vid inre ögonvrån. Ögonen är mandelformade och vanligen mörkbruna; hos blue merle får de vara helt eller delvis blå. De små öronen bärs bakåt i vila och framåt med vikta spetsar när hunden lystrar.

Pälsen är dubbel: täckhåret är långt, rakt och något hårt, medan underullen är kort, mjuk och tät. En noggrann genomgång ungefär varje vecka passar många hundar, med tätare skötsel under fällning. Kamma ända in till huden och kontrollera särskilt bakom öronen. Hår runt tassarna och på hasorna kan ansas vid behov. Efter bad behöver pälsen torka ända in till huden.

Godkända färger är sobel, trefärgad, blue merle, svart och vit samt svart med tantecken, även om den sistnämnda inte ses i modern tid. Blue merle ska ge ett silverblått helhetsintryck med svart marmorering. Vita tecken får finnas på bland annat bläs, halsring, bröst, krås, ben och svansspets; vita fläckar på kroppen är däremot mycket oönskade enligt standarden. Färgstandarden och de genetiska reglerna för merle är två skilda frågor.

## Temperament och personlighet

En rastypisk Shetland sheepdog är alert, vänlig, intelligent och nära inriktad på sin ägare, men individer skiljer sig tydligt i socialitet, ljudkänslighet och självförtroende. En hund får vara sval mot främmande utan att vilja hälsa, men rädsla ska inte förklaras bort som normal reservation.

SKK:s BPH-analys visar varför genomsnitt inte räcker när man väljer hund. I flera provsituationer visade de beskrivna sheltiesarna lite rädsla, men spridningen var påtaglig vid bland annat möten och överraskningar. Analysen gäller deltagarna och kan inte lova hur en valp blir. Fråga därför hur föräldrar och nära släktingar reagerar på främmande människor, ljud och nya miljöer och hur snabbt de återhämtar sig.

Rasen har en historisk uppgift att vara uppmärksam och slå larm. Det kan göra skall till en viktig vardagsfråga, men det betyder inte att varje sheltie skäller mycket. Att få hundar skällde eller gnällde där ljud inte väntades under BPH betyder inte att rasen alltid är tyst hemma när någon går i trapphuset. Bedöm den individ och den uppväxtmiljö du faktiskt väljer.

Shelties beskrivs som hundar som typiskt kan umgås konfliktfritt med andra hundar, men det är ingen garanti för alla möten eller för samlevnad med katt och smådjur. Tidiga erfarenheter, individens beteende och kontrollerade introduktioner har stor betydelse.

## Träning och motion

Shetland sheepdog behöver fysisk aktivitet och uppgifter för hjärnan varje dag, men det finns inget seriöst minutantal som passar alla individer. En bra vardag växlar promenader med möjlighet att nosa, korta träningsstunder, lek och vila. Agility, rallylydnad, lydnad, nosework och trickträning kan passa rasens snabbhet och samarbetsvilja, men hundsport är inget krav om vardagen redan ger varierad rörelse och problemlösning.

Träna belöningsbaserat, stegvis och med hänsyn till hundens känslighet. Hårda röster kan öka osäkerheten; gör i stället situationen lättare och belöna det beteende du vill se. För en hund som reagerar på dörrljud, rörelse utanför fönstret eller besökare kan du:

- öka avståndet eller skärma av retningen så att hunden fortfarande kan tänka;
- belöna orientering tillbaka mot dig och lugn på en bestämd plats;
- träna på svaga, förutsägbara ljud innan du ökar svårigheten;
- ge hunden en paus om den inte kan ta belöning eller varva ned.

Målet är inte att stoppa all kommunikation utan att hunden kan avbryta, återhämta sig och komma till ro. Om just din hund börjar jaga, cirkla runt eller nafsa efter springande barn, cyklar eller andra snabba rörelser ska beteendet hanteras som ett konkret säkerhets- och träningsproblem, inte ursäktas med rasens bakgrund. Använd koppel eller avstånd medan ni tränar ett säkert alternativ.

Valpar behöver korta, positiva erfarenheter och mycket återhämtning. Öka belastning och svårighetsgrad med hundens ålder, kondition och trygghet. Hos en vuxen hund är förmågan att vila mellan aktiviteter minst lika viktig som hur långt den kan gå.

## Hälsa

Shetland sheepdog har flera väl dokumenterade hälsofrågor, framför allt kring ögon, och ett bra valpköp börjar med verifierbara resultat i stället för uttrycket ”friska linjer”. Be uppfödaren visa registrerade undersökningar och förklara varför just föräldrakombinationen har valts.

CEA, collie eye anomaly, är en medfödd förändring i ögats utveckling. Den lindrigare förändringen CRD bedöms normalt inte påverka synen, medan colobom kan göra det. Vissa CEA-förändringar syns lättast vid ögonundersökning av en ung valp och kan senare döljas av pigment. PRA är i stället en fortskridande näthinnesjukdom som kan leda till blindhet. Ett DNA-test svarar på om hunden har en viss testad genetisk variant; det visar inte alla ögonförändringar. I rasen finns mer än en form av PRA och även andra näthinnesjukdomar, så DNA-test och klinisk ögonundersökning svarar på olika frågor.

Det tidigare svenska hälsoprogrammet som krävde ett högst ett år gammalt ögonintyg före avel avslutades 2017. Rasklubbens RAS rekommenderar ögonundersökning av valpar, undersökning efter ett års ålder före avel och uppföljning av äldre avelshundar. Rekommendationer är inte samma sak som registreringskrav. Kontrollera SKK:s senaste regler och registrerade resultat inför köp eller avel.

MDR1, även kallad ABCB1, påverkar ett transportprotein som bland annat skyddar hjärnan från vissa ämnen. Mutationen har påvisats hos Shetland sheepdog och kan öka risken för allvarliga biverkningar av vissa läkemedel. Bara ett individuellt DNA-test visar den enskilda hundens status. Spara provsvaret och visa det för veterinären; ändra aldrig dos eller behandling utifrån en lista på nätet.

Skador i hasleden och annan ledproblematik finns också dokumenterade i rasens svenska avelsstrategi. Fråga om hälta, hasproblem och ledresultat hos föräldrar och äldre släktingar, men tolka inte ett enskilt röntgenresultat som en fullständig garanti.

Blue merle är en godkänd färg, men två hundar som bär merleanlag ska inte paras. Dubblering av anlaget medför risk för allvarliga defekter, bland annat i syn och hörsel. SKK har registreringsförbud för avkomma efter två merlefärgade shelties och särskilda regler för dold merle hos sobelfärgad avkomma.

## Historia och ursprung

Shetland sheepdog kommer från Shetlandsöarna och utvecklades ur små gårdshundar. Collie har dokumenterat korsats in, medan mycket annat om de tidiga anorna bygger på antaganden.

På öarna användes hundarna bland annat för att hålla får borta från odlingar och för att slå larm på gården. De beskrivs alltså inte främst som specialiserade vallhundar av modern typ. Den lilla storleken och tåliga pälsen passade ett kargt, blåsigt och fuktigt klimat där resurserna var begränsade.

Under 1800- och 1900-talen formades rasen mot en jämnare typ. Den brittiska kennelklubben erkände Shetland sheepdog 1914 och den första individen kom till Sverige 1930. Sheltien är en egen FCI-erkänd ras med egen standard, storlek och utveckling.

## Att leva med rasen

Shetland sheepdog kan fungera i barnfamilj, med andra djur och i lägenhet, men bara när den enskilda hundens temperament och hemmets vardag passar ihop. Storleken gör rasen praktisk, medan uppmärksamhet på ljud, behov av samarbete och variation i självförtroende kan vara mer avgörande än bostadens kvadratmeter.

I en barnfamilj ska en vuxen alltid övervaka samspelet. Barn behöver låta hunden äta, sova och dra sig undan i fred. Välj inte ras enbart på påståendet att den är ”bra med barn”; fråga efter hundens erfarenheter och föräldrarnas temperament.

Vid introduktion till katt eller annan hund ska mötena vara kontrollerade, med möjlighet till avstånd och separata viloplatser. Belöna lugnt beteende och förhindra jakt eller trängning medan relationen byggs. För smådjur krävs fysisk säkerhet även om hunden verkar vänlig.

Lägenhetsliv kan fungera om hunden får daglig aktivitet och kan vila trots trapphus, hiss och grannar. Bedöm ljudmiljön och fråga vilka valpar som återhämtar sig lätt efter nya intryck. En trädgård ersätter inte promenader, träning eller samvaro.

Ensamhet behöver tränas gradvis först när valpen känner sig trygg i hemmet. Börja med mycket korta, odramatiska stunder och öka bara när hunden förblir lugn. En ensamhetstränad vuxen hund kan klara några timmar, men det finns stora individuella skillnader och en liten valp ska inte lämnas ensam. Om hunden skäller, vandrar, flåsar eller inte kan komma till ro behöver träningen backas och vardagen ordnas så att hunden inte lämnas över sin förmåga.

Rasen är ett starkt val för den som uppskattar en uppmärksam, träningsbar hund och är beredd att sköta päls, ljudträning och mental aktivering. Den passar sämre för den som söker en helt självständig hund, vill ha garanterat tyst vardag eller behöver lämna hunden ensam långa arbetsdagar.

Shetland sheepdog

Shetland Sheepdog Club of the UK

Shetland sheepdog är en liten till medelstor, smidig vallhund med tät dubbel päls och iögonfallande färger. Den är alert, känslig och mycket människoorienterad, knyter starka band till familjen, är reserverad mot främlingar, utmärker sig i hundsporter och behöver regelbunden pälsvård, dagliga promenader och mental stimulans.

Rönnvikenskennel

Lundatorpet

Estersdoodlar

## Snabbfakta

Golden retriever är en brittisk apporterande fågelhund i FCI grupp 8, utvecklad för att söka efter och hämta fällt vilt i nära samarbete med sin förare. Bakgrunden märks fortfarande i rasens arbetslust, intresse för att bära föremål och behov av både fysisk aktivitet och uppgifter att lösa.

- **Ursprung:** Storbritannien, med dokumenterad utveckling i gränstrakten mellan England och Skottland
- **Ursprunglig funktion:** apportering av fågel på land och i vatten
- **Mankhöjd:** 56–61 cm för hanar och 51–56 cm för tikar enligt rasstandarden
- **Päls:** rak eller vågig dubbelpäls med tät, vattenavvisande underull
- **Färg:** nyanser av guld eller creme; rött och mahogny ingår inte i standarden
- **Rasideal:** vänlig, tillitsfull, intelligent, samarbetsvillig och arbetsvillig
- **Passar bäst:** ett hem som vill träna, aktivera och låta hunden vara delaktig i vardagen

Rasstandarden beskriver ett ideal, inte en garanti för varje individ. Mentalitet, aktivitetsnivå och vardagsegenskaper påverkas även av avelsinriktning, föräldradjur, uppväxt, hälsa och träning.

## Utseende och päls

Golden retriever ska vara välbalanserad, proportionerlig och aktiv, med en kroppsbyggnad som klarar arbete utan att bli tung eller överdriven. Hanar är vanligen större än tikar, men funktion, fria rörelser och en sund helhet är viktigare än ett kraftigt utseende.

Pälsen består av raka eller vågiga täckhår, rikligare behäng och tät, vattenavvisande underull. Godkända färger går från creme till olika nyanser av guld. Rött och mahogny är inte standardfärger, och vitt är begränsat till några få hår på bröstet. Färg eller kroppsform berättar däremot inte säkert vilken aktivitetsnivå eller arbetslust en enskild hund kommer att få.

Dubbelpälsen fäller och behöver regelbunden genomgång, särskilt när underullen lossnar mer. Borsta igenom hela pälsen efter behov och var extra noggrann bakom öronen, i armhålorna och i behänget på ben och svans, där tovor lättare uppstår. En kam hjälper till att kontrollera att borstningen når igenom underullen. Bad behövs när hunden är smutsig, inte enligt en fast kalender. Efter simning eller blöta promenader är det praktiskt att reda ut pälsen, låta den torka ordentligt och kontrollera hud och öron om hunden visar tecken på irritation.

Kloklippning, tandvård och kontroll av hud, öron och tassar hör till den löpande skötseln. Det viktiga är att anpassa rutinen efter individens päls, fällning, aktivitet och hur ofta den blir våt eller smutsig.

## Temperament och personlighet

Rasidealet för golden retriever är en vänlig, trygg och samarbetsvillig hund med naturlig arbets- och apporteringslust. Många söker gärna kontakt, bär föremål och uppskattar gemensamma uppgifter, men beskrivningen ska inte tolkas som att varje golden automatiskt är lugn, okomplicerad eller social med alla.

Rasen mognar ofta förhållandevis sent. En ung golden kan vara fysisk, intensiv och lätt distraherad långt efter att den nått sin fulla storlek. Vardagsfärdigheter som lugna hälsningar, följsamhet, hantering och förmåga att koppla av behöver därför tränas lika medvetet som apportering och lydnad.

Det finns uppfödare med olika mål, exempelvis jaktligt arbete, prov, utställning eller ett bredare sällskapsfokus. Etiketter som ”jaktgolden” och ”utställningsgolden” ger bara en grov ledtråd och förutsäger inte säkert en individs motor, utseende eller förmåga att varva ned. Be i stället uppfödaren beskriva föräldrarnas och nära släktingars vardagsegenskaper, arbetslust, rädslor, socialitet och återhämtning. Arbets- och mentalbeskrivningar kan ge ytterligare information, men de är delar av underlaget och inte garantier.

Rasen kan passa en engagerad förstagångsägare, särskilt med stöd från uppfödare och hundkurs. Det kräver ändå beredskap för en relativt stor, stark och ofta livlig unghund som behöver konsekventa rutiner, daglig aktivering och tid att mogna.

## Träning och motion

Golden retriever behöver daglig fysisk aktivitet, mental problemlösning och möjlighet till återhämtning, men det finns ingen fast tidsangivelse som passar alla. Ålder, hälsa, kondition, personlighet och avelsinriktning avgör hur motionen ska fördelas och hur belastande den kan vara.

En fungerande vuxenvardag kan innehålla promenader i varierad terräng, nosarbete, sökövningar, apportering, lydnad och lugn träning i olika miljöer. Variation ger mer än att försöka trötta ut hunden med samma intensiva aktivitet varje dag. Rasen är avlad för samarbete, så uppgifter med tydlig start, uppgift och avslut passar ofta bättre än oreglerad bollkastning i högt tempo.

Valpar behöver korta, positiva stunder av lek, miljöträning och rörelse med mycket vila mellan aktiviteterna. Belastningen ska anpassas efter valpens utveckling och underlag, inte räknas fram med en fast minutregel. Öka längd och svårighet gradvis och låt valpens ork och återhämtning styra nästa steg.

Belöningsbaserad träning brukar passa rasens samarbetsvilja. Prioritera tidigt:

- inkallning och kontakt även runt människor, hundar och viltvittring
- koppelgående och lugna hälsningar
- att lämna och byta föremål utan konflikt
- stadga och väntan före apportering eller lek
- en inlärd signal för vila och nedvarvning

Vattenintresse är vanligt, men alla golden retriever vill inte bada och simkunnighet ska aldrig tas för given. Introducera vatten i grunt, lugnt område med enkel väg upp, låt hunden välja tempo och ha ständig uppsikt. Strömt vatten, svag is, algblomning och svåråtkomliga kanter kräver särskild försiktighet.

## Hälsa

Höftleder, armbågsleder och ögon är centrala hälsoområden i svensk golden retrieveravel. För en valpköpare är det viktigt att skilja mellan SKK:s formella registreringskrav, rasklubbens rekommendationer och ett enskilt testresultat.

För att avkomman ska kunna registreras i SKK ska båda föräldradjuren ha officiell HD-status före parningen. Det betyder inte att ED, ögonlysning och DNA-test är motsvarande obligatoriska SKK-krav för varje kull av rasen. Golden retrieverklubbens rekommendationer och villkor för valphänvisning går längre: de omfattar bland annat HD- och ED-resultat, aktuell ögonundersökning och GR_PRA1/2-status samt vissa meriter.

Klubben rekommenderar i normalfallet HD A eller B och ED utan anmärkning. Hundar med HD C eller ED grad 1 bör enligt rekommendationerna bara användas undantagsvis, och då ska kullens beräknade HD- respektive ED-index vara minst 100. Ögonintyget ska vara högst två år gammalt vid parning, och minst en förälder ska vara fri eller hereditärt fri från både GR_PRA1 och GR_PRA2.

Be om de faktiska resultaten, inte bara beskedet att hundarna är ”testade”. Kontrollera HD- och ED-grad, index när det finns, datum och resultat för ögonundersökningen samt respektive förälders DNA-status. GR_PRA1 och GR_PRA2 avser specifika mutationer. Testerna täcker inte alla genetiska orsaker till PRA och ersätter därför inte en klinisk ögonundersökning.

HD, ED och vissa ögonsjukdomar förekommer i rasen. Rasens avelsstrategi lyfter också tumörsjukdomar som en viktig fråga för rasen som helhet. Sådana sammanställningar kan inte översättas till en säker procentsats eller prognos för den enskilda valpen. Fråga därför även om hälsa och livslängd hos föräldrar, syskon och äldre nära släktingar. Bra undersökningsresultat minskar osäkerheten men kan aldrig garantera framtida hälsa.

## Historia och ursprung

Golden retriever utvecklades under senare delen av 1800-talet i gränstrakten mellan England och Skottland för att apportera fällt vilt på både land och i vatten. Förändrade jaktformer skapade behov av en hund som kunde söka, markera, vänta och arbeta uthålligt i nära samspel med föraren.

Lord Tweedmouths bevarade avelsanteckningar dokumenterar den tidiga utvecklingen. En gul retriever parades med en Tweed water spaniel, och fortsatt urval formade de egenskaper som förknippas med rasens apportering, vattenarbete och samarbetsförmåga. Golden retriever erkändes som egen ras 1913 och introducerades i Sverige omkring 1950.

Rasens moderna användning är bredare än praktisk jakt, men bakgrunden är fortfarande relevant. Sök, föremålsintresse, uthållighet och förmågan att växla mellan aktivitet och väntan är egenskaper som behöver förvaltas genom avel och träning, även hos hundar som främst lever som sällskap.

## Att leva med rasen

Golden retriever passar bäst hos människor som vill ha en social och träningsbar hund som får delta i vardagen. Ett vänligt rasideal gör inte vardagsfärdigheter medfödda: en ung golden behöver lära sig att hälsa lugnt, gå i koppel, hantera föremål och koppla av även när det händer mycket omkring den.

Rasen kan fungera väl med barn, men samspelet kräver vuxen tillsyn. Barn ska få lära sig att respektera hundens vila, mat och signaler, och hunden behöver tränas att hälsa och leka utan att välta eller tränga sig på. Samma försiktighet gäller andra djur. Många golden retriever lever med hundar eller katter, men introduktionen ska ske gradvis med kontroll, avstånd och en trygg reträttplats för katten. Individens tidigare erfarenheter och jakt- eller föremålsintresse spelar roll.

Lägenhet kan fungera om det finns en realistisk plan för rastning och träning, liksom plats för blöt päls och lugn inomhus. En trädgård är praktisk men ersätter inte promenader, miljöombyte eller gemensam aktivitet. Rasen är ofta social, och ensamhet behöver tränas gradvis från korta, trygga stunder. Hur länge en viss hund klarar att vara ensam går inte att bestämma utifrån rasnamnet.

Inför valpköp bör du kontrollera mer än färg och föräldrarnas titlar. Be uppfödaren visa officiella hälsoresultat, index, ögonundersökningens datum och DNA-status. Träffa helst tiken, fråga hur nära släktingar fungerar i hemmet och be om konkreta exempel på aktivitetsnivå, socialitet, rädslor och återhämtning. Välj en kull vars dokumenterade egenskaper och uppfödarens mål passar det liv du faktiskt kan erbjuda.

Golden retriever

The Golden Retriever Club UK

The Kennel Club UK

Vänlig, medelstor till stor retriever med tät, vattenavvisande gyllene päls och mjuk mun. Mycket lättlärd, människoorienterad och lekfull, som behöver daglig delaktighet, regelbunden pälsvård och 1,5–2 timmars varierad motion. Ursprungs­ligen avlad som apportör vid jakt, numera vanlig som familjehund, assistanshund och terapihund.

Glitrevarden

Aussie Bio Gård

## Snabbfakta

Dansk-svensk gårdshund är en liten men rejäl och aktiv gårds- och sällskapshund från Danmark och Sverige. FCI placerar rasen i grupp 2 som hund av pinschertyp. Den är alltså inte en terrier, även om den förr kallades skånsk terrier.

- **Mankhöjd:** 34–37 cm för hanar och 32–35 cm för tikar, med en tillåten avvikelse på 2 cm åt båda håll.
- **Ursprunglig uppgift:** att larma, fånga råttor och leva nära människorna på gården.
- **Temperament enligt standarden:** alert, livlig och uppmärksam.
- **Päls:** kort, hård och slät, med vitt som dominerande färg.
- **Passar bäst hos:** en person eller familj som vill träna vardagsfärdigheter, erbjuda både rörelse och nosarbete och hjälpa hunden att komma till ro.

Rasstandarden anger ingen officiell vikt. Viktuppgifter på olika webbplatser är därför riktvärden, inte ett mått som alla vuxna dansk-svenska gårdshundar ska passa in i. För den som väljer valp är föräldrarnas storlek, hull och funktion mer användbara än ett enda viktspann.

## Utseende och päls

Dansk-svensk gårdshund ska vara liten, kompakt och substansfull, inte tunn eller elegant. Kroppen är svagt rektangulär: förhållandet mellan mankhöjd och kroppslängd är 9:10. Rasen utvecklas sent i kroppen, och den fulla muskelmassan och volymen kan dröja tills hunden är tre till fyra år.

Huvudet är förhållandevis litet och trekantigt. Öronen får vara rosenöron eller framåtvikta; ståndöron ingår inte i rasidealet. Svansen kan vara naturligt lång eller medfödd stubbsvans av varierande längd. En medfödd stubbsvans är en naturlig variation och ska inte blandas ihop med en kuperad svans.

Pälsen är hård, kort och slät och saknar underull. Vitt ska dominera, med en- eller flerfärgade fläckar i svart, tan, gult, leverbrunt, viltfärgat eller olika nyanser av fawn. Fläckar ska också finnas på huvudet, och små prickar i det vita är tillåtna. Utseendet kan alltså variera mycket utan att hundarna tillhör olika varianter av rasen.

Pälsen kräver lite skötsel, men fällningen kan märkas. Borsta bort lösa hår när det behövs, särskilt under fällningsperioder, och bada när hunden faktiskt är smutsig. Kontrollera samtidigt hud, öron, tassar och klor. Vänj valpen stegvis vid tandborstning och annan hantering. Lugn, belöningsbaserad hanteringsträning gör både vardagsskötsel och veterinärbesök enklare.

## Temperament och personlighet

Dansk-svensk gårdshund är normalt snabb, nyfiken och människoorienterad, men rasnamnet är ingen garanti för en lättsam familjehund. Standardens ord är alert, livlig och uppmärksam. I vardagen märks det ofta som beredskap att följa med, reagera på rörelse och tala om när något händer i närheten.

Vaktuppgiften på gården märks fortfarande hos många individer. Många larmar när någon kommer, men hur lätt skallet startar och hur snabbt hunden tystnar varierar. I ett lyhört hem är det klokt att undersöka hur föräldrar och vuxna släktingar reagerar på dörrar, trapphus och besök. Det är mer träffsäkert än att utgå från att rasen alltid är tyst eller alltid skällig.

I SKK:s äldre BPH-sammanställning framstår rasen som i huvudsak trygg och förhållandevis energisk. Samtidigt varierar nyfikenhet, lekfullhet och intresse för främmande människor tydligt. BPH beskriver hundens reaktioner; det är inte ett prov som hunden blir godkänd eller underkänd på. Läs därför den enskilda hundens protokoll och fråga hur föräldrarna fungerar i vardagen.

Bakgrunden som råttfångare gör intresset för små, snabba djur relevant. Det betyder inte att varje gårdshund jagar allt den ser, men en blivande ägare bör räkna med att träna avbrott och inkallning. Kaniner, marsvin och andra små sällskapsdjur behöver säkra utrymmen som hunden inte kan nå.

## Träning och motion

Dansk-svensk gårdshund behöver regelbunden fysisk och mental aktivitet, men det finns ingen korrekt timregel som passar alla. Ålder, hälsa, intensitet, miljö och återhämtning avgör hur en bra dag ser ut. En vuxen hund kan få en blandning av promenader, fri rörelse på säker plats, nosarbete, lek och kort vardagsträning. Valpar behöver gradvis ökande erfarenheter och gott om vila, inte ett vuxenprogram i miniatyr.

Följ hundens beteende i stället för klockan. En rimlig nivå ger en hund som kan varva ned hemma, återhämtar sig efter aktivitet och fortfarande rör sig ledigt nästa dag. Ihållande rastlöshet kan betyda att vardagen saknar meningsfulla uppgifter, men mer fart är inte alltid lösningen. Ibland behöver hunden mer nosarbete, tydligare rutiner eller hjälp att komma till ro.

Prioritera färdigheter som hjälper en snabb och uppmärksam hund att fungera i vardagen:

- inkallning och frivillig kontakt när vilt eller andra störningar dyker upp
- att kunna avbryta jakt, grävande och intensiv lek
- lugnt beteende vid dörr, fönster och besök
- att kunna vila trots att människor rör sig i hemmet
- koppelgående och följsamhet i trafikerade miljöer
- trygg hantering av tassar, mun, öron och kropp

Träna stegvis med positiva, belöningsbaserade metoder och anpassa svårigheten till individen. Rasen lär sig ofta snabbt, vilket även betyder att skällande, dragande eller uppvarvning kan befästas om det ofta leder till det hunden vill ha. Agility, rallylydnad, spår, nosework och annan hundsport kan passa, men ingen särskild gren är ett krav. Det viktiga är en hållbar kombination av samarbete, nosarbete, rörelse och återhämtning.

## Hälsa

Dansk-svensk gårdshund betraktas generellt som en sund ras, men ”frisk ras” ersätter inte kontroll av den aktuella kullen. Be om registrerade resultat, datum och information om nära släktingar. Ett testnamn eller en märkning om att föräldrarna är hälsotestade säger för lite utan själva resultatet.

Höftledsdysplasi, HD, är ett område där gammal och ny information lätt blandas ihop. Rasen har i dag hälsoprogram nivå 1 hos SKK. Det betyder att HD-resultat kan registreras centralt, men att röntgen inte är ett krav för att valpar ska kunna registreras. Enligt rasklubben ska hundar med HD D eller E eller kliniska symtom inte användas i avel. Ett officiellt resultat och, när det finns, HD-index ger ändå värdefull information om just höfterna; det är inte ett intyg på hundens totala hälsa.

För patellaluxation säger rasklubbens aktuella rekommendationer att en hund som har tillståndet eller har opererats för det inte ska användas i avel. Rekommendationen innebär däremot inte att alla föräldradjur har ett obligatoriskt officiellt patellaresultat. Fråga därför både om undersökning och om knäproblem hos föräldrar, syskon och tidigare avkommor.

Primär linsluxation, PLL, är en allvarlig ögonsjukdom kopplad till en mutation i genen ADAMTS17, och det finns ett validerat DNA-test för rasen. Rasklubben rekommenderar särskilt testning när det finns bärare eller otestade nära släktingar i linjen utan en DNA-testad fri hund i mellanled. En bärare får enligt rekommendationen endast paras med en DNA-testad fri hund eller en hund som är fri genom härstamning, så kallat hereditärt fri. Ett fritt PLL-resultat gäller denna mutation; det utesluter inte andra ögonproblem eller andra sjukdomar.

Inför ett köp är det rimligt att kontrollera:

- föräldrarnas identitet och faktiska HD-resultat, om de är röntgade
- eventuell patellaundersökning och känd familjehistorik
- PLL-status och hur resultatet passar ihop med den andra förälderns
- sjukdomar, hältor, tandproblem och mentalitet hos nära släktingar
- att uppfödaren kan förklara både styrkor och osäkerheter i kombinationen

## Historia och ursprung

Dansk-svensk gårdshund är en gammal skandinavisk gårdshundstyp men en förhållandevis sent erkänd ras. Liknande hundar levde länge på gårdar i Danmark och södra Sverige, där de höll efter råttor, larmade när någon kom och fungerade som sällskap. Exakt hur typen uppstod är inte klarlagt. Kopplingar till pinscherhundar och brittiska vita jaktterrier har diskuterats, men ska inte beskrivas som en säker stamtavla.

Före erkännandet användes bland annat namnet skånsk terrier. Vid en svensk inventering 1986 samlades 107 hundar, vilket bidrog till bedömningen att typen var tillräckligt enhetlig och att det samtidigt fanns en användbar genetisk variation. Sverige och Danmark erkände rasen gemensamt 1987 under namnet dansk-svensk gårdshund.

FCI gav rasen ett preliminärt internationellt erkännande 2008 och ett definitivt erkännande 2019. Den placerades i grupp 2 som hund av pinschertyp, inte i terriergruppen. I dag är de flesta sällskapshundar, men viljan att larma, intresset för smågnagare och den stora arbetslusten gör rasens historia relevant även i ett modernt hem.

## Att leva med rasen

Dansk-svensk gårdshund passar bäst i ett hem där närhet, aktivitet och vardagsträning är en naturlig del av livet. Den kan fungera för en förstagångsägare, men den behändiga storleken gör inte rasen kravlös. Ägaren behöver uppskatta en snabb hund, kunna förebygga jakt och larm och vara beredd att träna lugn lika noggrant som fart.

Med barn ska samspelet alltid ledas av en vuxen. Hunden behöver en fredad viloplats, och barn ska inte störa den när den äter, sover eller försöker gå undan. Bedöm föräldradjurens beteende och hundens egen förmåga att avbryta lek; uttrycket ”barnvänlig ras” är inte en säkerhetsgaranti.

En gårdshund kan leva med katt, men utfallet beror på individerna och introduktionen. Förhindra att hunden jagar katten, låt katten ha höga platser och fria flyktvägar och håll de första mötena korta och kontrollerade. Smådjur som kaniner och gnagare bör hållas fysiskt åtskilda även om hunden verkar lugn under uppsikt.

Lägenhet kan fungera om hunden får komma ut, arbeta med nosen och lära sig att inte bevaka varje ljud i huset. En trädgård ersätter inte aktivering, och ett stort hem löser inte ensamhet. Börja ensamhetsträningen med mycket korta stunder när hunden är trygg och lugn, öka först när den verkligen kan koppla av och ordna annan omsorg om vardagen kräver längre frånvaro än hunden klarar.

Träffa om möjligt båda föräldrarna eller andra vuxna släktingar före beslutet. Titta efter hur de hälsar, återhämtar sig efter en överraskning, reagerar på smådjur och ljud och kommer till ro efter aktivitet. Den informationen, tillsammans med verifierbara hälsodata och en uppfödare som känner sina linjer, säger mer om vardagen än generella löften om att rasen passar alla.

Dansk-svensk gårdshund

Swedish Kennel Club

Danish Kennel Club

The Danish/Swedish Farmdog Club of America

Fédération Cynologique Internationale

Dansk-svensk gårdshund är en livlig, medelstor till liten skandinavisk gårdshundsras, kompakt och atletisk med slät, övervägande vit päls med färgade fläckar. Den är mycket människoorienterad, intelligent och energisk, och är en kärleksfull familjehund när den får daglig motion, träning och mental stimulans.

Sangeus

## Snabbfakta

Cockerpoo är en korsning mellan cocker spaniel och pudel, inte en enhetlig ras med en gemensam rasstandard. Det gör att storlek, päls, aktivitetsnivå och temperament kan skilja sig tydligt mellan individer. Den viktigaste informationen om en valp finns därför hos de faktiska föräldrarna och deras nära släktingar, inte i en allmän beskrivning av Cockerpoo.

- **Bakgrund:** cocker spaniel korsad med pudel
- **Variation:** cockerlinje och pudelvariant påverkar bland annat storlek, päls och arbetssätt
- **Vanliga generationsnamn:** F1 betyder cocker spaniel korsad med pudel; bokstaven b i exempelvis F1b visar att en senare generation har korsats tillbaka mot en av föräldratyperna
- **Viktigt att veta:** generationsnamnet beskriver släktskapet men garanterar inte en viss päls, storlek, personlighet eller hälsa
- **Kräver av ägaren:** tid för träning, daglig aktivitet och regelbunden pälsvård samt vilja att bedöma den enskilda hunden i stället för att lita på korsningens rykte

Fråga alltid vilken typ av cocker spaniel och vilken storleksvariant av pudel som finns bakom valpen. En engelsk cocker från jaktinriktade linjer kan ha andra egenskaper än en utställningsinriktad cocker, och skillnaden mellan toy-, dvärg-, mellan- och storpudel har stor praktisk betydelse.

## Utseende och päls

Det går inte att förutse en vuxen Cockerpoos storlek och päls med ett gemensamt måttintervall. Pudeln finns i fyra storleksvarianter, och cockerlinje samt ärftlig variation påverkar resultatet. Be uppfödaren ange vilken cocker och pudelvariant som använts, föräldrarnas mankhöjd och vikt samt hur vuxna hel- eller halvsyskon har utvecklats. Det ger ett bättre beslutsunderlag än generella mått för hela korsningen.

Pälsen kan bli relativt rak, vågig eller lockig. Den kan fälla lite, tydligt eller någonstans däremellan, även inom samma kull. Pudelkorsningar kan fälla mindre än många andra hundar, men den lockiga pälsen blir lättare tovig, särskilt när den är våt. Låg fällning minskar alltså inte behovet av skötsel.

Kontrollera pälsen med både borste och kam ända ned till huden. Om kammen fastnar finns det kvar tovor även om ytan ser välborstad ut. Hur ofta hunden behöver borstas, badas och klippas avgörs av den faktiska pälsens längd, täthet och vardag, inte av ett fast intervall för alla Cockerpoo. Vänj valpen tidigt och lugnt vid tassar, öron, ansikte, hårfön och klippmaskin.

Cockerpoo är inte allergifri. Hundallergener finns bland annat i saliv och hudmaterial, och mängden varierar mellan individer – även mellan kullsyskon. Låg fällning, lockig päls eller beteckningen F1b är därför ingen garanti för att en allergisk person kan leva med hunden. Den som har allergiska besvär bör ta råd från vården före ett hundköp och utgå från att reaktionen kan skilja sig mellan enskilda hundar.

## Temperament och personlighet

Cockerpoo kan förena cocker spanielns livlighet och samarbetsvilja med pudelns aktivitet och lättlärdhet, men blandningen ger inte ett förutbestämt temperament. Socialitet, jaktintresse, ljudkänslighet, förmåga att komma till ro och reaktioner på hantering kan variera. Miljö, tidiga erfarenheter och träning spelar också stor roll.

Var försiktig med löften om att varje Cockerpoo är en enkel förstagångshund eller en självklar barnhund. En brittisk enkätstudie med uppgifter om 9 402 hundar fann flera beteendeskillnader mellan vanliga pudelkorsningar och deras föräldraraser. Den ger inte stöd för att korsningarna generellt kräver mindre träning. Resultaten gäller grupper och kan inte förutsäga en enskild valp, men de visar varför säljande beskrivningar inte bör ersätta en riktig beteendebedömning.

Träffa helst båda föräldrarna, eller åtminstone modern och andra vuxna nära släktingar. Titta efter hur de återhämtar sig efter ett oväntat ljud, tar kontakt utan att tränga sig på, hanterar frustration och kan vila efter aktivitet. Fråga konkret om skällande, resursförsvar, jaktintresse, ensamhet, bilåkning och pälsvård. Svar som beskriver faktiska situationer är mer användbara än ord som ”snäll” eller ”familjevänlig”.

## Träning och motion

Cockerpoo behöver daglig rörelse, mental aktivitet och återhämtning, men det finns ingen minutregel som passar alla. Den omtalade femminutersregeln för valpmotion saknar vetenskapligt stöd och bör inte användas som ett strikt schema. Ålder, kroppsstorlek, hälsa, kondition och hur hunden återhämtar sig bör styra mängden. En valp behöver korta, varierade aktiviteter och gott om vila; en vuxen individ kan ofta uppskatta promenader, nosarbete, apportering, problemlösning och annan träning tillsammans med sin ägare.

Öka belastningen stegvis och bedöm helheten. Tecken som stelhet, ovilja att röra sig, långvarig uppvarvning eller ovanlig trötthet efter aktivitet är skäl att sänka kraven och vid behov kontakta veterinär. En hund som fortfarande söker mer aktivitet kan i stället behöva hjälp att komma till ro, bättre sömn eller lugn nosaktivering – inte automatiskt en längre och snabbare promenad.

Prioritera tidigt:

- inkallning och kontakt trots dofter och rörelse i omgivningen
- följsamhet i koppel och ett tryggt stopp- eller släppkommando
- lugn hantering av öron, tassar, mun och hela pälsen
- att kunna växla mellan aktivitet och vila
- gradvis ensamhetsträning i mycket små steg
- trygg bilåkning och neutrala möten med människor och hundar

Använd belöningsbaserad träning och gör svårighetsgraden hanterbar. Cockerbakgrunden kan bidra till intresse för dofter, fåglar och rörelse, medan pudelbakgrunden ofta förknippas med snabb inlärning. Se detta som möjliga utgångspunkter, inte som garantier. Inkallningen behöver fungera med gradvis ökande störningar innan hunden får större frihet.

## Hälsa

Cockerpoo är inte automatiskt friskare än sina föräldraraser. En annan studie med ägarnas uppgifter jämförde tre vanliga pudelkorsningar med respektive föräldraraser. I 86,6 procent av jämförelserna sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad. Resultatet stödjer varken att korsningen generellt är friskare eller att den generellt är sjukare. Uppgifterna samlades in vid ett tillfälle och gäller grupper, så de kan inte användas som prognos för en viss valp.

Det praktiska skyddet är att kontrollera båda föräldrarna utifrån deras egna raser och varianter. Be om registreringsnummer eller annan verifierbar identitet, testnamn, undersökningsdatum och själva resultatet. ”Veterinärbesiktigad” eller ”DNA-testad” räcker inte om det inte framgår vad som faktiskt har undersökts.

### Kontrollera cockerföräldern

Svenska Cocker Spanielklubbens valphänvisning använder bland annat dokumenterade höftledsresultat, aktuell ögonundersökning och resultat för familjär nefropati, FN. Det är kriterier för klubbens hänvisning av renrasiga cocker-kullar, inte ett formellt regelpaket för alla Cockerpoo-kullar. De ger ändå relevanta kontrollpunkter för cockerföräldern. Fråga också om prcd-PRA, men kom ihåg att ett prcd-PRA-test bara gäller den specifika formen av PRA och inte utesluter alla näthinnesjukdomar.

### Kontrollera pudelföräldern

Be först om den exakta pudelvarianten. För toy-, dvärg- och mellanpudel finns ett hälsoprogram för prcd-PRA med registrerade resultat, medan storpudel har ett annat avelsfokus där höftledsresultat är centrala. Svenska Pudelklubben rekommenderar dessutom patellaundersökning inför avel för toy- och dvärgpudel. Kontrollera vad som gäller för just förälderns variant och nöj dig inte med att uppfödaren bara säger ”pudeln är testad”.

DNA-resultat behöver också tolkas i kombination. Vid en autosomalt recessiv sjukdom kan en frisk bärare användas utan att valparna blir sjuka om den andra föräldern är genetiskt fri för samma anlag, men testresultaten för båda föräldrarna måste kunna verifieras. Be en veterinär eller relevant rasklubb förklara resultat som är oklara.

## Historia och ursprung

Cockerpoo har sitt ursprung i två raser med dokumenterad arbetshistoria. Cocker spaniel utvecklades i Storbritannien som en stötande och apporterande fågelhund; rasnamnet förknippas med jakt på morkulla. Pudeln har en äldre europeisk bakgrund som vattenapporterande hund. Båda används i dag även som sällskaps- och aktivitetshundar.

Den moderna korsningen har blivit populär som sällskapshund, men det finns ingen gemensam standard som gör storlek, päls och egenskaper enhetliga. Uppgifter om ett exakt första årtionde eller ett enda ursprungligt avelsmål är svagt dokumenterade och bör inte användas för att förutsäga dagens hundar. För den enskilda valpen är föräldrarnas identitet, användningslinjer, hälsa och beteende betydligt viktigare än en förenklad ursprungsberättelse.

## Att leva med rasen

Cockerpoo kan fungera i många typer av hem när individens behov matchar vardagen. Lägenhet är inte i sig ett hinder, men hunden behöver fungerande rastning, aktivitet, vila och träning på ljud i trapphus och utanför dörren. Skällande eller oro löses inte av bostadens storlek; identifiera i stället utlösande situationer och träna på en nivå där hunden fortfarande kan vara lugn.

Ensamhet behöver läras in gradvis. Börja när hunden är trygg i hemmet, lämna den mycket kort och öka bara när den förblir avslappnad. Om hunden skäller, ylar, förstör saker, försöker ta sig ut eller inte kan äta när den lämnas bör träningen backas och orsaken bedömas. Uttalad oro kräver hjälp av veterinär och kvalificerad beteenderådgivare.

Med barn ska en vuxen alltid ansvara för samspelet. Hunden behöver en fredad viloplats, och barn ska inte störa den när den sover, äter eller försöker gå undan. Samlevnad med katt eller andra hundar beror på individerna. Introducera stegvis, använd avstånd och fysisk avgränsning och hindra jakt innan djuren får mer frihet tillsammans.

Inför ett valpköp bör du kunna svara på följande:

- Vilken cockerlinje och pudelvariant har använts, och hur stora är föräldrarna?
- Vilka registrerade hälsoresultat finns för varje förälder, med datum och identitet?
- Hur beter sig föräldrarna och vuxna släktingar vid vila, hantering, ljud, främmande hundar och ensamhet?
- Hur ser pälsen ut hos vuxna släktingar, och vilken skötsel kräver den i praktiken?
- Hur har valparna vuxit upp och vant sig vid människor, vardagsljud, underlag, hantering och korta stunder av avskildhet?

En seriös bedömning utgår från dokument och observerbara egenskaper. Välj inte en Cockerpoo enbart för att den beskrivs som allergivänlig, lätt eller perfekt för familjen.

Cockerpoo

The British Cockapoo Society

PDSA (UK)

Svenska Kennelklubben (Sweden)

Cockerpoo är en liten till medelstor sällskapshund, en korsning mellan Cocker Spaniel och Pudel. Den är vänlig, människoorienterad och livlig, och passar aktiva familjer och förstagångsägare. Många fäller måttligt, men behöver regelbunden pälsvård, daglig träning och minst en timmes fysisk och mental aktivering.

Jag har klippt hundar och katter i 32 år, Har även ett litet hunddagis.
Jag har bara en liten uppfödning, med en kull då och då.
 Min ambition att få fram så trygga, glada friska och lugna hundar som möjligt och att dom får en bra uppväxt. 

Jag har precis startat en ny Instagram sida för valparna. 
Du kan följa mig på:  babsans_cockerpoovalpar

Hunduppfödare

För köpare

För säljare

Verktyg

Hundar

Katter

Get a Pet