Boxer

Innehållsförteckning

Snabbfakta

• Lekfull, clownig personlighet kombinerad med starka beskyddarinstinkter
• Medelstor till stor, atletisk kropp med kort, lättskött päls
• Mycket människoorienterad, ofta kallad en “kardborrehund” som lever för sällskap
• Energisk och kraftfull, men oftast mild och tålmodig med barn när den är vältränad
• Behöver konsekvent träning, daglig motion och mental stimulans för att vara lycklig och välbalanserad

Utseende & Päls

Boxer är en iögonfallande, atletisk hund som ser kraftfull ut men ändå lätt och smidig. De flesta vuxna Boxrar är omkring 53–63 centimeter höga vid manken, där hanar vanligen är större och mer muskulösa. Vikten ligger ofta mellan 25 och 32 kilo, beroende på kön, byggnad och allmäntillstånd. En välavlad Boxer ska se stark och vältränad ut, inte klumpig eller överviktig. Sedd från sidan har den en tydlig, kvadratisk siluett med djup bröstkorg, stark rygg och lätt uppdragen buk, vilket ger ett sportigt, redo-för-aktion-intryck.

Huvudet är ett av Boxerns mest utmärkande drag. Det är brett och i proportion till kroppen, med tydligt stop och den klassiska breda, trubbiga nosen. Nosen ska aldrig vara smal eller lång. Käkarna är kraftiga, med det karakteristiska underbettet som bidrar till Boxerns unika uttryck. I avslappnat läge har en Boxer ofta ett nyfiket uttryck, med lätt rynkad panna och ögonbryn, som om den försöker lista ut vad du tänker göra härnäst. Ögonen är mörka, uttrycksfulla och fulla av personlighet.

Pälsen är kort, slät och ligger tätt mot kroppen. När hunden är frisk och väl närd har den en lätt glans. Vanliga färger är:

• Fawn i nyanser från ljust gulbrun till djupt röd
• Tigrerad, det vill säga fawn med mörka ränder i varierande intensitet
• Vita tecken, som kan förekomma på bröst, hals, huvud och ben

Vita Boxrar finns och kan vara underbara familjehundar. I många klubbar och avelsprogram används de dock inte i avel, eftersom stora mängder vitt kan hänga ihop med ökad risk för dövhet. Boxrar med kuperade öron eller svans kan fortfarande ses i vissa länder, men i många regioner krävs numera naturliga öron och hel svans, vilket framhäver rasens livliga uttryck och den piskliknande, glatt viftande svansen.

Pälsvården hos Boxer är lättskött. En snabb genomborstning en gång i veckan med gummihandske eller mjuk borste räcker oftast för att få bort löst hår och behålla glansen. Under fällningsperioderna vår och höst kan lite tätare borstning hjälpa till att hålla hår borta från kläder och möbler. En försiktig avtorkning med en fuktig trasa över kropp och ansikte fungerar bra mellan baden. Bad bör bara ges vid behov, med milt hundschampo, så att de naturliga hudoljorna inte tvättas bort.

Vecken runt nosen behöver särskild uppmärksamhet. Där kan fukt och matrester samlas, vilket kan orsaka irritation om det inte hålls rent. Att torka ansiktet försiktigt efter måltider och regelbundet kontrollera huden hjälper till att förebygga problem. Klorna ska klippas regelbundet, eftersom Boxrar är aktiva men inte alltid sliter ner klorna på mjukt underlag. Rätt öronrengöring, tandvård och regelbundna veterinärkontroller hjälper din Boxer att se ut och må så bra som möjligt.

Temperament & Personlighet

Boxer beskrivs ofta som hundvärldens “Peter Pan”, eftersom den förblir lekfull och ungdomlig långt upp i vuxen ålder. Det är en energisk, glad ras som trivs med mycket kontakt med sina människor. En väl socialiserad Boxer är vanligen vänlig och utåtriktad, med en stark vilja att vara delaktig i familjens vardag. Du kommer sällan att hitta en Boxer som är nöjd med att ligga ensam i ett annat rum någon längre stund. De flesta föredrar att följa sin person från syssla till syssla, alltid redo för lek eller mys.

I familjen är Boxern oftast mycket tillgiven och djupt lojal. Många ägare säger att deras Boxrar beter sig som stora, snälla clowner i hemmet, rullar runt på rygg, “boxas” lekfullt med frambenen och hittar på tokiga lekar. De knyter ofta starka band till barn och kan, när de är rätt tränade och övervakade, vara tålmodiga och toleranta lekkamrater. Deras robusthet gör att de klarar livliga hem, men deras höga aktivitetsnivå behöver hållas i schack. Det är viktigt att både hund och barn lär sig att umgås respektfullt, särskilt kring mat, leksaker och vildare lek.

När det gäller främlingar kan Boxrar variera. Vissa är sociala “glad i alla”, andra mer reserverade. Gemensamt är oftast en stark vaksamhet och lojalitet. En typisk Boxer markerar när någon kommer till dörren och har den fysiska närvaron för att verka avskräckande vid behov. De flesta Boxrar söker inte konflikt, men de backar sällan om de uppfattar att familjen hotas. Bra tidig socialisering hjälper till att styra denna beskyddarinstinkt i lugna, kontrollerade banor.

Med andra hundar och husdjur kan Boxrar fungera mycket bra, särskilt om de växer upp tillsammans och socialiseras tidigt. Deras lekstil är ofta fysiskt kraftfull, med brottning och kroppskontakt, vilket kan bli för mycket för mer känsliga eller sköra raser. Noggranna introduktioner, särskilt mellan hundar av samma kön, är viktiga. Vissa Boxrar kan utveckla könsbunden aggression mot andra hundar när de mognar, så ägare bör vara förberedda på att hantera möten, använda koppel vid behov och träna in en säker inkallning och god koncentration i störande miljöer.

I vardagen föredrar Boxern aktivt umgänge framför ett stillsamt, lågmält liv. Det är känslomässiga hundar som lätt påverkas av stress och ensamhet. Långa dagar ensamma kan leda till tristess och frustration, som i sin tur kan visa sig som destruktivt tuggande, överdrivet skällande eller olika uppmärksamhetssökande beteenden. De reagerar dåligt på hårda tag eller skäll, och de minns orättvisor. Positivt är att när de behandlas med konsekvens, kärlek och tydliga gränser är Boxern oftast en hängiven, livsglad vän som kombinerar lekfullhet med tillräcklig allvarskänsla för att vakta hemmet och hålla ett öga på familjen.

Vanliga utmaningar hos rasen är överskottsenergi, att hoppa upp på folk, dra i kopplet och ha svårt att hålla sig lugn i upphetsande situationer. Det är inte tecken på en “dålig” hund, utan på en mycket energisk, människofokuserad ras som behöver vägledning. Med tålamod, regelbunden träning och förståelse för Boxerns känsloliv kan dessa utmaningar vändas till styrkor, samtidigt som man bevarar den livliga personlighet som gör rasen så älskad.

Träning & Motion

Att träna en Boxer kan vara både givande och väldigt underhållande. Rasen är i regel intelligent, nyfiken och angelägen om att samarbeta med människor. Samtidigt har många Boxrar en självständig ådra och en humoristisk sida som kan göra träningspassen oförutsägbara. De verkar ofta fråga: “Vad tjänar jag på det här?” och kan utföra övningar perfekt i ena stunden för att i nästa lägga till sin egen lekfulla variant. Nyckeln till lyckad träning är balans: fasta men rättvisa regler, kombinerat med positiv förstärkning och mycket variation.

Boxrar svarar bäst på belöningsbaserade metoder, där man använder godis, leksaker, beröm och lek. Hårda korrigeringar eller tuffa metoder tenderar att få dem att stänga av eller sätta sig på tvären. De är känsliga hundar som snabbt uppfattar stämning och tonfall. Korta, fokuserade pass fungerar oftast bättre än långa, enformiga träningsstunder. Fem–tio minuter välplanerad träning flera gånger om dagen är ofta effektivare än ett långt pass. Att blanda lydnad med lekar hjälper till att hålla motivationen uppe och gör träningen till en positiv vana i stället för ett tvång.

Grundläggande lydnad är nödvändig för en Boxer med tanke på dess styrka och energinivå. Kommandon som sitt, ligg, stanna och “lämna” är mer än partytrick – de är verktyg för att hålla hunden och omgivningen säker. Koppelgående utan att dra och en säker inkallning är särskilt viktiga. Många ägare upplever att valpkurser och senare fortsättningskurs i lydnad ger den struktur och socialisering som unga Boxrar behöver. Kurserna ger också hunden exponering för olika människor, hundar och miljöer, vilket lägger grunden för ett stabilt beteende senare i livet.

Boxerns motionsbehov är relativt stora. Det här är inte en ras som mår bra av en snabb kissrunda runt kvarteret och sedan en dag på soffan. De flesta vuxna Boxrar mår bra av minst en till två timmars fysisk aktivitet per dag, uppdelat på flera tillfällen. Former av motion som passar Boxer är till exempel:

• Raska promenader eller vandringar i varierad terräng
• Lös spring i säkra, inhägnade områden
• Apportlekar eller dragkamp som låter dem springa snabbt och använda sina muskler
• Canicross, jogging eller cykling bredvid cykel när hunden är färdigväxt och i god kondition

Eftersom Boxern har kort nos är den känslig för överhettning och andningsproblem i stark värme eller hög luftfuktighet. Motion i varmt väder måste planeras noga. Välj svalare tider på dagen, se till att det finns gott om vatten och var uppmärksam på tecken på överansträngning som kraftig flämtning, dregel eller plötslig trötthet.

Mental stimulans är minst lika viktig som fysisk motion. En uttråkad Boxer kan bli väldigt uppfinningsrik på mindre önskvärda sätt, till exempel genom att “anlägga om” trädgården eller “designa om” dina skor. För att hålla hjärnan sysselsatt kan du till exempel använda:

• Nosarbete och enkla söklekar
• Aktiveringsleksaker och foderpussel
• Enkla agility- eller hinderbanor i trädgården
• Trickträning, som snurra, buga eller slingra mellan benen

Många Boxrar är duktiga i hundsporter som lydnad, agility, rallylydnad och till och med sök- och räddningsarbete när de tränas på rätt sätt. Deras atletiska kroppar och vilja att samarbeta med en betrodd förare gör dem till mångsidiga partners. Nyckeln är att introducera nya aktiviteter stegvis, hålla träningen rolig och alltid avsluta på ett positivt sätt. Med konsekvent träning och regelbunden motion utvecklas Boxern till en väluppfostrad, nöjd följeslagare som är trevlig att ha med både hemma och ute bland folk.

Hälsa

Boxer är generellt en robust, atletisk ras, men den är också förknippad med flera hälsoproblem som ansvarsfulla ägare och uppfödare måste ta på allvar. Genom att förstå vanliga sjukdomar, känna igen tidiga varningssignaler och samarbeta med seriösa uppfödare och veterinärer kan man öka chanserna för ett långt och bekvämt liv.

Ett av de största orosmomenten i rasen är hjärtsjukdomar. Boxrar är kända för att ha ökad benägenhet för tillstånd som aortastenos och Boxer-kardiomyopati, även kallad arytmogen högerkammar-kardiomyopati. Dessa kan påverka hjärtats struktur och rytm, ibland med svimningsattacker eller i svåra fall plötslig död som följd. Seriösa uppfödare låter ofta undersöka avelsdjurens hjärtan med till exempel ultraljud (ekokardiografi) och Holter-övervakning. Som ägare är regelbundna veterinärkontroller och snabb utredning av symtom som hosta, trötthet eller kollaps mycket viktiga.

Cancer är ett annat allvarligt problem hos Boxrar. De verkar ha högre risk än många andra raser för olika tumörer, bland annat mastcellstumörer, lymfom samt vissa hjärn- och bentumörer. Tidig upptäckt är avgörande. Ägare bör regelbundet känna igenom hundens hud och kropp efter knölar, svullnader eller förändringar i storlek och form på befintliga förändringar. Alla misstänkta knölar ska undersökas av veterinär så snabbt som möjligt. En sund kost, lagom kroppsvikt och att undvika vissa miljögifter när det går kan eventuellt minska vissa risker, även om genetiken spelar en stor roll.

Boxrar kan också drabbas av ortopediska problem som höftledsdysplasi och spondylos. Ansvarsfulla uppfödare röntgar ofta höfter och rygg innan avel. Att hålla hunden slank, särskilt under uppväxten, minskar belastningen på leder och ryggrad. Aktiviteter som belastar unga leder hårt, som upprepade höga hopp, bör begränsas tills skelettet är färdigutvecklat, oftast runt 18 månaders ålder.

Boxerns korta nos bidrar till brachycephala (kortnosade) drag, vilket kan påverka andning och temperaturreglering. Även om Boxern inte är lika extrem som vissa andra kortnosiga raser kan den ändå ha besvär med trång andning, snarkningar och nedsatt värmetålighet. Försiktig hantering i varmt väder är viktig, och man ska undvika att pressa hunden till hård ansträngning när det är varmt eller fuktigt. I vissa fall kan veterinär rekommendera kirurgiska ingrepp för att öppna upp trånga luftvägar.

Andra hälsoproblem som kan förekomma är bland annat:

• Hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln), som kan ge viktuppgång, trötthet och hudproblem
• Allergier och hudbesvär, som ofta visar sig genom klåda, öroninflammationer eller utslag
• Degenerativ myelopati, en progressiv neurologisk sjukdom som drabbar bakbenen hos äldre hundar

Seriösa uppfödare deltar ofta i rekommenderade hälsoprogram, som kan inkludera hjärtundersökningar, höftledsröntgen och genetiska tester där sådana finns. Blivande ägare ska känna sig trygga med att fråga uppfödare om hälsan i deras linjer, livslängd hos släktingar och kända problem.

En Boxers genomsnittliga livslängd är omkring 9–12 år. En del lever längre, särskilt om de är noggrant avlade och väl omhändertagna, men rasen räknas inte som långlivad jämfört med många mindre raser. För att stödja Boxerns hälsa genom livet bör ägare fokusera på:

• En balanserad, högkvalitativ kost anpassad efter ålder och aktivitetsnivå
• Regelbunden, lagom motion som bygger muskler utan att överbelasta
• Rutinvård hos veterinär, inklusive vaccinationer, parasitskydd och tandkontroller
• Viktkontroll så att hunden hålls slank och lätt på sina leder

Genom att vara påläst och samarbeta nära med veterinär kan Boxerägare kraftigt förbättra sin hunds livskvalitet och få många aktiva, kärleksfulla år tillsammans.

Historia & Ursprung

Boxerns historia går tillbaka till Tyskland i slutet av 1800-talet, även om rötterna sträcker sig längre in i Europas jakttraditioner. Allmänt anses Boxern ha utvecklats från en numera utdöd ras kallad Bullenbeisser, som användes vid jakt på storvilt som vildsvin och björn. Bullenbeisser härstammade i sin tur från gamla mastifftyper som i århundraden följt jägare och soldater runt om i Europa. Med tiden förfinade tyska uppfödare dessa starka, modiga hundar till en mer smidig och mångsidig följeslagare.

Genom att korsa Bullenbeisser med mindre, mer atletiska raser, inklusive tidiga varianter av engelsk bulldogg, fick man en hund som kombinerade kraft med snabbhet. Resultatet blev en kvadratisk, muskulös hund med ett utmärkande huvud och kraftig käke, lämpad att kontrollera stora djur. Namnet “Boxer” anses av många komma från hundens typiska användning av frambenen i lek eller kamp, som om den boxas. Oavsett om förklaringen är helt historiskt korrekt eller mer romantisk passar namnet väl in på rasens livliga, “tassande” lekstil.

Boxern fick snart andra uppgifter än jakt och kom att användas i flera typer av arbete. Dess intelligens, träningsbarhet och starka vaktinstinkt gjorde den lämpad som polis- och militärhund. I början av 1900-talet användes Boxrar som sambands- och patrullhundar, lastbärare och vakthundar under båda världskrigen. Deras förmåga att knyta nära band till sin förare och hålla sig lugna under press visade sig ovärderlig. Dessa erfarenheter bidrog till att bygga upp Boxerns rykte som pålitlig tjänstehund och familjebeskyddare.

Under samma period bildades rasklubbar för att standardisera Boxerns utseende och karaktär. Engagerade entusiaster arbetade med att finslipa exteriör och temperament, med fokus på hundar som inte bara var modiga och starka, utan också stabila, trevliga och lämpade som familjehundar. Rasen spreds från Tyskland till resten av Europa och vidare till Nordamerika, där den snabbt blev populär både som utställningshund och sällskapshund. Vid mitten av 1900-talet var Boxern väl etablerad i många länder, uppskattad som en allroundhund.

I dag är Boxern främst känd som familjehund, även om den fortfarande bär på många av sina arbetsegenskaper. Den syns i lydnads- och agilityringarna, i service- och terapiverksamhet och i olika hundsporter där dess energi och entusiasm kommer till sin rätt. Många polis- och militärorganisationer använder numera andra raser, men vissa Boxrar tjänstgör fortfarande i specialroller, särskilt där ett vänligt, mindre hotfullt yttre är en fördel.

Trots att arbetsuppgifterna ändrats är rasens kärnegenskaper sig lika. Boxern är fortfarande atletisk, beskyddande och känslomässigt nära knuten till sina människor. Modern avel fokuserar på att bevara hälsa och gott temperament samtidigt som det klassiska Boxerutseendet bibehålls. Oavsett om du ser en Boxer i utställningsringen, springande på ett fält eller hopkurad i soffan med sin familj bär den med sig en historia där styrka och mod förenas med ett förvånansvärt lekfullt hjärta.

Att leva med rasen

Att leva med en Boxer är en glädjefylld, ofta hysteriskt rolig upplevelse – men den passar inte alla. Rasen kräver tid, engagemang och en genuin vilja att dela vardagen väldigt nära med en hund. Blivande ägare bör realistiskt se över sin livsstil innan de tar hem en Boxer.

En av de första sakerna man märker är Boxerns starka behov av sällskap. Dessa hundar passar sällan i hem där människor är borta långa dagar, varje dag. En ensam Boxer kan bli orolig eller uttråkad, vilket kan leda till tuggande, grävande, skall eller andra oönskade beteenden. De trivs bäst i hem där någon är hemma en större del av dagen, eller där man ordnar med hundvakt, dagis eller möjlighet att ta med hunden till jobbet när det passar.

Boxerns energinivå präglar också familjens rutiner. Räkna med att planera in regelbundna promenader, lektillfällen och träning. Många ägare märker att deras Boxer blir lugnare och mer tillfreds när den har tydlig struktur, med fasta tider för motion, mat och vila. Utan struktur kan hunden vara “på gång” hela tiden, ständigt på jakt efter något att göra. En inhägnad trädgård är väldigt hjälpsam för säker löslek, men ersätter inte ordentliga promenader och hjärngympa.

När det gäller utrymme kan Boxrar anpassa sig till många boendeformer, även lägenhet, så länge deras motionsbehov tillgodoses. Inomhus beter de sig ofta som keliga knähundar trots sin storlek. De vill gärna vara nära, luta sig mot dig eller sova med huvudet i ditt knä. Deras korta päls gör att de känner kyla mer än vissa andra raser, så de uppskattar en varm plats att sova på, särskilt vintertid. En bra hundbädd med stödjande fyllning är viktig för ledkomforten, inte minst när hunden blir äldre.

Nya ägare bör räkna med kostnader utöver själva inköpet. Årliga utgifter omfattar vanligtvis:

• Högkvalitativt foder anpassat till en medelstor/stor aktiv ras
• Rutinkontroller hos veterinär, vaccinationer och parasitskydd
• Hundförsäkring eller sparande för oväntade veterinärkostnader
• Träningskurser, särskilt under de första ett–två åren
• Utrustning som koppel, sele, leksaker, bäddar och vårdprodukter

Boxrar är ofta starka i koppel, så en välsittande sele som ger både kontroll och fri rörelse är ofta ett bättre val än enbart halsband. Rejäla leksaker är ett måste, eftersom många Boxrar är intensiva tuggare. Satsa på hållbara gummileksaker, kraftiga dragrep och tåliga aktiveringsleksaker. Mjuka leksaker kan vara roliga, men bör användas under uppsikt eftersom de snabbt kan slitas sönder.

Inomhus är det klokt att “valpsäkra” hemmet ordentligt innan din Boxer flyttar in. Ta bort eller säkra sådant som kan tuggas på eller sväljas, som sladdar, skor, barnleksaker och småsaker. Att tidigt lära ut gränser, exempelvis att inte hoppa upp på köksbänkar eller tigga vid bordet, gör livet med en energisk unghund mycket enklare. Konsekvens från alla i familjen är avgörande – alla måste vara överens om reglerna och följa dem.

Skötseln av en Boxer är enkel men viktig. Planera in veckovis borstning, regelbunden kloklippning och öronrengöring. Ett enkelt vårdkit med gummiborste, klotång eller klofil och ett milt öronrengöringsmedel täcker det mesta. Ansiktsvecken behöver kontrolleras och rengöras vid behov. Många Boxrar dreglar en del, särskilt när de är upphetsade eller väntar på mat, så det är praktiskt med en särskild “Boxerhandduk” lätt tillgänglig.

Till sist är det viktigt att tänka på den känslomässiga sidan av att leva med en Boxer. Denna ras är ofta känslig och djupt fäst vid sina människor. Den reagerar på stämningen i hemmet och försöker ofta trösta familjemedlemmar som är ledsna eller oroliga. När den får tid, träning och kärlek blir Boxern en självklar del av familjen snarare än “bara” ett husdjur. För den som uppskattar en aktiv livsstil, mycket skratt och en hund som verkligen vill vara delaktig i allt, kan Boxer vara ett fantastiskt val. Den kräver ett verkligt engagemang, men belöningen är en lojal, underhållande och kärleksfull följeslagare som sätter tydliga tassavtryck i hjärtat hos alla som delar sitt hem med den.

Egenskaper

Vanliga frågor

Är boxrar bra familjehundar och hur beter de sig med barn?

Den här rasen är vanligtvis kärleksfull, lekfull och beskyddande med sin familj och fungerar ofta mycket bra tillsammans med barn. Deras yviga energi och styrka gör dock att de av misstag kan välta små barn, så tillsyn och tidig träning är viktigt. Med rätt socialisering blir de oftast lojala följeslagare som gärna vill vara med i alla familjeaktiviteter.

Hur mycket motion behöver en Boxer varje dag?

Det är en aktiv brukshund som i allmänhet behöver minst 60–90 minuters fysisk motion varje dag. Detta bör omfatta raskare promenader, lekstunder och mentala utmaningar som träning eller nos-/spårlekar. Utan tillräcklig aktivering kan de bli rastlösa, destruktiva eller tugga och nafsa för mycket.

Vilka hälsoproblem är boxrar benägna att få?

De har en ökad risk för vissa hjärtsjukdomar, till exempel kardiomyopati och aortastenos, samt cancersjukdomar som mastcellstumörer och lymfom. Höftledsdysplasi, artrit, allergier och olika hudproblem är också relativt vanliga. Regelbundna veterinärkontroller, hälsoscreeningar och att hålla hunden slank är särskilt viktigt för den här rasen.

Är boxer en bra hund för förstgångsägare?

De kan passa hängivna förstagångsägare som är beredda på en stark, energisk hund som kräver konsekvent träning och daglig motion. Deras intelligens och vilja att vara till lags är till hjälp, men deras envishet och livlighet kan vara utmanande. Att gå valpkurs och satsa på fortsatt träning rekommenderas varmt.

Varför har boxrar en tillplattad nos, och leder det till andningsproblem?

De har en brachycefal huvudform med kort nos och bred skalle, vilket ger dem det karakteristiskt ”fyrkantiga” ansiktet. Denna kroppsbyggnad kan bidra till ljudlig andning, värmekänslighet och hos vissa hundar kliniskt brachycefalt luftvägssyndrom. Ägare bör undvika hård ansträngning i varmt eller fuktigt väder och vara uppmärksamma på tecken på andningsbesvär.

Hur länge lever boxrar vanligtvis?

Den genomsnittliga livslängden är omkring 9–12 år. Genetik, ansvarsfull avel, kroppsvikt och förebyggande vård har stor betydelse. Regelbundna veterinärkontroller och tidig upptäckt av hjärtsjukdomar eller cancer kan ibland förbättra både livskvalitet och livslängd.

Dreglar boxrar mycket och är de stökiga hundar?

Många individer dreglar, särskilt efter att de har druckit, motionerat eller när de väntar på mat, på grund av sina lösa läppar och sina hakpåsar. De kan också vara ganska slabbiga när de dricker och kan skvätta vatten och saliv omkring sig. Att ha handdukar lätt tillgängliga och torka runt munnen regelbundet kan hjälpa till att hålla det hela under kontroll.

Vilken typ av pälsvård behöver en boxer?

De har en kort, slät päls som fäller året runt men är lättskött med veckovis borstning och ett bad då och då. Ansiktsvecken och läpparna bör kontrolleras och rengöras varsamt för att undvika fuktrelaterade hudproblem. Regelbunden kloklippning, öronkontroll och tandvård är fortfarande viktigt, även om själva pälsen är lättskött.

Kan boxrar bo i lägenhet eller behöver de ett hus med trädgård?

De kan anpassa sig till att bo i lägenhet om deras behov av motion och mental stimulans tillgodoses varje dag. En säker, inhägnad tomt är en fördel men inte ett måste, så länge ägarna åtar sig att gå flera promenader om dagen och aktivera dem med lek. De är mycket människoorienterade och bör bo inomhus tillsammans med familjen, inte utomhus eller i hundgård.

Är boxrar aggressiva eller naturligt beskyddande?

De är typiskt självsäkra och uppmärksamma, med en naturlig benägenhet att vaka över och skydda sitt hem och sin familj. Väl avlade och väl socialiserade hundar är oftast vänliga och lekfulla, inte urskillningslöst aggressiva. Tidig exponering för många olika människor och situationer, tillsammans med tydlig träning, hjälper till att styra deras skyddsinstinkt på ett bra sätt.

Källor

• The Boxer Club UK
• Boxer Klub e.V. Germany
• Svenska Boxerklubben (Swedish Boxer Club)