¶Innehållsförteckning
¶Snabbfakta
Irländsk setter är en medelstor, energisk stående fågelhund från Irland med stark jaktlust och ett rasideal som betonar tillgivenhet. På Get a Pet heter rasen Irländsk setter. I Svenska Kennelklubbens rasstandard heter den irländsk röd setter; det är den enfärgat röda rasen och inte irländsk röd och vit setter, som är en egen ras.
- Rasgrupp: Grupp 7, stående fågelhundar
- Ursprung: Irland
- Ursprunglig uppgift: Att söka efter hönsfågel, fatta stånd, resa fågeln på order och apportera efter skott
- Mankhöjd: 58–67 cm för hanar och 55–62 cm för tikar
- Vikt: Inte angiven i rasstandarden
- Aktivitetsnivå: Hög; rasen behöver dagligen både fysisk aktivitet och uppgifter som engagerar nos och samarbetsförmåga
- Passar bäst för: Ett aktivt hem som vill träna regelbundet och kan hantera jaktlust, inkallning och mycket rörelsebehov
Det här är alltså inte främst en sällskapshund med ett visst motionsschema. Rasen är utvecklad för arbete över stora ytor, och den bakgrunden märks i fart, uthållighet, självständighet och intresse för fågelvittring.
¶Utseende och päls
Irländsk setter ska vara atletisk, balanserad och byggd för snabb, uthållig rörelse – inte tung eller överdrivet pälsrik. Hanar ska enligt standarden vara 58–67 cm i mankhöjd och tikar 55–62 cm. Standarden anger däremot ingen vikt, så hullet måste bedömas på den enskilda hunden.
Färgen är varmt kastanjeröd utan svart. Mindre vita tecken kan vara tillåtna enligt standarden, men en irländsk setter ska inte förväxlas med den separat erkända irländska röda och vita settern.
Pälsen är kort och fin på huvudet, benens framsidor och öronspetsarna. På övriga kroppen är den måttligt lång och ska ligga så plant och fritt från lockar och vågor som möjligt. Längre silkig behåring finns bland annat på öron och ben. Pälsen ska framhäva en funktionell hund, inte dölja kroppens linjer eller hindra rörelsen.
Pälsvården bör styras av hundens faktiska behov, inte av ett fast veckoschema. Gå igenom behängen, pälsen kring öron och hals samt håret vid tassarna efter turer i terräng. Red ut begynnande tovor innan de drar ihop sig och ta bort frön, kvistar och smuts. Rasen är ingen traditionell trimras, men päls som sticker ut eller lätt tovar sig vid öron, hals och tassar kan ansas försiktigt. Överdriven formklippning hör inte till rasens funktionella uttryck.
¶Temperament och personlighet
Irländsk setter är i rasidealet intensiv, intelligent, energisk, tillgiven och lojal, men den är inte automatiskt enkel bara för att den är vänlig. Den starka jaktlusten och förmågan att arbeta på avstånd gör att en ung eller otränad hund kan vara snabb, lättdistraherad och svår att nå när omgivningen blir mer intressant än föraren.
När rasens behov blir tillgodosedda kan den vara lugn och behaglig inomhus och mycket intensiv ute. Det är en användbar beskrivning av rasens två lägen, men ingen garanti för varje individ. Arv, uppväxt, återhämtning, träning och vardagsmiljö påverkar hur hunden fungerar hemma.
En irländsk setter kan passa en engagerad förstagångsägare, men inte den som söker en hund som nöjer sig med vanliga koppelpromenader och lite helgaktivitet. Ägaren behöver uppskatta träning även när resultatet kommer stegvis och kunna förebygga att jaktlusten blir ett säkerhetsproblem.
Etiketter som ”jaktlinje” och ”utställningslinje” räcker inte för att förutsäga vardagen. Fråga i stället hur föräldrarna och vuxna nära släktingar fungerar i hemmet, hur de arbetar ute, hur lätt de går ned i varv och vilka jaktliga eller andra arbetsmeriter som faktiskt finns. Variation kan finnas både mellan och inom kullar.
¶Träning och motion
Irländsk setter behöver omfattande daglig aktivitet, men det finns inget enda antal timmar som passar alla vuxna hundar. Ålder, hälsa, kondition, individ och aktivitetens innehåll avgör belastningen. En långsam promenad och ett sökarbete i terräng kan ta lika lång tid men ställa helt olika krav på hunden.
Rasens ursprungliga sätt att arbeta förklarar vad som ofta motiverar den: hunden söker snabbt och systematiskt efter fågel, fattar stånd när den lokaliserat viltet, reser på förarens order och apporterar efter skott. En sällskapshund behöver inte användas i praktisk jakt, men vardagen bör ge utlopp för samma grundegenskaper genom exempelvis rörelse i varierad terräng, nosarbete, sökövningar, apportering och uppgifter som kräver kontakt med föraren.
Bygg inkallningen tidigt i en lugn miljö och öka störningarna gradvis. Med rasens jaktlust är en väl inhägnad plats eller långlina ett säkrare mellanled än att chansa på löshet. Långlina bör fästas i sele och användas långt från trafik. Frihet kommer först när hunden kan avbryta och återvända även när vittring, fåglar eller rörelse konkurrerar om uppmärksamheten.
För en valp är korta promenader, lek, miljöträning och enkla samarbetsövningar bättre byggstenar än vuxenhundens arbetsmängd. Öka belastningen gradvis och ge plats för sömn och återhämtning. Den ofta upprepade ”femminutersregeln” – fem minuters motion per levnadsmånad – har inget vetenskapligt stöd som universell modell och bör inte ersätta en bedömning av valpens storlek, utveckling och reaktion på aktiviteten.
¶Hälsa
För irländsk setter är det viktigt att skilja på sjukdomar som kan förekomma, formella svenska avelskrav och testresultat som registreras och visas centralt. En lång diagnoslista säger mindre för en valpköpare än dokumenterade resultat för föräldrarna och en öppen redovisning av hälsan hos nära släktingar.
- HD: Föräldradjur ska ha officiell höftledsstatus före parning för att avkomman ska kunna registreras enligt SKK:s regler. Rasen har också HD-index. SKK rekommenderar att föräldrakombinationens genomsnittliga index är över 100 vid parningen, och den rasspecifika regeln anger att hundar med grad D eller E inte ska användas i avel.
- CLAD: Canine leukocyte adhesion deficiency är en allvarlig defekt i de vita blodkropparna och nedärvs autosomalt recessivt. Det tidigare kravet på DNA-test eller fri status genom härstamning för kullregistrering togs bort 2014, men resultat kan fortfarande registreras centralt. Rasklubben rekommenderar fortsatt test av utländska och importerade avelsdjur med okänd status.
- rcd4-PRA: Detta är en specifik, recessivt nedärvd form av näthinnesjukdomen PRA. Sedan ett beslut 2025 registrerar och publicerar SKK DNA-resultat för irländsk setter i Hunddata och Avelsdata. Testet visar status för just rcd4-mutationen; det utesluter inte andra former av PRA.
Be uppfödaren visa föräldrarnas registrerade HD-resultat och förklara kombinationens HD-index. Be också om dokumenterad CLAD- och rcd4-status och hur resultaten har vägts in i parningen. Kontrollera uppgifterna i SKK:s Hunddata eller Avelsdata i stället för att nöja dig med muntliga besked. Fråga dessutom om återkommande sjukdomar, rörelseproblem, ögonproblem och livslängd hos föräldrar, syskon och äldre nära släktingar. Det ger en mer relevant bild än att anta att varje individ får allt som någon gång har rapporterats i rasen.
¶Historia och ursprung
Irländsk röd setter utvecklades på Irland som en arbetande jakthund, och den moderna rasens historia är nära knuten till fågeljakt. Enligt rasstandarden härstammar den från irländsk röd och vit setter i kombination med en okänd enfärgat röd hund. En igenkännbar typ fanns i Irland under 1700-talet.
Irish Red Setter Club grundades 1882 och publicerade en rasstandard 1886. Det bidrog till att tydliggöra den enfärgat röda rasens identitet och egenskaper. Till Sverige kom de första importerade hundarna under 1890-talet, och Svenska Irländsk Setterklubben grundades 1910.
Rasstandardens kärna är en funktionell hund med fart, styrka, uthållighet och ett vänligt uttryck. Historien är därför inte bara bakgrund: den förklarar varför jaktlust, rörelsebehov och arbete tillsammans med förare fortfarande är centrala i dagens vardag.
¶Att leva med rasen
Irländsk setter passar bäst i ett aktivt hem som kan erbjuda daglig rörelse, träning och återhämtning – oavsett om bostaden är hus eller lägenhet. En trädgård ersätter inte aktivitet, och en lägenhet är inte automatiskt olämplig. I lägenhet blir snabb tillgång till bra rastningsområden, vardagslogistik, ljudnivå och hundens förmåga att komma till ro extra viktiga.
Rasen kan bli en varm och nära familjemedlem, men ”barnvänlig” ska inte tolkas som riskfri. En stor, snabb och lekfull hund kan välta ett litet barn utan avsikt. Hund och små barn ska alltid ha en vuxen närvarande, och hunden behöver en ostörd viloplats. De vuxna måste bära ansvaret för promenader, motion och träning.
Samliv med andra hundar eller katter avgörs av individerna och hur introduktionen sköts. Tidig vana är ingen garanti, särskilt inte med en hund som är avlad för att reagera på fågelvittring och rörelse. Vid introduktion till katt bör djuren först ha separata trygga zoner, katten ska ha fria flyktvägar och de första mötena ske lugnt med barriär eller koppel. Lämna dem inte utan uppsikt förrän samspelet är väl känt.
Ensamhet måste tränas gradvis. En liten valp kan inte lämnas ensam, och även vuxna individer skiljer sig mycket i hur lätt de lär sig. Börja med mycket korta, odramatiska stunder när hunden är trygg och öka först när den kan koppla av. Ett hem där hunden regelbundet ska vara ensam en hel arbetsdag utan hjälp är en dålig match.
Före köp bör du kunna svara ja på tre frågor: Har vardagen plats för meningsfull aktivitet även under mörka, regniga arbetsdagar? Kan du träna inkallning och hantera hunden säkert innan den är pålitlig lös? Kan uppfödaren visa hälsodata och beskriva föräldrarna som individer, inte bara med en linjeetikett? Om något av svaren är nej är det klokt att välja en mindre krävande ras eller vänta.
¶Egenskaper
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Rastyp | Renras |
| Aggressivitet | 1/5 |
| Barnvänlig | 5/5 |
| Energinivå | 4/5 |
| Pälsfällning | 3/5 |
| Hälsa | 5/5 |
| Intelligens | 4/5 |
| Pälsvårdbehov | 1/5 |
| Inlärningsförmåga | 4/5 |
| Skällnivå | 2/5 |
| Höjd | 55 – 67 cm |
| Vikt | 24 – 32 kg |
| Livslängd | 10 – 15 år |
¶Vanliga frågor
Hur är en Irländsk röd setters temperament vanligtvis mot familj och barn?
De är vanligtvis tillgivna, lekfulla och väldigt människoorienterade, vilket gör dem till bra sällskap för aktiva familjer och barn som visar respekt. Deras livliga temperament innebär att de kan vara ganska yviga, särskilt när de är unga, så tillsyn med mycket små barn och konsekvent träning är viktigt.
Hur mycket motion behöver en irländsk röd setter varje dag?
Det här är en mycket energisk stående fågelhund som i allmänhet behöver minst 1,5–2 timmars varierad motion om dagen, inklusive tillfällen att få springa ordentligt. Mental stimulans genom träning, nosarbete, spår- eller fältarbete är också viktig, annars kan den bli rastlös och utveckla oönskade beteenden.
Är irländsk röd setter svår att träna på grund av sin höga energinivå?
De är intelligenta och vill gärna göra rätt, men deras livliga och ibland lite virriga sätt kan få dem att verka sena i mognaden och lättdistraherade. Träningen fungerar bäst när den är positiv, konsekvent och varierad, med korta pass som påbörjas tidigt och fortsätter långt upp i vuxen ålder.
Vilka är de vanligaste hälsoproblemen hos irländsk setter?
De har en ökad risk för magomvridning (gastric torsion), höftledsdysplasi, vissa ögonsjukdomar samt vissa ärftliga autoimmuna eller neurologiska sjukdomar. Ansvarsfulla uppfödare testar för kända genetiska problem, men ägare bör ändå planera för regelbundna veterinärkontroller och vara uppmärksamma på tidiga varningstecken på magomvridning och ledsjukdomar.
Hur mycket pälsvård kräver en Irländsk röd setters långa röda päls?
Den silkiga pälsen behöver borstas flera gånger i veckan för att förebygga tovor, filtning och att smuts samlas i behäng och fjäderpäls. Då och då kan man trimma runt tassar, öron och svans, och regelbunden rengöring av öronen hjälper till att hålla pälsen prydlig och minskar risken för öroninflammationer.
Är irländsk röd setter ett bra val om man bor i lägenhet?
De passar i allmänhet bättre i hem där de kan röra sig fritt och har enkel tillgång till utrymme utomhus. Att bo i lägenhet är bara möjligt om ägaren är mycket engagerad i att ge flera långa promenader, möjlighet att springa fritt på ett säkert sätt och mental stimulans varje dag.
Kan man lämna en irländsk röd setter ensam under arbetsdagen?
De är mycket människoorienterade och kan lätt bli stressade av att lämnas ensamma om det sker regelbundet under längre perioder. Om hushållet är borta hela arbetsdagar behöver de oftast en kombination av träning i att vara ensamma, avbrott mitt på dagen, hundrastare eller hunddagis för att må bra.
Är irländska settrar bra utan koppel, och har de stark jakt- eller bytesdrift?
De avlades för att arbeta på avstånd från föraren och har ofta ett starkt intresse för fåglar och annat vilt. En pålitlig inkallning kan vara svårt att uppnå och kräver noggrann, långsiktig träning, och många ägare använder inhägnade områden eller långlina tills hunden först har visat riktigt säker inkallning i miljöer med få störningar.
Vad bör jag tänka på när jag utfodrar en irländsk rödsetter för att minska risken för magomvridning (bloat)?
Det rekommenderas i allmänhet att ge uppmätta måltider två gånger om dagen i stället för en stor måltid, och att undvika kraftig motion minst en timme före och efter utfodring. En lugn och konsekvent matningsrutin, samt att diskutera förebyggande av magomvridning – inklusive möjligheten till förebyggande gastropexi – med en veterinär är klokt för den här rasen.
Vid vilken ålder brukar irländska settrar lugna ner sig och bli vuxna i sättet?
De är kända för att vara valpiga längre än många andra raser och är ofta mycket livliga åtminstone upp till 2–3 års ålder. Med konsekvent träning, lagom motion och mental aktivering utvecklar de flesta en bättre impulskontroll som vuxna, samtidigt som de behåller ett aktivt och glatt temperament.¶Jämförelser mot andra raser
Jämför Irländsk setter med andra raser och se skillnader i temperament, aktivitetsnivå och skötsel för att fatta ett tryggt val. Visa alla jämförelser
