## Snabbfakta

Jack russell terrier är en liten, erkänd terrierras med stor arbetslust och tydlig jaktbakgrund. Den passar bäst hos den som vill träna aktivt, kan hantera jaktintresse i vardagen och samtidigt lär hunden att komma till ro. Liten storlek betyder alltså inte små behov.

- **Ursprung:** England; rasen utvecklades vidare i Australien
- **Användning:** grythund och sällskapshund
- **Ideal mankhöjd:** 25–30 cm
- **Ungefärlig vikt enligt rasstandarden:** cirka 5 kg vid 25 cm och 6 kg vid 30 cm
- **Päls:** slät, raggig (broken) eller sträv; vitt ska dominera, med svarta och/eller rödgula tecken
- **Typiska drag i rasstandarden:** livlig, alert, aktiv, modig, vänlig och trygg i sig själv
- **Viktigt för ägaren:** jaktinstinkt, inkallning, vardagslugn och meningsfull aktivering behöver tas på allvar

Jack russell terrier och parson russell terrier är två olika raser. Parson är högre och mer kvadratiskt byggd, medan jack russell är lägre och något längre i kroppen. Det är därför bättre att kontrollera hundens registrerade ras än att gå efter utseendet eller använda namnen som synonymer.

## Utseende och päls

Jack russell terrier ska vara stark, smidig och rektangulär – kroppen är något längre än hunden är hög. Idealhöjden är 25–30 cm, och rasstandardens viktangivelse motsvarar ungefär ett kilo per fem centimeter mankhöjd. Det är en proportion i standarden, inte en bantningstabell: en enskild hunds lämpliga vikt bedöms också utifrån kroppsbyggnad, muskelmassa och hull.

Bröstkorgen ska vara djupare än den är bred och ha en omkrets på ungefär 40–43 cm bakom armbågarna. Den relativt smidiga bröstkorgen hänger ihop med rasens ursprungliga arbete under jord. Helheten ska vara funktionell och rörlig, inte tung eller överdriven.

Rasen har tre pälslag:

- **Slät päls** ligger tätt mot kroppen och kräver normalt enkel borstning för att få bort lösa hår och smuts.
- **Raggig (broken) päls** är ett mellanting, med längre sträva hår på delar av kroppen.
- **Sträv päls** har sträv ytterpäls och underull och behöver trimmas för hand när den är mogen.

Raggig och sträv päls bör trimmas, inte maskinklipas. När gamla hårstrån klipps av i stället för att plockas bort kan pälsens struktur och skydd mot väta och smuts försämras. Be en van trimmare visa hur just hundens päls ska skötas; behovet följer pälsens mognad och kvalitet, inte ett universellt veckoschema. Kontrollera samtidigt klor, tassar, öron och tänder regelbundet.

## Temperament och personlighet

Jack russell terrier är i grunden en livlig, vaken och självsäker arbetsterrier som också ska vara vänlig. Rasen avlades för att fatta egna beslut nära vilt, och samma självständighet kan i ett hem märkas som initiativförmåga, envishet och snabb reaktion på rörelse eller ljud. Jaktintresset finns kvar även hos hundar som enbart hålls som sällskap.

Rasbeskrivningen är ett ideal, inte ett löfte om varje individ. Temperament påverkas av arv, tidiga erfarenheter, hälsa, miljö och träning. Fråga därför inte bara om föräldrarna är ”trevliga”. Be att få möta minst tiken, fråga hur föräldrar och nära släktingar reagerar på främmande människor, hundmöten, plötsliga ljud, hantering och vila, och ta reda på vad uppfödaren avlar för – jakt, hundsport eller främst sällskap.

BPH kan ge strukturerad information om hur en enskild hund reagerade i en standardiserad beskrivning, men det är inget godkänd-eller-underkänd-test och garanterar inte valpens framtida beteende. Äldre svenska rasunderlag byggde dessutom på för få beskrivna jack russell terrier för säkra slutsatser om hela rasen. För en valpköpare är resultat för föräldrar och släktingar därför mer användbara än svepande påståenden om rasens genomsnitt.

Rasen kan passa en förstagångsägare som vill lära sig, gå kurs och arbeta konsekvent med belöningsbaserad träning. Den är ett sämre val för den som främst söker en liten, okomplicerad hund som automatiskt kan gå lös eller nöjer sig med korta rastningar.

## Träning och motion

En jack russell behöver daglig rörelse, nosarbete, problemlösning och möjlighet att varva ner, men det finns inget korrekt antal minuter som passar alla individer. Ålder, hälsa, kondition, miljö och aktivitetens intensitet avgör belastningen. En lugn skogspromenad med nosande, ett genomtänkt träningspass och återhämtning kan ge mer än lång, ensidig bollkastning.

Bygg vardagen kring flera sorters aktivitet: promenader i varierad terräng, sök eller spår, korta träningspass, kontrollerad lek och uppgifter där hunden får använda nos och kropp. Hundsporter som agility, nosework och viltspår kan passa många individer, men träningsmängden ska stegras gradvis. För valpar bör underlag, tempo, lek och vila anpassas efter individen; den ofta upprepade femminutersregeln har inget vetenskapligt stöd.

Prioritera dessa färdigheter tidigt:

- kontakt och följsamhet trots dofter och rörelse
- inkallning samt en separat stoppsignal
- att släppa föremål och avbryta aktivitet
- lugn koppelgång och neutrala hundpassager
- hantering av tassar, mun, öron och päls
- att gå till en bädd och koppla av
- ensamhet i mycket små, trygga steg

Jaktinstinkten gör att löshet aldrig bör bygga på hopp. Träna först i inhägnat område och använd långlina där det är säkert tills hunden kan vända bort från störningar och svara på signaler med hög tillförlitlighet. Även en vältränad hund kan behöva koppel nära vilt, trafik och andra risker. Belöningsbaserad träning med tydliga regler ger hunden information om vad den ska göra och hjälper till att bevara samarbete när aktivitetsnivån stiger.

## Hälsa

Svenska Kennelklubben anger att rasen inte har några kända rassjukdomar men att patellaluxation förekommer. Det betyder inte att varje hund drabbas eller att rasen saknar all annan sjukdom; det betyder att en seriös hälsogenomgång bör utgå från dokumenterade resultat och den aktuella familjen, inte från en lång osorterad diagnoslista.

I den svenska rasspecifika avelsstrategin rekommenderas att hundar som används i avel undersöks för patella och ögonlyses. För ögon är rekommendationen undersökning före avel, därefter vart tredje år och en gång efter åtta års ålder. Det är avelsrekommendationer – formulera dem inte som om varje undersökning vore ett generellt registreringskrav eller en garanti för friska valpar.

Inför valpköp, be om föräldrarnas registrerade namn och nummer och kontrollera själv:

- vem som utfört undersökningen
- datumet för patella- och ögonundersökningen
- det faktiska resultatet, inte bara beskedet ”testad”
- om nära släktingar haft återkommande knä-, ögon- eller andra hälsoproblem
- föräldrarnas ålder och om äldre hundar i släkten följts upp

Ett normalt resultat minskar osäkerheten kring just det som undersökts men är ingen livslång garanti. Håll hunden i lämpligt hull, bygg kondition gradvis och kontakta veterinär vid exempelvis återkommande hälta, smärta, förändrad syn eller tydliga beteendeförändringar.

## Historia och ursprung

Jack russell terrier har sitt ursprung i 1800-talets England och förknippas med prästen John Russell. Han utvecklade foxterrier som kunde följa foxhounds och gå ner i gryt för att få räv och annat vilt att lämna sitt gömställe. Arbetsuppgiften krävde en liten, rörlig, modig och självständig hund.

Ur närbesläktade linjer växte två typer fram. Den högre och mer kvadratiska typen blev parson russell terrier; den lägre och något längre typen blev jack russell terrier. Rasen har alltså engelskt ursprung, men Australien anges som landet där den utvecklades vidare och där ett viktigt standardarbete gjordes. Svenska Kennelklubben godkände jack russell terrier 2001.

Historien förklarar flera egenskaper som fortfarande märks: den funktionella storleken, den rörliga kroppen, förmågan att fatta egna beslut och intresset för att söka och följa vilt. De egenskaperna kan bli en tillgång i träning och hundsport, men behöver styras i en modern vardag.

## Att leva med rasen

Att leva med en jack russell fungerar bäst när hemmet kombinerar aktivitet med tydliga rutiner för vila, säkerhet och självkontroll. Rasen kan bo i lägenhet; bostadens storlek är mindre avgörande än om hunden får sina behov tillgodosedda och lär sig att inte reagera på varje ljud i trapphus eller utanför fönstret. Träna lugn och ljudneutralitet innan skall har hunnit bli en vana.

Med barn krävs samma grundregel som för alla hundar: en vuxen ansvarar för samspelet, och hunden ska ha en skyddad viloplats där den inte störs. Barn ska inte ta mat eller leksaker, bära hunden eller följa efter den när den går undan. Rasens snabbhet och intensitet gör lugna, korta möten bättre än vild lek utan pauser.

Samliv med andra hundar eller katter beror på individerna och bör byggas genom gradvisa, kontrollerade introduktioner. Tidig vana kan hjälpa men tar inte bort jaktinstinkten. Kaniner, gnagare och andra smådjur behöver hållas helt säkert åtskilda; välj inte rasen med antagandet att träning garanterar fredlig samvaro. Även i ett flerhundshem behövs separata viloplatser och möjlighet att hantera resurser utan konkurrens.

Ensamhet ska läras in stegvis när hunden redan känner sig trygg i hemmet. Börja med mycket korta frånvarostunder och öka först när hunden kan vara lugn. En stängd bur får inte användas som vanlig viloplats eller för att stänga in hunden i hemmet i Sverige. Ordna i stället en bekväm bädd eller ett tillräckligt stort, säkert utrymme där hunden kan röra sig och själv välja viloplats.

Före köp bör hela hushållet kunna svara ja på tre frågor: Kan vi ge hunden meningsfull aktivitet varje dag? Kan vi hantera jaktintresse med träning, koppel och säkra miljöer? Kan vi erbjuda ostörd återhämtning och konsekventa regler utan hårda metoder? Om svaret är ja kan jack russell terrier bli en mycket engagerad träningskamrat och sällskapshund – men den blir sällan en passiv liten hund vid sidan av livet.

Jack russell terrier

The Kennel Club (UK)

Fédération Cynologique Internationale (FCI)

Svenska Kennelklubben (Sweden)

Dansk Kennel Klub (Denmark)

Norwegian Kennel Club

Jack russell terrier: liten, kompakt och energisk rävjakts-terrier med modig och intelligent läggning. Behöver 1–2 timmars motion dagligen plus mental stimulans. Övervägande vit med tre olika pälstyper, stark lust att gräva och jaga. Mycket tillgiven sin familj men krävande och olämplig för mycket stillsamma hem.

Vi er Gunn-Eva Tryland Jacobsen og driver oppdrett av Jack russell terrier i Brårud, der vi har virksomheten vår.

Gunn-Eva Tryland Jacobsen

Vi er Kob og driver oppdrett av jack russell terrier i Herefoss. Vi står på Norsk Terrier Klubs offisielle oppdretterliste for rasen og bruker også navnet Kob's kennel. Vi har brukt Kob-prefikset på jack russell terriere fra vårt oppdrett i både 2019 og 2023.

## Snabbfakta

Gordonsetter är en brittisk stående fågelhund, utvecklad för att söka hönsfågel över stora marker och samarbeta med jägaren på avstånd. Den är inte bara en aktiv sällskapshund med jaktbakgrund: jaktlust, vidsträckt sök och självständigt arbete är centrala delar av rasens funktion.

- Rasstandarden anger 66 cm och 29,5 kg för hanar samt 62 cm och 25,5 kg för tikar.
- Pälsen ska vara måttligt lång och så slät som möjligt. Färgen är glänsande kolsvart med kastanjeröda tantecken.
- Gordonsetter ska vara intelligent, värdig, modig, utåtriktad och vänlig med ett jämnt temperament.
- Rasen behöver mycket daglig rörelse, nosarbete, träning och möjlighet att använda sitt sök. Ett fast timtal beskriver inte alla individer.
- Jaktlust ska förväntas. Uppfödarens avelsinriktning och de vuxna släktingarnas arbetssätt är viktiga inför valpköpet.
- I svensk avel krävs officiell HD-status för båda föräldrarna. Resultat för rcd4-PRA, CCA och CL kan också registreras centralt.

Rasen passar bäst när ägaren vill lägga en stor del av sin fritid på skog, fält eller fjäll och ser träning som en återkommande del av vardagen. Den passar sämre om målet är en hund som nöjer sig med korta kvarterspromenader eller som förväntas avstå från att söka och följa viltvittring.

## Utseende och päls

Gordonsetter ska vara stilfull, symmetrisk och byggd för galopp. Kroppen är stark utan att vara klumpig, med djup bröstkorg, kraftiga ben och fria, flytande rörelser. Standarden använder fasta riktmärken: 66 cm och 29,5 kg för hanar, 62 cm och 25,5 kg för tikar. Det är idealmått, inte en garanti för att varje vuxen hund hamnar exakt där. Bedöm också hull, proportioner och rörelser i stället för att fokusera på en siffra.

Pälsen är kort och fin på huvudet, benens framsidor och öronspetsarna. På kroppen ska den vara måttligt lång, slät och så fri som möjligt från lockar och vågor. Långa, silkeslena behäng finns på öron, ben, buk och svans. Den funktionella pälsen ska skydda i terrängen utan att bli överdrivet tung eller svårskött.

Grundfärgen är djupt glänsande kolsvart utan rostton, med tydligt avgränsade kastanjeröda tantecken. Tecknen finns bland annat över ögonen, på nospartiet, strupen, bröstet, benen och under svansen. En mycket liten vit fläck på bröstet är tillåten; andra färger ingår inte i standarden.

Pälsvården styrs bäst av hundens vardag. Borsta igenom behängen och områdena bakom öron, armhålor och lår innan små tovor växer. Efter arbete i skog eller högt gräs bör du leta efter frön, kardborrar, fästingar, småsår och sprickor i trampdynorna. Bada när hunden är smutsig och kontrollera hängöronen efter simning eller blöt väderlek. En prydlig kontur kan kräva lätt putsning, men pälsen ska inte formas till något som döljer dess naturliga funktion.

## Temperament och personlighet

Rasstandarden beskriver gordonsetter som intelligent, arbetsduglig och värdig, med mod, öppenhet mot människor och ett vänligt, jämnt temperament. Det är rasens målbild, inte ett löfte om att varje individ är likadan. Avelsinriktning, släkt, tidiga erfarenheter och vardagsmiljö påverkar självförtroende, intensitet, socialitet och förmåga att koppla av.

Arbetet kräver att hunden både tar egna initiativ och samarbetar på långt avstånd. Hemma kan samma egenskaper märkas som snabb problemlösning, stor uthållighet och en vilja att undersöka innan den frågar sin ägare. Självständighet är därför inte samma sak som bristande intelligens eller trots. Träningen behöver ge hunden en tydlig uppgift och göra samarbete lönsamt.

Gordonsetter mognar ofta senare än många nya ägare väntar sig. SKK anger att en hane ofta är fullt utvuxen först vid tre till fyra års ålder. Det ska ses som en fysisk mognadsguide, inte som en ursäkt för flera år utan vardagsregler. En stor unghund behöver tidigt lära sig lugna hälsningar, vila, koppelgående och hantering.

Inför valpköp bör du träffa modern och gärna andra vuxna släktingar. Fråga hur de återhämtar sig efter överraskningar, fungerar med främmande människor, hanterar passivitet och arbetar i jakt eller på prov. Be också uppfödaren beskriva sin avelsinriktning konkret. Etiketter som ”jaktlinje” eller ”showlinje” säger mindre än föräldrarnas faktiska meriter, arbetssätt, hälsa och beteende i vardagen.

## Träning och motion

En gordonsetter behöver mycket fysisk och mental aktivitet, men ett fast dagligt tidsmål blir för trubbigt. En bra dag innehåller rörelse i varierad terräng, möjlighet att söka och nosa, samarbetsövningar, träning av praktiska färdigheter och återhämtning. Behovet varierar med ålder, kondition, jaktperiod, hälsa och hur krävande aktiviteten är.

Som stående fågelhund ska den söka av mark, fatta stånd när den får vittring, invänta föraren, resa fågeln på signal, vara stadig i skott och apportera på kommando. Även den som inte jagar behöver förstå denna arbetskedja. Vanliga promenader ger inte automatiskt samma utlopp som kontrollerat sök, spår, apportering eller annan träning där hunden får arbeta självständigt inom tydliga ramar.

Inkallning måste byggas gradvis och under verkliga störningar. Börja nära, belöna frivillig kontakt och använd långlina eller väl inhägnade områden när jaktlusten kan ta över. Träna inte genom att upprepade gånger kalla när hunden redan är helt upptagen av viltvittring. Gör i stället övningen lättare, öka avståndet till störningen och bygg många lyckade repetitioner. Ingen rasbeskrivning eller träningsmetod kan lova att en enskild gordonsetter blir säker lös överallt.

Belöningsbaserad träning passar en hund som både är känslig för förarens agerande och van att ta egna beslut. Prioritera inkallning, stopp- eller stadgesignal, följsamhet i koppel, passivitet, lugna hälsningar och säker apportering. Jaktträning med erfaren instruktör är värdefullt även för den som ännu inte bestämt om hunden ska starta på jaktprov.

Valpar ska få leka, utforska och röra sig fritt utan långa påtvingade löppass eller många upprepade hopp. Öka sträcka, tempo och svårighetsgrad i takt med styrka och återhämtning. Motion är inte lyckad bara för att hunden blir trött; den ska också kunna äta, röra sig rent och komma till ro efteråt.

## Hälsa

De mest användbara hälsouppgifterna inför köp är officiell HD-status, korrekt tolkade DNA-resultat, känd sjukdomshistorik hos nära släktingar och kunskap om akuta tecken på magomvridning. En lång lista med möjliga diagnoser hjälper mindre om den inte visar vilket resultat som gäller för vilken hund.

Gordonsetter omfattas av ett svenskt hälsoprogram för höftledsdysplasi. Enligt 2026 års registreringsregler måste båda föräldrarna ha officiell HD-status före parningen för att valparna ska kunna registreras. Reglerna förbjuder avel på hund med HD E; en hund med HD D får bara paras med en HD-fri hund, A eller B, och en hund med kliniska HD-symtom ska inte användas. HD påverkas av flera gener, så föräldrarnas bokstav är inte hela riskbilden. Resultat hos syskon och andra nära släktingar ger också viktig information.

SKK registrerar DNA-resultat för rcd4-PRA, cerebellär cortikal abiotrofi (CCA) och ceroid lipofuscinos (CL) hos gordonsetter. Alla tre nedärvs recessivt. En bärare har en kopia av sjukdomsanlaget och blir inte själv sjuk av just den testade varianten, men kan föra anlaget vidare. En bärare ska därför paras med en genetiskt eller hereditärt fri hund, aldrig med en annan bärare. Kontrollera hundens identitet, testets exakta namn och om resultatet är eget DNA-test eller bygger på härstamning.

Rcd4-PRA-testet visar risk för just den genetiska varianten. Det ersätter inte en klinisk ögonundersökning och utesluter inte andra former av PRA. CCA påverkar lillhjärnan och kan ge tilltagande ostadighet hos unga hundar. CL är en annan neurologisk sjukdom som kan ge exempelvis beteendeförändringar, osäker gång, synpåverkan eller kramper. Ett fritt resultat för en sjukdom säger inget om de andra. Svenska Gordonsetterklubbens aktuella valpannonser kräver att minst en förälder är DNA-testad eller hereditärt fri från rcd4-PRA och CCA; det är ett klubbvillkor, inte samma sak som det bindande HD-kravet i registreringsreglerna.

Rasen är också dokumenterat överrepresenterad vid symmetrisk klolossning, ofta kallad SLO. Om flera klor lossnar, spricker eller växer tillbaka missformade behöver hunden veterinärbedömning. Fråga om återkommande klokapselproblem hos föräldrar och nära släktingar utan att tolka avsaknad av ett DNA-test som ett friskintyg.

Gordonsetter räknas till raser med förhöjd risk för magomvridning, GDV. Tillståndet kan utvecklas snabbt och kräver akut vård. Om hunden försöker kräkas utan att något kommer upp, är kraftigt orolig, har uppsvälld eller smärtsam buk, mycket saliv, bleka slemhinnor, svaghet eller kollaps ska du kontakta veterinär omedelbart. Fråga om GDV hos föräldrar och syskon. Måltids- och motionsrutiner kan minska vissa riskfaktorer men kan inte garantera att tillståndet aldrig uppstår.

En brittisk studie från 2024 uppskattade medianlivslängden till 12,4 år i en grupp på 393 gordonsettrar. Det är ett populationsmått, inte en prognos för den enskilda hunden.

## Historia och ursprung

Gordonsettern har fått sitt namn från Gordon Castle i Skottland. Svarta setterhundar med tantecken är dokumenterade där redan under de första åren av 1800-talet, och hundarna uppskattades för jaktlust, träningsvillighet och vänligt temperament. Målet var en effektiv fågelhund med en stark kropp som orkade arbeta länge över krävande marker.

Settrar fanns tidigare i flera färger och typer. När de började delas upp under 1800-talet kallades den svarta varianten med roströda tecken Black and Tan Setter. Den brittiska kennelklubben erkände den under det namnet 1873. År 1924 ändrades rasnamnet till Gordon Setter, efter kopplingen till den fjärde hertigen av Gordon och slottets välkända hundar.

Rasens kärna är fortfarande den stående fågelhundens arbete. Hunden söker av terrängen, markerar fågel genom att stå stilla och samarbetar därefter med jägaren vid resning och apportering. FCI placerar rasen i grupp 7 och kräver arbetsprov inom rasens internationella klassifikation.

Äldre rastexter nämner möjliga inkorsningar av collie, blodhund och andra hundtyper. De uppgifterna är osäkra och behövs inte för att förklara den dokumenterade utvecklingen. Det säkra är kopplingen till de brittiska setterhundarna, Gordon Castle, namnet Black and Tan Setter och namnbytet 1924.

Gordonsetter kom tidigt till Norden och fick en svensk rasklubb 1907. Den moderna svenska populationen har i hög grad formats av jaktlig användning och nordiskt samarbete. För en blivande ägare är den historien praktiskt viktig: rasens utseende går inte att skilja från den funktion som den fortfarande avlas för.

## Att leva med rasen

Att leva med en gordonsetter innebär att planera vardagen kring en stor, uthållig jakthund. Ett hus med tomt ersätter inte aktivitet, och en lägenhet utesluter inte rasen om hunden får rätt arbete, utevistelse och vila. Det avgörande är om ägaren kan ordna säkra sökmöjligheter, varierad träning och ett hållbart upplägg även under mörka, blöta vardagar.

Små barn och hund ska alltid ha en vuxen närvarande. Gordonsetterns storlek, svans och entusiasm kan välta ett barn utan aggressiv avsikt. Barn ska inte störa hunden när den äter eller vilar, och hunden behöver en fredad plats. Bedöm den enskilda hundens beteende i stället för att luta dig mot ett generellt påstående om att rasen är barnvänlig.

Samliv med andra hundar kan fungera väl, men introduktion och individernas sätt spelar större roll än rasnamnet. Katter och smådjur kräver extra planering eftersom snabbt rörelse kan väcka jaktintresse. Börja med avstånd, koppel och korta kontrollerade möten. Katten ska ha höga, hundfria platser och egna resurser. En hund som lever fredligt med hemmets katt kan fortfarande vilja jaga en okänd katt utomhus.

Ensamhet ska tränas gradvis när hunden känner sig trygg. Börja med mycket korta stunder bakom en dörr eller utanför hemmet och öka först när hunden kan vila. Kamera kan avslöja vandring, ljud eller förstörande beteende som inte märks när du kommer hem. Jordbruksverkets råd om rastning minst var sjätte timme dagtid är inte ett mått på hur länge just din hund mår bra ensam.

Inför köp bör du kontrollera:

- uppfödarens jaktliga och exteriöra mål samt vad de betyder i praktiken,
- föräldrarnas jaktprov, arbetssätt, temperament och förmåga att koppla av,
- officiell HD-status och resultat hos nära släktingar,
- exakta rcd4-PRA-, CCA- och CL-resultat samt vilken hund en eventuell bärare har parats med,
- förekomst av klolossning och GDV i familjen,
- hur valparna förbereds för inkallning, passivitet, hantering, skott- och miljöintryck.

Den viktigaste frågan är inte om gordonsetter kan vara familjehund, utan om familjen vill leva med och utveckla en stående fågelhund under många år.

Gordonsetter

Gordon Setter Club of the United Kingdom

Deutscher Setter Club e.V. (Germany)

Svenska Gordonsetterklubben (Sweden)

Norsk Gordonsetter Klub (Norway)

Gordonsetter är en kraftig skotsk stående fågelhund med svart och tan, silkig päls, framtagen för uthållighet i tuff terräng. Den är intelligent, känslig och lojal, knyter starka band till familjen och behöver gott om daglig motion, vänlig men konsekvent träning, regelbunden pälsvård och noggranna hälsoundersökningar.

Hos Francine Lindvik i Oslo driver vi oppdrett av gordon setter. I 2023 brukte vi oppdrettsprefikset Fuglemyras. På Norsk Gordonsetter Klubbs unghundfremvisning i 2021 var vi knyttet til BIR-vinneren blant hundene over ni måneder. I klubbens kåring for 2022 var vi representert ved andreplassen i kategorien «Årets jaktpremierte utstillingshund». Vi har også vært med på å skrive en artikkel om erfaringer fra oppdrett av gordon setter. Vinteren 2024 samlet vi hunder fra et tidligere kull til et valpetreff på fjellet.

Francine Lindvik

Vi driver oppdrett av gordon setter i Malm under kennelnavnet Svartvatnets, med Jann Ivar Sæther som oppdretter. Vår aktivitet med rasen går tilbake til 2000. Gjennom årene har hunder fra oss oppnådd resultater innen både jakt og utstilling. I 2012 oppdrettet vi en hund som ble norsk jaktchampion. Senere har en hund fra oppdrettet oppnådd både norsk og svensk utstillingschampionat, og i 2024 ble en hund fra oss kåret til årets jaktpremierte utstillingshund i Norsk Gordonsetter Klub.

Jann Ivar Sæther

## Snabbfakta

Golden retriever är en brittisk apporterande fågelhund i FCI grupp 8, utvecklad för att söka efter och hämta fällt vilt i nära samarbete med sin förare. Bakgrunden märks fortfarande i rasens arbetslust, intresse för att bära föremål och behov av både fysisk aktivitet och uppgifter att lösa.

- **Ursprung:** Storbritannien, med dokumenterad utveckling i gränstrakten mellan England och Skottland
- **Ursprunglig funktion:** apportering av fågel på land och i vatten
- **Mankhöjd:** 56–61 cm för hanar och 51–56 cm för tikar enligt rasstandarden
- **Päls:** rak eller vågig dubbelpäls med tät, vattenavvisande underull
- **Färg:** nyanser av guld eller creme; rött och mahogny ingår inte i standarden
- **Rasideal:** vänlig, tillitsfull, intelligent, samarbetsvillig och arbetsvillig
- **Passar bäst:** ett hem som vill träna, aktivera och låta hunden vara delaktig i vardagen

Rasstandarden beskriver ett ideal, inte en garanti för varje individ. Mentalitet, aktivitetsnivå och vardagsegenskaper påverkas även av avelsinriktning, föräldradjur, uppväxt, hälsa och träning.

## Utseende och päls

Golden retriever ska vara välbalanserad, proportionerlig och aktiv, med en kroppsbyggnad som klarar arbete utan att bli tung eller överdriven. Hanar är vanligen större än tikar, men funktion, fria rörelser och en sund helhet är viktigare än ett kraftigt utseende.

Pälsen består av raka eller vågiga täckhår, rikligare behäng och tät, vattenavvisande underull. Godkända färger går från creme till olika nyanser av guld. Rött och mahogny är inte standardfärger, och vitt är begränsat till några få hår på bröstet. Färg eller kroppsform berättar däremot inte säkert vilken aktivitetsnivå eller arbetslust en enskild hund kommer att få.

Dubbelpälsen fäller och behöver regelbunden genomgång, särskilt när underullen lossnar mer. Borsta igenom hela pälsen efter behov och var extra noggrann bakom öronen, i armhålorna och i behänget på ben och svans, där tovor lättare uppstår. En kam hjälper till att kontrollera att borstningen når igenom underullen. Bad behövs när hunden är smutsig, inte enligt en fast kalender. Efter simning eller blöta promenader är det praktiskt att reda ut pälsen, låta den torka ordentligt och kontrollera hud och öron om hunden visar tecken på irritation.

Kloklippning, tandvård och kontroll av hud, öron och tassar hör till den löpande skötseln. Det viktiga är att anpassa rutinen efter individens päls, fällning, aktivitet och hur ofta den blir våt eller smutsig.

## Temperament och personlighet

Rasidealet för golden retriever är en vänlig, trygg och samarbetsvillig hund med naturlig arbets- och apporteringslust. Många söker gärna kontakt, bär föremål och uppskattar gemensamma uppgifter, men beskrivningen ska inte tolkas som att varje golden automatiskt är lugn, okomplicerad eller social med alla.

Rasen mognar ofta förhållandevis sent. En ung golden kan vara fysisk, intensiv och lätt distraherad långt efter att den nått sin fulla storlek. Vardagsfärdigheter som lugna hälsningar, följsamhet, hantering och förmåga att koppla av behöver därför tränas lika medvetet som apportering och lydnad.

Det finns uppfödare med olika mål, exempelvis jaktligt arbete, prov, utställning eller ett bredare sällskapsfokus. Etiketter som ”jaktgolden” och ”utställningsgolden” ger bara en grov ledtråd och förutsäger inte säkert en individs motor, utseende eller förmåga att varva ned. Be i stället uppfödaren beskriva föräldrarnas och nära släktingars vardagsegenskaper, arbetslust, rädslor, socialitet och återhämtning. Arbets- och mentalbeskrivningar kan ge ytterligare information, men de är delar av underlaget och inte garantier.

Rasen kan passa en engagerad förstagångsägare, särskilt med stöd från uppfödare och hundkurs. Det kräver ändå beredskap för en relativt stor, stark och ofta livlig unghund som behöver konsekventa rutiner, daglig aktivering och tid att mogna.

## Träning och motion

Golden retriever behöver daglig fysisk aktivitet, mental problemlösning och möjlighet till återhämtning, men det finns ingen fast tidsangivelse som passar alla. Ålder, hälsa, kondition, personlighet och avelsinriktning avgör hur motionen ska fördelas och hur belastande den kan vara.

En fungerande vuxenvardag kan innehålla promenader i varierad terräng, nosarbete, sökövningar, apportering, lydnad och lugn träning i olika miljöer. Variation ger mer än att försöka trötta ut hunden med samma intensiva aktivitet varje dag. Rasen är avlad för samarbete, så uppgifter med tydlig start, uppgift och avslut passar ofta bättre än oreglerad bollkastning i högt tempo.

Valpar behöver korta, positiva stunder av lek, miljöträning och rörelse med mycket vila mellan aktiviteterna. Belastningen ska anpassas efter valpens utveckling och underlag, inte räknas fram med en fast minutregel. Öka längd och svårighet gradvis och låt valpens ork och återhämtning styra nästa steg.

Belöningsbaserad träning brukar passa rasens samarbetsvilja. Prioritera tidigt:

- inkallning och kontakt även runt människor, hundar och viltvittring
- koppelgående och lugna hälsningar
- att lämna och byta föremål utan konflikt
- stadga och väntan före apportering eller lek
- en inlärd signal för vila och nedvarvning

Vattenintresse är vanligt, men alla golden retriever vill inte bada och simkunnighet ska aldrig tas för given. Introducera vatten i grunt, lugnt område med enkel väg upp, låt hunden välja tempo och ha ständig uppsikt. Strömt vatten, svag is, algblomning och svåråtkomliga kanter kräver särskild försiktighet.

## Hälsa

Höftleder, armbågsleder och ögon är centrala hälsoområden i svensk golden retrieveravel. För en valpköpare är det viktigt att skilja mellan SKK:s formella registreringskrav, rasklubbens rekommendationer och ett enskilt testresultat.

För att avkomman ska kunna registreras i SKK ska båda föräldradjuren ha officiell HD-status före parningen. Det betyder inte att ED, ögonlysning och DNA-test är motsvarande obligatoriska SKK-krav för varje kull av rasen. Golden retrieverklubbens rekommendationer och villkor för valphänvisning går längre: de omfattar bland annat HD- och ED-resultat, aktuell ögonundersökning och GR_PRA1/2-status samt vissa meriter.

Klubben rekommenderar i normalfallet HD A eller B och ED utan anmärkning. Hundar med HD C eller ED grad 1 bör enligt rekommendationerna bara användas undantagsvis, och då ska kullens beräknade HD- respektive ED-index vara minst 100. Ögonintyget ska vara högst två år gammalt vid parning, och minst en förälder ska vara fri eller hereditärt fri från både GR_PRA1 och GR_PRA2.

Be om de faktiska resultaten, inte bara beskedet att hundarna är ”testade”. Kontrollera HD- och ED-grad, index när det finns, datum och resultat för ögonundersökningen samt respektive förälders DNA-status. GR_PRA1 och GR_PRA2 avser specifika mutationer. Testerna täcker inte alla genetiska orsaker till PRA och ersätter därför inte en klinisk ögonundersökning.

HD, ED och vissa ögonsjukdomar förekommer i rasen. Rasens avelsstrategi lyfter också tumörsjukdomar som en viktig fråga för rasen som helhet. Sådana sammanställningar kan inte översättas till en säker procentsats eller prognos för den enskilda valpen. Fråga därför även om hälsa och livslängd hos föräldrar, syskon och äldre nära släktingar. Bra undersökningsresultat minskar osäkerheten men kan aldrig garantera framtida hälsa.

## Historia och ursprung

Golden retriever utvecklades under senare delen av 1800-talet i gränstrakten mellan England och Skottland för att apportera fällt vilt på både land och i vatten. Förändrade jaktformer skapade behov av en hund som kunde söka, markera, vänta och arbeta uthålligt i nära samspel med föraren.

Lord Tweedmouths bevarade avelsanteckningar dokumenterar den tidiga utvecklingen. En gul retriever parades med en Tweed water spaniel, och fortsatt urval formade de egenskaper som förknippas med rasens apportering, vattenarbete och samarbetsförmåga. Golden retriever erkändes som egen ras 1913 och introducerades i Sverige omkring 1950.

Rasens moderna användning är bredare än praktisk jakt, men bakgrunden är fortfarande relevant. Sök, föremålsintresse, uthållighet och förmågan att växla mellan aktivitet och väntan är egenskaper som behöver förvaltas genom avel och träning, även hos hundar som främst lever som sällskap.

## Att leva med rasen

Golden retriever passar bäst hos människor som vill ha en social och träningsbar hund som får delta i vardagen. Ett vänligt rasideal gör inte vardagsfärdigheter medfödda: en ung golden behöver lära sig att hälsa lugnt, gå i koppel, hantera föremål och koppla av även när det händer mycket omkring den.

Rasen kan fungera väl med barn, men samspelet kräver vuxen tillsyn. Barn ska få lära sig att respektera hundens vila, mat och signaler, och hunden behöver tränas att hälsa och leka utan att välta eller tränga sig på. Samma försiktighet gäller andra djur. Många golden retriever lever med hundar eller katter, men introduktionen ska ske gradvis med kontroll, avstånd och en trygg reträttplats för katten. Individens tidigare erfarenheter och jakt- eller föremålsintresse spelar roll.

Lägenhet kan fungera om det finns en realistisk plan för rastning och träning, liksom plats för blöt päls och lugn inomhus. En trädgård är praktisk men ersätter inte promenader, miljöombyte eller gemensam aktivitet. Rasen är ofta social, och ensamhet behöver tränas gradvis från korta, trygga stunder. Hur länge en viss hund klarar att vara ensam går inte att bestämma utifrån rasnamnet.

Inför valpköp bör du kontrollera mer än färg och föräldrarnas titlar. Be uppfödaren visa officiella hälsoresultat, index, ögonundersökningens datum och DNA-status. Träffa helst tiken, fråga hur nära släktingar fungerar i hemmet och be om konkreta exempel på aktivitetsnivå, socialitet, rädslor och återhämtning. Välj en kull vars dokumenterade egenskaper och uppfödarens mål passar det liv du faktiskt kan erbjuda.

Golden retriever

The Golden Retriever Club UK

Svenska Kennelklubben (Swedish Kennel Club)

Dansk Kennel Klub (Danish Kennel Club)

The Kennel Club UK

Vänlig, medelstor till stor retriever med tät, vattenavvisande gyllene päls och mjuk mun. Mycket lättlärd, människoorienterad och lekfull, som behöver daglig delaktighet, regelbunden pälsvård och 1,5–2 timmars varierad motion. Ursprungs­ligen avlad som apportör vid jakt, numera vanlig som familjehund, assistanshund och terapihund.

Vi er Aud Haugerud Johansen og driver oppdrett av Golden retriever i Skien, der vi har virksomheten vår.

Aud Haugerud Johansen

Vi i Simali driver et lite oppdrett av golden retriever i Brumunddal. Vi er aktive i utstillingsringen og står på Norsk Retrieverklubbs oppdretterliste for rasen. En golden retriever fra vårt oppdrett ble BIS-valp 4–6 måneder den ene dagen og nummer tre i den samme finalen den andre dagen.

Simali

## Snabbfakta

Flatcoated retriever är en brittisk, erkänd apporterande fågelhund i FCI:s grupp 8. Rasen är avlad för att söka efter och hämta fällt vilt på land och i vatten, så samarbete, apporteringslust och förmåga att arbeta i varierad terräng är centrala egenskaper – även hos hundar som främst lever som sällskap.

- Önskvärd mankhöjd är 58–61 cm för hanar och 56–58 cm för tikar.
- Önskvärd vikt i god kondition är 27–36 kg för hanar och 25–32 kg för tikar. Måtten beskriver standardens ideal, inte vad varje vuxen hund kommer att väga eller mäta.
- Godkända färger är svart och leverbrun.
- Rasidealet är en positiv, vänlig, vaken och lyhörd hund. Energi, intensitet och förmåga att komma till ro varierar mellan individer och familjer.
- Flatcoated retriever behöver fysisk aktivitet, nosarbete, problemlösning och samarbete varje dag. Enbart långa promenader ersätter inte meningsfulla uppgifter.
- Tumörsjukdomar är ett viktigt hälsoproblem i rasen. Inget enskilt test kan visa att en valp eller avelslinje är fri från framtida cancerrisk.

## Utseende och päls

Flatcoated retriever ska vara stark utan att bli tung och spänstig utan att se tunn ut. Den funktionella balansen är viktigare än mycket benstomme, mycket päls eller hög kroppsvikt. Rörelserna ska vara fria, flytande och regelbundna framifrån och bakifrån.

Huvudet är långt och välformat, med flat, måttligt bred skalle och ett obetydligt stop. Käkarna ska vara tillräckligt långa och kraftiga för apporteringsarbetet. Kroppen har djup, ganska bred bröstkorg och ett kort, kraftigt ländparti. Svansen bärs glatt men inte högt över rygglinjen.

Pälsen är tät, av fin till medelgrov struktur och så rak som möjligt. Ben och svans har tydliga fanor när hunden är färdigutvecklad. Endast svart och leverbrun ingår i standarden; gult förekommer men är inte en godkänd utställningsfärg.

Pälsvården bör följa hundens faktiska päls och vardag, inte ett fast kalenderintervall. Kamma igenom pälsen ända ned till huden och kontrollera särskilt bakom öronen, i armhålorna och i fanorna. Efter bad eller arbete i vatten och tät terräng behöver hunden torkas och gås igenom för tovor, hudirritation, frön, små sår och skadade trampdynor. Öronen ska hållas torra och kontrolleras vid lukt, rodnad eller klåda. Trimning kan hålla tassar och fanor funktionella, men pälsen ska inte formas till en tung eller överdriven silhuett.

## Temperament och personlighet

Flatcoated retriever ska vara förtroendeingivande, positiv, vänlig, vaken och lyhörd, men rasstandarden är ett avelsmål – inte en garanti för varje individ. En valpköpare bör därför bedöma föräldrar, vuxna släktingar och hur uppfödaren följer upp hundarnas vardagsbeteende, inte nöja sig med att rasen beskrivs som glad.

I SKK:s BPH-analys av 209 svenskfödda hundar uppfattades rasen överlag som trygg, energisk, nyfiken, lekfull och social. Samma analys betonar variationen inom rasen och lyfter att hög nyfikenhet och snabb reaktion också kan hänga ihop med svårigheter att koppla av. Underlaget är dessutom en beskrivning av deltagande hundar, inte ett facit för en valp. Titta därför efter både arbetslust och återhämtning: kan de vuxna hundarna hälsa utan att tappa all självkontroll, hanteras lugnt och vila när inget händer?

Rasen är ofta social, men barn-, hund- och kattvänlighet ska aldrig antas på rasnamnet. En stark och entusiastisk hund kan välta ett litet barn även utan ont uppsåt. Små barn och hund ska alltid ha en vuxen närvarande, och hunden behöver en fredad viloplats. Introduktion till hundar och katter bör ske stegvis. Tidigare erfarenhet, intresse för att jaga och förmåga att avbryta på signal väger tyngre än en allmän beskrivning av rasen.

## Träning och motion

Flatcoated retriever behöver dagligen använda både kropp och huvud, men det finns ingen seriös universell minut- eller timkvot. Rätt nivå beror på ålder, hälsa, kondition, aktivitetens intensitet och hur hunden återhämtar sig. En bra dag innehåller en blandning av rörelse, nosarbete, apportering, samarbete och ostörd vila.

Apportering och sök ger ofta mer än att bara öka promenadlängden. Dummies, enkla markeringsövningar, närsök, spår, jaktträning eller Funktionsbeskrivning Retriever kan ge utlopp för egenskaper som rasen är avlad för. Jaktprov och praktisk jakt passar den som vill utveckla arbetet vidare, men varje ägare kan bygga vardagsuppgifter där hunden får söka, bära, lämna av och vänta på signal.

Belöningsbaserad och stegvis träning passar en snabb och samarbetsinriktad retriever. Prioritera tidigt:

- följsamhet och koppelgående innan hunden blir fullstark;
- inkallning och stopp även när något rör sig eller luktar spännande;
- lugna hälsningar med fyra tassar i marken;
- att bära och lämna föremål utan konflikt;
- stadga, passivitet och förmåga att växla ned efter aktivitet;
- frivillig hantering av tassar, öron, mun och päls.

Vattenarbete kan vara ett bra utlopp, men vattenintresse är inte samma sak som simkunnighet. Börja grunt, visa en säker väg upp, undvik strömt eller mycket kallt vatten och lämna aldrig hunden utan uppsikt. Växande hundar behöver varierad, gradvis uppbyggd belastning; upprepade tvära stopp, höga hopp och ensidig bollkastning är inte en genväg till god kondition.

## Hälsa

Tumörsjukdomar är den viktigaste rasspecifika hälsosak som en valpköpare behöver förstå. SKK och rasklubben beskriver en överrepresentation av flera tumörformer, och flatcoated retriever är dokumenterat predisponerad för bland annat histiocytärt sarkom. Det betyder inte att varje hund blir sjuk, men risken kan inte avfärdas med ett gentest, ett normalt veterinärintyg eller friska unga föräldrar.

Be om ålder och dödsorsak för föräldrar, mor- och farföräldrar, hel- och halvsyskon samt tidigare kullar. Fråga vilka diagnoser som faktiskt är veterinärbekräftade och hur uppfödaren använder information om äldre släktingar. Hos den egna hunden bör en ny eller växande knöl, ihållande hälta, oförklarlig viktnedgång eller tydlig förändring i aptit och ork bedömas av veterinär. Sådana tecken har många möjliga orsaker och ska inte självdiagnostiseras som cancer.

För svenskregistrerad avkomma kräver SKK att båda föräldrarna har officiell höftledsstatus före parning. Känd status betyder att ett resultat finns – inte automatiskt att höften är graderad A eller B. Kontrollera därför själva graden och resultaten hos nära släktingar. ED-röntgen är en viktig kontroll som rasklubben vill se hos fler hundar, men den är inte ett separat krav för att registrera valpar enligt 2026 års regler.

Ögonlysning är inte heller ett formellt SKK-krav för rasen. Flatcoated Retrieverklubbens aktuella rekommendation är att avelsdjur har ett ögonintyg som är högst två år gammalt vid parning. Klubben rekommenderar också gonioskopi när det är möjligt och att känd grad av pektinatligamentdysplasi, PLD, inte dubbleras i en kombination. Be att få se datum, diagnoser och hela resultatet – ordet ”ögontestad” räcker inte.

Renal dysplasi, RD, förekommer i få men allvarliga fall. Det finns inget validerat DNA-test för RD hos flatcoated retriever, så ett kommersiellt testresultat ska inte användas som bevis för att en hund eller kombination är fri. Här är känd diagnos hos nära släktingar och uppfödarens öppenhet mer relevant.

## Historia och ursprung

Flatcoated retriever utvecklades i Storbritannien som en apporterande fågelhund för arbete efter skott. Uppgiften var att söka efter och hämta fällt fågel- och småvilt på land och i vatten, vilket förklarar rasens kombination av nosarbete, samarbetsvilja, bärande och uthållig rörelse.

FCI erkände rasen definitivt 1954 och placerar den bland retrieverraserna med arbetsprov. Flatcoated retriever kom till Sverige på 1960-talet. Exakta berättelser om vilka hundtyper som korsades i varje steg av utvecklingen varierar mellan historiska skildringar; det säkra och praktiskt viktiga är att dagens ras fortfarande ska ha funktion som apportör, inte bara ett retrieverlikt utseende.

## Att leva med rasen

Flatcoated retriever passar bäst hos någon som vill leva med en aktiv arbetande retriever och som också tänker träna lugn. Den kan fungera för en engagerad förstagångsägare, men är inte automatiskt lätt: storlek, snabbhet och intensiva hälsningar kräver planering, och behovet av samarbete består hela livet.

Lägenhet kan fungera om det är enkelt att komma ut, om hunden får meningsfull aktivitet och om ljud, hälsningar i trapphus och vila tränas. En trädgård ersätter inte promenader eller gemensamt arbete. Ensamhet måste byggas gradvis från korta, trygga stunder; en liten valp kan inte lämnas ensam, och vuxna hundars förmåga varierar. Om arbetsdagen regelbundet innebär lång frånvaro behövs en fungerande plan för sällskap och rastning redan före köpet.

Inför valpköp bör du kunna få tydliga svar på följande:

- Vad används föräldrarna till, och hur fungerar de i aktivitet, hantering och vila?
- Vilken officiell HD-grad har varje förälder, och finns ED-resultat samt ledhistorik hos nära släktingar?
- När gjordes senaste ögonlysningen, vad visade hela intyget och finns gonioskopiresultat?
- Hur gamla blev nära släktingar, vad dog de av och vilka tumördiagnoser eller RD-fall är kända?
- Hur följer uppfödaren tidigare kullars hälsa, mentalitet och arbetsförmåga över tid?

Rätt hem får en arbetsvillig, social och mångsidig hund. Fel matchning uppstår ofta när det vänliga rasidealet tolkas som att hunden klarar barn, andra djur, långa ensamma dagar och ett liv utan riktiga uppgifter av sig själv.

Flatcoated retriever

The Flatcoated Retriever Society of Great Britain

The Swedish Kennel Club (Svenska Kennelklubben)

The Norwegian Kennel Club (Norsk Kennel Klub)

The Danish Kennel Club (Dansk Kennel Klub)

The Kennel Club (United Kingdom)

Flatcoated retriever är en medelstor till stor, atletisk apporterande fågelhund med slät, svart eller leverfärgad päls och ett vänligt, valpliknande sätt. De är energiska, människoorienterade och mycket lättlärda, och behöver gott om motion, positiv träning, nära familjeliv och uppmärksam skötsel av hälsan.

Hos Rebekka Kulleseid driver vi oppdrett av flat coated retriever i Karmsund.

Rebekka Kulleseid

Vi i kennel Allizto ved Monica Nilsen driver oppdrett av flat coated retriever i Råde. Vi er oppført på Norsk Retrieverklubbs oppdretterliste, som har minimumskrav for oppdrettere, og har drevet oppdrett under Allizto-navnet minst siden 2015. Viltspor har vært en del av engasjementet vårt. En hund fra vårt oppdrett deltok på det norske laget som tok andreplass i nordisk viltspormesterskap i 2017. En hund fra oppdrettet vårt har også oppnådd norsk viltsporchampionat. I 2024 var vi representert i sporkomiteen i Norsk Retrieverklubb avdeling Østfold.

Monica Nilsen

Engelsk setter

Federation Cynologique Internationale (FCI)

Elegant, medelstor stående fågelhund med silkeslen beltonpäls och plymformad svans. Mjuk, trogen och människoorienterad, den passar aktiva familjer som tycker om långa dagliga promenader. Känslig för hård behandling och svarar bäst på vänlig, konsekvent träning och regelbunden pälsvård.

Vi er Terje Jostein Grav og driver oppdrett av Engelsk setter i Hobøl, der vi har virksomheten vår.

Terje Jostein Grav

## Snabbfakta

Finsk lapphund är en finländsk vall- och vakthund med bakgrund i renskötseln, men i dag lever de flesta som aktiva sällskapshundar. Rasen passar bäst hos den som vill vara ute mycket, träna varierat och samtidigt kan lära hunden att koppla av. Den vänliga framtoningen är typisk, men den säger inte hur social, ljudlig eller lättstressad en viss valp blir.

- **Ursprung:** Finland
- **Rasgrupp:** FCI grupp 5, spetsar och raser av urhundstyp
- **Ursprunglig uppgift:** valla och vakta renar
- **Ideal mankhöjd:** 49 cm för hanar och 44 cm för tikar, med 3 cm tillåten avvikelse åt båda håll
- **Päls:** långt, grovt täckhår och mjuk, tät underull
- **Färg:** alla färger är tillåtna, men grundfärgen ska dominera
- **Passar bäst:** ett aktivt hem som uppskattar samarbete, friluftsliv och en uppmärksam hund
- **Viktigt att bedöma:** skalljud, förmåga att varva ned, föräldradjurens mentalitet och dokumenterade hälsoundersökningar

Rasstandarden anger ingen officiell vikt. Höjden är också ett riktmärke för rastypen, inte ett löfte om exakt storlek; standarden betonar att typen är viktigare än måttet.

## Utseende och päls

Finsk lapphund är något under medelstorlek, kraftigt byggd för sin storlek och lite längre än den är hög. Huvudet är förhållandevis brett, öronen är upprätta eller halvt upprätta och den rikligt bepälsade svansen bärs över ryggen eller åt sidan när hunden rör sig. I vila får svansen hänga.

Dubbelpälsen består av långt och grovt täckhår över en mjuk, tät underull. Hanhundar har ofta en tydligare krage. Alla färger är tillåtna så länge en grundfärg dominerar; därför kan två rastypiska finska lapphundar se ganska olika ut.

Pälsen behöver borstas igenom regelbundet och tätare när hunden fäller mycket. Arbeta ända ned till underullen, särskilt bakom öronen, i armhålorna och där sele eller halsband ligger mot pälsen. Bada när det behövs. Pälsen sköts normalt med borstning i stället för kortklippning; om den måste klippas av medicinska skäl bör veterinärens råd styra.

Fällningen och pälsmängden varierar mellan individer och över året. Räkna därför inte med ett hårfritt hem eller en fast borstningsdag som alltid räcker. Känn igenom pälsen, använd en kam och anpassa skötseln efter just hundens behov.

## Temperament och personlighet

Finsk lapphund ska enligt rasstandarden vara intelligent, modig, lugn, foglig, vänlig och tillgiven. I vardagen märks ofta en kombination av arbetslust, uppmärksamhet och god förmåga att vara nära familjen. Det är ändå en vallande och vaktande spetshund, inte en hund som automatiskt är tyst eller okomplicerad i alla miljöer.

Rasen använder gärna rösten. En del individer larmar vid ljud, människor utanför bostaden eller rörelse i omgivningen, medan andra är betydligt tystare. Fråga därför uppfödaren hur föräldradjuren reagerar på dörrklocka, besök, hundmöten och vila inomhus. Det ger mer vägledning än ett allmänt påstående om att rasen är skällig.

SKK:s BPH-analys från 2019 ger en nyttig men begränsad bild. Underlaget omfattade 229 beskrivna hundar, och de 212 svenskfödda deltagarna motsvarade bara omkring tre procent av de svenskfödda hundarna från de redovisade årskullarna. Analysen visar bland annat måttlig hälsning på främmande människor som rasmedel, men också stor variation från hundar som knappt hälsade till hundar som hälsade intensivt. Ett rasmedel kan alltså beskriva en population, men aldrig lova hur en viss valp blir.

Titta gärna på föräldrarnas BPH- eller MH-resultat, men läs hela beskrivningen och fråga hur beteendet ser ut i vardagen. Att hunden snabbt blir lugn efter en överraskning, inte låter mer än familjen kan hantera och kan slappna av är ofta viktigare för familjelivet än hur ivrigt den hälsar.

## Träning och motion

Finsk lapphund behöver regelbunden rörelse, mental aktivering och en tydlig av-knapp, men det finns ingen minutregel som passar alla. En bra vecka innehåller promenader i varierad terräng, tillfällen att nosa och undersöka, korta samarbetsövningar och lugna dagar där hunden hinner återhämta sig. Spår, nose work, lydnad, rallylydnad, agility och genomtänkt vallning är exempel på aktiviteter som kan passa olika individer.

Bedöm balansen genom hundens beteende. En lämpligt aktiverad hund kan arbeta med engagemang och sedan komma till ro. Rastlös vandring, ständig bevakning, svårighet att sova eller allt intensivare krav på aktivitet kan betyda att hunden behöver mer återhämtning och tydligare lugnrutiner, inte bara längre pass.

Belöningsbaserad träning passar rasens följsamhet. Börja tidigt med kontakt, inkallning och att välja bort störningar. Träna först på lätt avstånd och använd långlina där inkallningen ännu inte är säker. Vallbakgrunden kan göra rörelse intressant, men jakt- och vallintresse varierar; utgå från hunden framför dig.

För skallträning är målet inte att bestraffa larmet utan att göra situationen begriplig. Bekräfta att du har sett det hunden reagerar på, belöna en paus och lär in en lugn plats bort från fönster eller dörr. Minska möjligheten att öva på oavbruten bevakning. Om skällandet drivs av rädsla, ensamhetsproblem eller hög stress behöver orsaken utredas i stället för att bara tysta ljudet.

## Hälsa

Finsk lapphund beskrivs i rasens avelsstrategi som en ras utan stora övergripande problem med den fysiska hälsan, men flera ärftliga tillstånd behöver ändå beaktas i aveln. De viktigaste kontrollerna för en valpköpare gäller höfter, ögon och rätt tolkade DNA-resultat; armbågsresultat och mentalbeskrivning ger ytterligare information.

Det är viktigt att skilja formella regler från rasklubbens strängare kriterier. SKK:s registreringsregler för 2026 kräver att båda föräldradjuren har officiell höftledsstatus före parning. För att en kull ska förmedlas genom Svenska Rasklubben för Finsk Lapphund krävs därutöver bland annat godtagbara höftresultat, ögonlysning inom 24 månader och en genomtänkt DNA-kombination. Om föräldrarna är ED-röntgade ska resultaten vara utan anmärkning. Det betyder inte att ögonlysning, ED-röntgen och varje DNA-test är identiska formella SKK-krav för registrering.

Prcd-PRA är en form av progressiv näthinnesjukdom och Pompes sjukdom, GSDII, är en allvarlig glykogeninlagringssjukdom. Båda nedärvs autosomalt recessivt. En bärare är inte samma sak som en sjuk hund och kan paras med en genetiskt fri eller hereditärt fri partner utan att valparna blir sjuka av den aktuella mutationen. Två bärare ska däremot inte kombineras. Ett prcd-PRA-test säger bara något om den specifika prcd-varianten, inte om alla ögonsjukdomar. Därför är även en aktuell ögonlysning relevant.

Be uppfödaren visa original eller verifierbara registrerade resultat och kontrollera:

- båda föräldrarnas officiella HD-resultat och gärna kombinationens HD-index
- datum och resultat för ögonlysning
- prcd-PRA- och GSDII-status för kombinationen, inte bara ordet ”testad”
- ED-resultat om hundarna är röntgade
- BPH eller MH och hur föräldradjuren fungerar hemma, vid ljud och efter överraskningar
- vilka hälsoproblem som förekommit hos nära släktingar

Ingen testlista garanterar en frisk valp. Den visar däremot om uppfödaren har gjort relevanta kontroller, förstått resultaten och valt en kombination som minskar kända risker utan att i onödan utesluta friska bärare ur aveln.

## Historia och ursprung

Finsk lapphund har sitt moderna rasursprung i Finland. Rasstandarden berättar att samer under århundraden använde hundar som liknade finsk lapphund för att valla och vakta renar i norra Fennoskandien och Ryssland. Formuleringen ”hundar som liknar” är viktig: den dokumenterar en äldre arbetsfunktion och hundtyp, men bevisar inte en obruten stamtavla från forntida hundar till dagens ras.

Den moderna utvecklingen har tydligare hållpunkter. Finska Kennelklubben fastställde en första standard för den lapska vallhunden 1945. Namnet ändrades till lapphund 1967, rastypen stabiliserades under 1970-talet och rasen fick namnet finsk lapphund 1993. Under utvecklingen skildes den långhårigare lapphundstypen från den mer långsträckta och korthårigare lapska vallhunden.

Arvet från renskötseln hjälper till att förklara varför rasstandarden förenar uppmärksamhet och mod med lugn och följsamhet. En arbetande hund behövde reagera på rörelse och hålla kontakt med föraren utan att skapa onödigt kaos i hjorden. I dag syns samma bredd i rasens användning som aktiv sällskapshund och inom flera hundsporter, även om få individer arbetar med renar.

## Att leva med rasen

Finsk lapphund kan bli en mycket trevlig familjehund när hushållet uppskattar aktivitet, päls, ljud och nära samarbete. Rasen är mindre lämplig för den som vill ha en genomgående tyst hund, minimalt med hår eller en hund som nöjer sig med korta rastningar utan annan sysselsättning.

Med barn gäller samma säkerhetsregler som för alla hundar: en vuxen ska vara närvarande med små barn, och hunden behöver en fredad viloplats. Även en vänlig hund kan bli trängd när den sover, äter eller vill gå undan. Lär därför både barn och hund hur lugna möten fungerar.

Samliv med andra hundar eller katter beror på individ, tidig erfarenhet och introduktion. Räkna inte med att rasnamnet garanterar låg jaktlust eller omedelbar vänskap. Fråga hur föräldradjuren och valpen har fungerat med andra djur, ordna första möten med avstånd och möjlighet att avbryta, och ge varje djur egna resurser och viloplatser.

Lägenhet kan fungera om hunden får ett rikt liv utomhus och om ägaren arbetar aktivt med larm vid trapphus, hiss och fönster. Bostadens storlek löser varken aktivitetsbehov eller skällande; vardagsrutinerna och ljudmiljön är mer avgörande.

Ensamhet måste tränas gradvis när valpen känner sig trygg i hemmet. Börja med mycket korta stunder och öka först när hunden kan vara lugn. Vuxna hundar skiljer sig mycket i vad de klarar, och en andra hund är ingen säker lösning på ensamhetsproblem. Om hunden inte kan komma till ro när den lämnas bör träningen backas och professionell hjälp övervägas.

Det bästa köpbeslutet bygger därför på mer än rasens vänliga rykte. Träffa vuxna släktingar om möjligt, lyssna efter hur de reagerar på vardagsljud, se om de kan komma till ro och be uppfödaren förklara både hälsodata och mentalitet. Då blir det lättare att avgöra om finsk lapphund passar just ditt hem.

Finsk lapphund

The Finnish Lapphund Club Of Great Britain

Suomen Kennelliitto (The Finnish Kennel Club)

Verein für Finnische Lapphunde Deutschland e.V.

Finsk lapphund är en medelstor, kraftig arktisk spets med tjock dubbelpäls och ett vänligt men vaksamt temperament. Ursprungligen avlad som renvallare är den mycket människoorienterad, intelligent, lätt till skall och trivs bäst med daglig motion, mental stimulans och nära gemenskap med familjen.

Hos Kine-Mariell Løtveit Bakkejord driver vi oppdrett av finsk lapphund i Sørreisa.

Kine-Mariell Løtveit Bakkejord

Hos Simen Hansen Fagerhøi i Krokstadelva driver vi oppdrett av engelsk setter. Fuglehundsport har vært en del av aktiviteten vår over flere år. I 2016 oppnådde vi femteplass i NM skog med en engelsk setter. Samme år var vi påmeldt Norsk Derby med irsk setter, og i 2021 var vi påmeldt med engelsk setter. Oppdrettsarbeidet vårt har også omfattet irsk setter og medoppdrett av strihåret vorsteh.

Simen Hansen Fagerhøi

## Snabbfakta

- Eurasier är en medelstor tysk spetshund som skapades som sällskapshund och trivs bäst när den får leva nära sin familj.
- Hanar ska enligt rasstandarden vara 52–60 cm höga och väga 22–30 kg. För tikar är motsvarande spann 48–56 cm och 18–26 kg.
- Rasstandarden beskriver en lugn, självsäker och uppmärksam hund som är starkt bunden till familjen men inte påträngande mot främmande människor.
- Att hunden är reserverad ska inte förväxlas med rädsla. Svenska BPH-resultat visar att den sociala tryggheten varierar tydligt inom rasen.
- Eurasier följer gärna med på familjens aktiviteter men har normalt inte samma arbetsbehov som en brukshund. Motion och träning behöver ändå anpassas till individen varje dag.
- Dubbelpälsen behöver vanligtvis borstas ungefär en gång i veckan och oftare när underullen fälls.
- I svensk avel måste föräldradjuren ha officiell höftledsstatus före parning. Rasklubbens råd om resultat och andra tester går längre än själva registreringskravet.
- Rasen passar den som vill ha en nära vardagspartner och accepterar ett självständigt sätt, men passar sämre i ett liv med lite sällskap eller krav på att hunden ska hälsa på alla.

## Utseende och päls

Eurasier är en harmoniskt byggd, medelstor hund av spetstyp. Kroppen är något längre än mankhöjden, öronen är upprättstående och den buskiga svansen bärs över ryggen eller böjd åt sidan. Benstommen ska vara medelgrov och den tjocka pälsen får inte dölja kroppens proportioner. Helheten ska vara funktionell och välbalanserad, inte tung eller överdrivet fluffig.

Rasstandardens spann är 52–60 cm och 22–30 kg för hanar samt 48–56 cm och 18–26 kg för tikar. Det är riktmärken för rasen, inte en garanti för hur stor en enskild valp blir. Titta därför även på föräldrar och nära släktingar om storleken har praktisk betydelse för dig.

Pälsen består av tät, mjuk underull och medellånga, raka täckhår som ligger relativt löst. Håret är kortare på ansikte, öron och benens framsidor och längre på svansen och benens baksidor. Alla färger och färgkombinationer är tillåtna utom helvitt och skäck enligt den nuvarande internationella standarden.

I vardagen räcker det ofta att borsta igenom pälsen ungefär en gång i veckan. När underullen lossnar en eller ett par gånger om året behövs tätare borstning och då kan mängden löst hår bli stor. Kontrollera samtidigt hud, klor, öron och tänder. Bad behövs när hunden är smutsig.

## Temperament och personlighet

Eurasier ska vara lugn, självsäker och jämn i humöret, med stark familjekänsla och ett begränsat behov av att söka kontakt med främlingar. Det gör rasen till ett intressant val för den som uppskattar en hund som gärna är nära de egna människorna utan att automatiskt hälsa på alla. Det betyder däremot inte att varje eurasier är tyst, trygg eller enkel i varje situation.

Svenska BPH-resultat ger en mer nyanserad bild än rasstandardens ideal. Som grupp visade hundarna litet intresse för främmande personer, men tryggheten i sociala möten varierade mycket. En hund som lugnt avstår från att hälsa är reserverad. En hund som flyr, stelnar eller blir starkt orolig behöver mer avstånd och stöd. Reservation får inte användas som förklaring till rädsla eller hotfullt beteende.

Valpen behöver tidiga, positiva erfarenheter av olika människor, miljöer, underlag och vardagssituationer. Målet är inte att främlingar ska klappa den, utan att hunden kan vara lugn och trygg även när den inte vill ta kontakt. Låt den observera på ett avstånd där den fortfarande kan äta, undersöka och återhämta sig. Tvingade hälsningar kan göra osäkerheten större.

En eurasier kan leva fint med barn, hundar eller andra djur, men rasnamnet ger ingen garanti. Små barn och hund ska alltid ha en vuxen närvarande, och hunden behöver en viloplats där den får vara ifred. Fråga uppfödaren hur föräldradjuren reagerar på hantering, oväntade rörelser och främmande hundar. Vid katt eller smådjur i hemmet behövs lugna introduktioner, säkra avgränsningar och uppsikt medan du lär känna just den hundens jaktbeteende.

## Träning och motion

Eurasier lär sig ofta snabbt men är inte framtagen för att arbeta som en brukshund. Bäst resultat kommer av tydliga rutiner, belöningar som hunden uppskattar och korta pass med ett begripligt mål. Belöna det beteende du vill se igen, så blir uppgiften tydlig utan att tilliten tar skada. Hårda korrigeringar, skrämsel och fysisk press hör inte hemma i träningen.

Vardagsfärdigheter är viktigare än många avancerade moment. Träna på att följa med i koppel, vänta, komma på inkallning, kunna bli undersökt och koppla av när inget händer. Variera belöningen mellan mat, lek, rörelse och tillgång till sådant hunden vill undersöka. Om hunden tappar intresset är det ofta bättre att sänka svårigheten eller byta uppgift än att upprepa samma signal.

Rasen följer gärna med på promenader och familjeutflykter utan att normalt kräva den arbetsmängd som en utpräglad bruksras gör. Ett fast antal motionsminuter säger däremot lite om vad en viss hund behöver. En bra vardag innehåller rörelse, möjlighet att nosa, någon form av problemlösning och tillräckligt med vila. Anpassa efter ålder, hälsa, väder och hur hunden återhämtar sig. Nosarbete, spår, rallylydnad, hoopers och andra samarbetsaktiviteter kan passa, men välj efter individens motivation.

Inkallning måste tränas även om hunden gärna håller sig nära familjen. Varken familjeband eller påstått låg jaktlust gör en hund säker lös. Använd koppel eller långlina där vilt, trafik, andra djur eller reglerna på platsen gör löshet olämplig.

## Hälsa

Eurasier beskrivs som förhållandevis frisk, men det finns hälsorisker och avelsfrågor som en valpköpare bör kontrollera konkret. Börja med att skilja på SKK:s registreringskrav och rasklubbens mer omfattande avelsrekommendationer.

För att en svensk kull ska kunna registreras måste båda föräldradjuren ha officiell höftledsstatus före parning. Kravet är alltså ett känt resultat, inte automatiskt grad A eller B. Svenska Eurasierklubben rekommenderar däremot att avelsdjur har HD A eller B, ED 0 och patella 0. Be att få se de officiella resultaten och kontrollera gärna även syskon och tidigare avkommor; föräldradjurens resultat kan minska osäkerheten men garanterar inte en frisk valp.

Rasklubben rekommenderar också genomtänkta parningar för Dandy-Walker-liknande missbildning, DWLM. Varianten nedärvs recessivt och kan testas med DNA-prov. Fri hund kan paras med fri hund eller bärare, medan två bärare inte ska kombineras. En bärare är inte samma sak som en sjuk hund och behöver inte tas bort ur aveln om partnern är testad fri. Den skillnaden är viktig för att både undvika sjuka valpar och bevara genetisk variation.

Rasklubben följer dessutom rapporterade fall av nedsatt sköldkörtelfunktion, exokrin pankreasinsufficiens, EPI/EPA, och magomvridning. Klubben beskriver dem inte som stora problem i rasen, men vill kartlägga dem. Långvarig trötthet och pälsförändringar eller återkommande diarré med viktnedgång ska därför tas på allvar. Misstänkt magomvridning kräver akut veterinärvård.

Fråga uppfödaren om officiella led- och patellaresultat, DWLM-status och kända diagnoser hos föräldrar, syskon och tidigare avkommor. Ett allmänt svar om att hundarna i släkten är ”friska” säger mindre än dokumenterade resultat och en öppen redovisning av släktingarnas hälsa.

## Historia och ursprung

Eurasier är en ung, dokumenterad ras från Tyskland. Julius Wipfel inledde avelsarbetet 1960 genom att kombinera chow chow och wolfspitz, som också kallas keeshond. De tidiga hundarna kallades wolf-chow. Samojedhund fördes senare in, och rasen fick namnet eurasier efter sitt europeiska och asiatiska ursprung.

FCI erkände eurasier 1973. Den första eurasiern kom till Sverige 1994. Rasen har hela tiden varit avsedd som sällskapshund, och den internationella standarden kräver inget arbetsprov. Det förklarar varför nära familjekontakt och ett stabilt vardagstemperament står i centrum. Det är däremot klokt att undvika förenklade påståenden om att varje ursprungsras skulle ha lämnat en bestämd egenskap; dagens hundar varierar både mentalt och fysiskt.

## Att leva med rasen

Eurasier passar bäst i ett hem där hunden är en del av vardagen. Den kan bo i lägenhet eller hus, eftersom bostadens storlek säger mindre än rutinerna runt motion, återhämtning, ljud och sällskap. En trädgård ersätter inte promenader eller familjekontakt, och rasens bakgrund gör den olämplig som hund som huvudsakligen lever ensam i hundgård.

Ensamhet behöver tränas stegvis när valpen har blivit trygg i sitt nya hem. Börja med mycket korta stunder och öka först när hunden är lugn före, under och efter frånvaron. Hundar lär sig detta olika snabbt. Planera därför vardagen utifrån den individ du faktiskt får, inte en påstådd rasgräns i timmar.

För en barnfamilj är vuxennärvaro och en fredad viloplats viktigare än etiketten ”familjehund”. För ett hem med katt eller smådjur är säkra avgränsningar och kontrollerade introduktioner viktigare än antaganden om jaktlust. För den som vill träna mycket är det klokt att möta föräldradjur och fråga hur de motiveras, hanteras och återhämtar sig i nya miljöer.

Inför valpköpet bör du be om registreringsbevis, köpeavtal, ett aktuellt veterinärbesiktningsintyg och dokumenterade hälsodata för föräldrarna. Träffa om möjligt modern och andra vuxna släktingar. Titta särskilt på om de kan vara lugnt neutrala mot främmande personer utan att fly, stelna eller pressas till kontakt. En väl genomtänkt eurasierkombination ska passa både på papperet och i den vardag du kan erbjuda.

Eurasier

German Kennel Club (VDH)

Eurasier Klub e.V. Sitz Weinheim (EKW)

The Eurasier Society UK

Norsk Kennel Klub (Norwegian Kennel Club)

Eurasier är en medelstor spets med rik, mjuk päls som avlats fram som en lugn familjehund. Den är känslig och starkt knuten till sin familj, trivs bäst i ett stillsamt hem, är reserverad men inte aggressiv mot främlingar, och behöver måttliga dagliga promenader, mentala aktiveringslekar, mjuk och varsam träning samt regelbunden pälsvård.

Vi driver oppdrett av eurasier under kennelnavnet Zicata i Mesnali, med Janne Irene Liljedahl som oppdretter. Oppdrettet vårt av eurasier går tilbake til minst 2014, og vi er oppført på Norsk Eurasierklubbs offentlige oppdretterliste. Under samme kennelnavn driver vi også oppdrett av samojed og er oppført på Norsk Polarhundklubbs oppdretterliste for rasen.

Janne Irene Liljedahl

Vi i Spjeldberget holder til i Vuku og driver oppdrett av engelsk setter med Pål Inge Røe som oppdretter. Vi oppnådde resultater med rasen allerede i 1996 og har gjennom årene vært aktive både på jaktprøver og utstillinger. I 2001 fikk vi utmerkelser på begge arenaer. I 2014 fikk vi femtepremie i NM-kvalifiseringen og tredjepremie i finalen, og i 2017 vant vi utmerkelsen Sølvhunden på utstilling. Vi har også engasjert oss i fuglehundmiljøet. I 2011 holdt vi ringtrening for Inn-Trøndelag Fuglehundklubb med individuell veiledning i klipping, føring og presentasjon av hund. I 2023 dømte vi på en jaktprøve arrangert av klubben.

Pål Inge Røe

Hos Inga Torhild Mygland driver vi oppdrett av finsk lapphund i Kvinesdal.

Inga Torhild Mygland

Hos Gunvor Kristine Borgersen på Nordagutu driver vi oppdrett av finsk lapphund. NKK-registrerte hunder fra oppdrettet vårt har prefikset «Castlecourt». I februar 2026 hadde vi en finsk lapphund påmeldt i veteranklasse på Norsk Lapphund Klubbs utstilling i Drammen.

Gunvor Kristine Borgersen

Vi driver oppdrett av finsk lapphund i Inndyr under kennelnavnet Skeinesvika, med Elin Brattøy som oppdretter. Vi står på Norsk Lapphundklubbs oppdretterliste, der oppføring forutsetter at klubbens avlsretningslinjer er fulgt. Vi har også vært oppført med finsk lapphund i veteranklasse for hannhund ved en utstilling i Fauske. I tillegg har vi bidratt med en presentasjon om viltfargede lapphunder for Norsk Lapphundklubb.

Elin Brattøy

Vi er Nina Gundersen Holm og driver oppdrett av Finsk lapphund i Langesund, der vi har virksomheten vår.

Nina Gundersen Holm

Vi er Dag Inge Bruflot og driver oppdrett av Engelsk setter i Vang i Valdres, der vi har virksomheten vår.

Dag Inge Bruflot

## Snabbfakta

Dvärgschnauzern är en liten men robust tysk hundras med tydlig vaktlust, stor arbetsvilja och en päls som kräver trimning. Den är minst av schnauzerraserna, men är inte bara en mindre version av schnauzern. Dvärgschnauzern är en egen ras som utvecklades för gårdsarbete i ett litet, smidigt format.

- **Mankhöjd:** 30–35 cm för både hanar och tikar
- **Vikt:** 4–8 kg enligt rasstandarden
- **Ursprungsland:** Tyskland
- **Ursprunglig uppgift:** råttfångare och gårdshund
- **Päls:** strävt täckhår med tät underull
- **Färger:** svart, peppar och salt, svart och silver samt vit
- **Typiska drag:** vaksam, uthållig, nyfiken och ofta snabb att larma

Dvärgschnauzern passar bäst hos den som vill träna och aktivera sin hund varje dag och som accepterar återkommande pälsvård. Den behändiga storleken gör hunden lätt att ta med, men vardagen kräver ändå tydliga rutiner.

## Utseende och päls

Dvärgschnauzern ska vara kompakt, kraftig och ungefär lika lång som den är hög. Skägget, de buskiga ögonbrynen och det sträva hårlaget ger det välkända schnauzerutseendet. Rasstandarden anger samma höjd- och viktspann för båda könen, men en enskild vuxen hund kan ligga olika inom spannet beroende på kroppsbyggnad och hull.

Pälsen består av tät underull och hårt, åtliggande täckhår. De fyra godkända färgerna är helt svart, peppar och salt, svart och silver samt helt vit. Färgen säger inte hur hunden blir i temperament eller hur väl den passar ett visst hem.

Den sträva pälsen behöver trimmas, vilket innebär att mogna, döda täckhår plockas bort. SKK anger trimning minst fyra gånger om året och genomgång av underullen ungefär varje vecka. Hur ofta just din hund behöver trimmas beror på pälskvalitet, tillväxt och hur kort päls du vill hålla. Skägg, benhår och mjukare partier behöver kammas så att smuts och tovor inte blir kvar.

Klippning kan passa en hund som blivit öm eller har svårt att stå under en trimning, men metoden förändrar pälsens struktur. När täckhåren klipps av i stället för att plockas bort blir pälsen ofta mjukare och mer ullig. Fråga därför uppfödaren eller en erfaren trimmare hur hundens päls har skötts innan du väljer metod.

En korrekt skött sträv päls fäller normalt mycket lite, men det gör inte dvärgschnauzern allergifri. Lite fällning säger inte hur en allergisk person kommer att reagera, och ingen hundras kan lovas fungera för alla. Om allergi finns i familjen bör ni prata med vården, träffa hundar under kontrollerade former och ha en plan innan hundköpet.

## Temperament och personlighet

Dvärgschnauzern är vanligen uppmärksam, nyfiken och uthållig. Den märker snabbt ljud, rörelser och människor i omgivningen och kan därför vara en effektiv liten larmhund. Samma vaksamhet kan bli återkommande skall vid dörren, i trapphuset eller utanför fönstret om hunden inte får hjälp att varva ned.

Rasdrag beskriver en tendens, inte varje individ. De svenska mentalbeskrivningarna kommer från en för liten del av uppfödarna för att ge en säker bild av alla dvärgschnauzrar. Skillnader mellan familjer och individer kan vara stora. Titta därför på hur valpens föräldrar och nära släktingar fungerar i vardagen. En trygg hund ska kunna återhämta sig efter en överraskning och koppla av när inget händer.

Dvärgschnauzern lär sig ofta snabbt och är rolig att samarbeta med. Samtidigt behöver ägaren visa tydligt vilka beteenden som lönar sig. Hårda korrigeringar kan öka stress och skall. Med lugn, belöningsbaserad träning blir det lättare att lära hunden vad den ska göra i stället.

## Träning och motion

Dvärgschnauzern behöver fysisk rörelse och uppgifter för nos och hjärna varje dag. Det finns ingen meningsfull minutregel som passar alla. En ung vuxen hund med god hälsa kan vilja följa med på långa promenader och hundsport, medan en valp, äldre hund eller hund med sjukdom behöver en annan belastning.

Variera promenader i olika miljöer med korta träningspass, sökövningar och möjlighet att undersöka i egen takt. Rallylydnad, nosework, tricks och agility är aktiviteter där snabbhet och samarbetslust kan komma till användning. Målet är inte att trötta ut hunden varje dag. En bättre kontrollpunkt är att den kan vara aktiv ute och sedan komma till ro hemma.

Börja tidigt med vardagsfärdigheter: kontakt, inkallning, koppelgående, hantering av tassar och skägg samt lugn på en bestämd plats. Träna larmandet innan det blivit en vana. Belöna hunden när den uppmärksammar ett ljud och sedan vänder sig till dig, och lär in en enkel rutin för dörrklocka och besök. Skärma av utsikten om hunden övar på att skälla i fönstret. Förändra en sak i taget och öka svårigheten först när hunden är lugn.

Rasens bakgrund som råttfångare gör att vissa individer gärna förföljer små, snabba djur. En säker inkallning och koppel där vilt kan dyka upp är därför klokt, även om jaktintresset varierar.

## Hälsa

Dvärgschnauzern beskrivs generellt som en robust ras, men urinsten och ögonsjukdomar är två dokumenterade områden att känna till. SKK anger att urinsten förekommer hos drygt fem procent av rasen. Rasklubbens avelsarbete följer också bland annat progressiv retinal atrofi, PRA, och katarakt.

Rasen har dessutom en känd benägenhet för förhöjda triglycerider i blodet. Det är inte samma sak som att varje dvärgschnauzer blir sjuk, och ett förhöjt värde förklarar inte automatiskt magbesvär eller bukspottkörtelinflammation. Återkommande kräkningar, diarré, buksmärta, urinbesvär eller förändrad syn ska bedömas av veterinär. Veterinären avgör om exempelvis urinprov, ögonundersökning eller ett fastande blodprov är relevant.

Inför valpköp bör du be uppfödaren visa faktiska hälsouppgifter, inte bara säga att linjen är frisk. Kontrollera föräldrarnas registrerade ögonresultat och fråga om urinsten, återkommande magproblem och ögonsjukdom hos nära släktingar. Rasklubben redovisar DNA-resultat för flera testbara tillstånd, men ett DNA-paket är inte ett allmänt friskintyg och täcker inte alla former av PRA. Fråga vilka tester som gjorts, vad resultaten betyder för just kombinationen och vilka aktuella rekommendationer uppfödaren följer.

Små hundar behöver också regelbunden tandvård. Vänj valpen vid tandborstning och kontrollera munnen så att dålig andedräkt, ömhet eller svårigheter att tugga upptäcks tidigt.

## Historia och ursprung

Dvärgschnauzern utvecklades i Tyskland kring förra sekelskiftet. I området runt Frankfurt am Main förekom en schnauzerliknande liten hund under namnet strävhårig dvärgpinscher. SKK beskriver hur små schnauzrar och dvärgpinscher användes när rasen tog form under mer ordnade former.

Den lilla gårdshunden skulle kunna hålla efter råttor och samtidigt uppmärksamma det som hände omkring gård och stall. Det historiska arbetet hjälper till att förklara dagens kombination av snabbhet, vaksamhet och intresse för små rörelser. I dag är dvärgschnauzern en sällskapshund, men den mår fortfarande bra av att få använda både kropp och huvud.

## Att leva med rasen

Dvärgschnauzern kan bo i lägenhet, men en liten hund är inte automatiskt enkel att ha nära grannar. Fråga dig om du kan hantera ljud vid dörr och fönster, ordna flera rastningar och ge hunden daglig aktivitet. Förmågan att koppla av hemma är ofta viktigare än bostadens storlek.

Med barn kan rasen fungera fint när en vuxen hjälper både barnet och hunden att umgås lugnt. Små barn och hund ska alltid ha en vuxen närvarande, och hunden behöver en egen viloplats där den får vara ifred. Det är de vuxna som ansvarar för promenader, träning och pälsvård, även om barnen gärna hjälper till.

Om hunden kan bo med katt beror mer på individer, tidigare erfarenheter och introduktion än på rasnamnet. Gör de första mötena lugna, skilj djuren åt med grind vid behov och ge katten vägar undan. Gnagare och andra smådjur bör hållas säkert åtskilda. Bakgrunden som råttfångare gör det olämpligt att räkna med att jaktintresset saknas.

Ensamhet måste tränas gradvis. En liten valp kan inte lämnas ensam, och vuxna hundar skiljer sig mycket i vad de klarar utan oro. Börja med mycket korta, odramatiska stunder när hunden är trygg och öka först när den förblir lugn. Planera vardagen utifrån individen i stället för att utgå från att en viss ras kan vara ensam ett bestämt antal timmar.

Välj dvärgschnauzer om du uppskattar en observant, aktiv hund och vill lägga tid på träning och trimning. Välj en annan ras om du söker obetydlig pälsvård, en hund som sällan larmar eller en säker lösning för allergi och smådjur.

Dvärgschnauzer

Svenska Schnauzer Pinscherklubben (Sweden)

Verein für Deutsche Schäferhunde (Germany)

Kompakta, robusta Dvärgschnauzer är smarta, lättlärda och mycket människoorienterade. Deras sträva, låg-fällande päls kräver regelbunden pälsvård. Som uppmärksamma vakthundar med terriertemperament behöver de daglig motion, mental stimulans och tydlig träning, och blir ofta 12–15 år gamla.

Hos Nina-Helene Gundersen driver vi oppdrett av sort dvergschnauzer i Vollen. Fra minst 2023 til 2025 har utstillinger vært en del av aktiviteten vår. Vi har deltatt på NKK-utstillinger i Bergen og Sandefjord og vært representert i både unghundklasse og åpen klasse. En av hundene vi har vært representert med, hadde tittelen KBHJV-22.

Nina-Helene Gundersen

Vi i kennel Alfa Centurion's, med Silje Omgård som oppdretter, driver oppdrett av dvergschnauzer i Stavanger. Vi har hatt dvergschnauzere i fargevariantene sort/sølv, sort og salt/pepper. Dvergschnauzere fra oppdrettet vårt har vært representert på utstillinger i ulike klasser over flere år. I 2023 var en av dem oppført i championklasse ved NKKs utstilling i Sandefjord, mens en dvergschnauzer fra oppdrettet vårt var oppført i åpen klasse på en klubbutstilling i 2026.

Hund- och kattuppfödare i Haugesund

För köpare

Uppfödare

Katter

Hundar

Get a Pet