Kromfohrländer till salu

Den här rasen är vanligtvis tillgiven, människoorienterad och starkt knuten till sin familj. Den är oftast mjuk och lekfull med barn den känner, men kan vara reserverad mot främlingar. Tidig socialisering är viktig så att dess naturliga försiktighet inte utvecklas till oro eller ångest. Den trivs ofta bäst i hem där någon är hemma större delen av dagen.

Trots sin lilla till medelstora storlek är detta en aktiv sällskapshund som vanligtvis behöver minst 60–90 minuters motion varje dag. De tycker om raskare promenader, apportlekar och mentala utmaningar som nose work eller aktiveringsleksaker. Utan tillräckligt med aktivitet kan de bli rastlösa och skälliga. Korta, intensiva träningspass i kombination med dagliga promenader passar dem bra.

De kan anpassa sig bra till att bo i lägenhet om deras behov av motion och sällskap tillgodoses regelbundet. En inhägnad trädgård är hjälpsam men inte nödvändig, så länge de får komma ut ofta och får strukturerad lek. De blir ofta väldigt fästa vid sina människor och föredrar att bo inne med familjen. Vissa kan vara vaksamma och skälliga, så ljudisolering och träning är värdefullt i flerfamiljshus.

Detta är en relativt ovanlig ras med en liten genpool, vilket gör att vissa ärftliga sjukdomar kan förekomma oftare. Kända problem inkluderar autoimmuna sjukdomar, vissa neurologiska tillstånd och ledsjukdomar som exempelvis patellaluxation. Ansvarsfulla uppfödare testar vanligtvis för kända ärftliga risker och undviker nära inavel. Regelbundna veterinärkontroller och att hålla hunden i slank kroppskondition är viktigt för långsiktig hållbarhet.

Rasen är ovanlig i många länder, så väntelistor och noggrann granskning av både uppfödare och köpare är normalt. Blivande ägare bör räkna med hälsotester, begränsat antal kullar och detaljerade frågor om livsstil. Var försiktig med alla som har många kullar, saknar information om hälsa eller har valpar tillgängliga omedelbart. I vissa områden är man beroende av importerade hundar, vilket kan göra processen både dyrare och mer tidskrävande.

Den släthåriga varianten har en kort, tät päls som fäller måttligt och mår bra av att borstas en gång i veckan. Den strävhåriga varianten har en grövre, något längre päls med lite skägg och behäng som ibland kan behöva trimmas för hand eller klippas varsamt för att undvika tovor. Ingen av typerna brukar ha någon stark hundlukt. Regelbunden kloklippning, öronkontroller och tandvård är viktigt för båda pälstyperna.

Många individer är vänliga eller neutrala mot andra hundar om de är väl socialiserade, men de kan vara selektiva och uppskattar ofta inte alltför hård lek. Deras bakgrund som gårds- och sällskapshund innebär att de ofta har visst jaktintresse, så introduktioner till katter och smådjur bör ske försiktigt och kontrollerat. Tidiga, positiva erfarenheter av olika djur ger bäst resultat. Konsekvent tillsyn är klokt i hem med flera djur.

De är intelligenta, känsliga och brukar vara ivriga att samarbeta med sin människa, vilket gör dem mycket träningsbara med mjuka, belöningsbaserade metoder. Samtidigt kan deras starka anknytning och känslighet göra att de blir oroliga eller envisa om träningen är hård eller inkonsekvent. En engagerad förstagångsägare som tycker om träning och daglig interaktion kan trivas bra med rasen. Den som vill ha en mycket självständig hund eller en hund som kräver lite kontakt kan uppleva rasen som krävande.

Den här rasen knyter ofta ett starkt band till sin familj och vill gärna hålla sig nära sina människor. Därför kan en del hundar bli känsliga för att lämnas ensamma under många timmar regelbundet. Tidig träning, successiv tillvänjning vid ensamhet och bra mental aktivering kan minska risken för problembeteenden. De trivs oftast bäst i hem där någon är hemma större delen av dagen, eller där man kan ordna så att hunden har sällskap.

De är livliga och snabba utomhus, men många kommer till ro inomhus när de fått tillräckligt med motion och mental stimulans. Inne i hemmet följer de ofta sin ägare från rum till rum och vill gärna vara delaktiga i vardagens rutiner. Utan tillräcklig aktivitet och social kontakt kan de börja skälla, vandra runt eller uppvisa uppmärksamhetssökande beteenden. Genom att ge tydlig struktur, vilopauser samt tugg- eller problemlösningsleksaker blir det lättare för dem att koppla av hemma.