Australian shepherd till salu

De kan vara utmärkta familjehundar när deras behov av motion och mental stimulans tillgodoses. Deras energi och vallningsinstinkt kan bli överväldigande i mycket stillsamma hem, särskilt med små barn som riskerar att bli jagade eller nafsade. Aktiva familjer som gillar träning, vandring och hundsporter brukar uppleva att rasen passar betydligt bättre. Tydlig struktur och tidig träning är viktigt i alla hem.

De flesta vuxna hundar behöver minst 1–2 timmars fysisk motion varje dag, plus regelbunden mental aktivering som träning, nosarbete eller vallningsliknande aktiviteter. En kort promenad räcker inte för den här rasen. Får den inte utlopp för sin energi utvecklar den ofta problembeteenden som skällande, tuggande eller tvångsmässiga vanor.

De fäller måttligt till mycket och har säsongsfällning som kan vara kraftig. Genom att borsta flera gånger i veckan kan du hålla lösa hårstrån under kontroll och motverka tovor, särskilt i behäng bakom öronen, under benen och runt bakpartiet. Bad kan ges vid behov om pälsen borstas regelbundet. Klippning brukar i regel begränsas till tassar och hygienområden snarare än helkroppsklippning.

De kan bo i lägenhet, men bara om de får rejligt med daglig motion och planerad aktivitet utanför hemmet. En trädgård är bra för korta lekstunder, men ersätter varken riktig motion eller mental stimulans. Utan detta blir de betydligt mer benägna att bli högljudda, oroliga eller destruktiva i trånga utrymmen.

Rasen är benägen att drabbas av flera ärftliga problem, bland annat höftledsdysplasi, armbågsdysplasi, vissa ögonsjukdomar och epilepsi. Många linjer bär också på MDR1-genmutationen, som påverkar hur de bryter ner vissa läkemedel. Ansvarsfulla uppfödare testar leder, ögon och genetiska sjukdomar och går igenom de specifika riskerna i just sina linjer. Regelbundna veterinärkontroller och en slank kroppsvikt hjälper till att minska effekten av ledproblem och ämnesomsättningssjukdomar.

MDR1 är en genetisk mutation som påverkar hur vissa vallhundsraser hanterar vissa läkemedel, inklusive vissa avmaskningsmedel och mediciner som används vid diarré eller cancerbehandling. Hundar med mutationen kan få allvarliga eller till och med livshotande reaktioner på vanliga doser. Ett enkelt DNA-test kan fastställa status, och ägare bör dela resultatet med sin veterinär så att val av läkemedel och doser kan anpassas på ett säkert sätt.

De har en ökad risk för flera ögonsjukdomar, bland annat ärftlig grå starr, collieögonsjukdom (Collie eye anomaly) och progressiv näthinneatrofi. Alla hundar drabbas inte, men dessa sjukdomar kan leda till nedsatt syn eller blindhet. Avelsdjur bör genomgå regelbundna ögonundersökningar hos en veterinär oftalmolog, och ägare bör omedelbart rapportera all grumling, kisande eller förändringar i synen.

De kan vara sociala och lekfulla med andra hundar, särskilt om de har blivit väl socialiserade från ung ålder. En del individer visar vallningsbeteenden som att cirkla runt, jaga eller buffa på andra husdjur, något som inte alla djur uppskattar. Rätt introduktioner, noggrann tillsyn och träningskommandon för att avbryta alltför intensiv vallning är viktiga. Med smådjur rekommenderas försiktighet och noggrann hantering.

Vallningsinstinkten är ofta stark och kan ta sig uttryck i jagande, cirklande, nafsande vid hälarna eller att hunden går i vägen för att styra rörelse. Runt springande barn kan det lätt misstas för aggressivitet eller av misstag leda till att någon ramlar. Tidig träning där den här energin styrs om till lämpliga beteenden, tillsammans med strukturerad lek och tydliga regler, gör stor skillnad. Barn bör också lära sig att röra sig lugnt och att umgås med hunden på ett respektfullt sätt.

Merle är ett vanligt och attraktivt färgmönster i rasen, men att para två merlefärgade hundar med varandra ökar kraftigt risken för valpar som föds döva, blinda eller med allvarliga ögonfel. Etiska uppfödare undviker därför merle–merle-kombinationer och kan förklara genetiken bakom sina avelsval. Ägare till merlefärgade hundar bör också vara medvetna om att vissa syn- och hörselproblem kan visa sig senare och därför vara uppmärksamma på mer subtila tecken.