Innehållsförteckning
Snabbfakta
- Maltipoo är en populär korsning mellan Bichon Maltais och Toy- eller Dvärgpudel, känd för sitt tillgivna sätt och sitt charmiga utseende.
- Den här rasen väljs ofta av allergiker eftersom den mjuka, lågfällande pälsen kan vara lättare att hantera för vissa personer.
- Maltipoos är små sällskapshundar som vanligtvis väger mellan 2 och 9 kilo och anpassar sig bra både till lägenhet i stan och villaboende.
- De är starkt människoorienterade, vilket gör dem lätta att träna men också innebär att de kan bli separationskänsliga om de lämnas ensamma för länge.
- Med god skötsel kan en Maltipoo ofta bli 12–15 år, vilket gör den till ett långsiktigt åtagande för vilken familj eller ägare som helst.
Utseende & Päls
Maltipoo är en liten, kompakt sällskapshund med ett mjukt, tilltalande utseende som ofta gör att man beskriver den som en “teddybjörn”. Eftersom det är en korsning mellan Bichon Maltais och Toy- eller Dvärgpudel finns det viss variation i utseendet, även inom samma kull. Det finns dock vissa gemensamma drag som de flesta Maltipoos delar.
När det gäller storlek brukar vuxna Maltipoos vara omkring 20–30 centimeter höga vid manken, beroende på om pudelföräldern var Toy eller Dvärg. Vikten ligger oftast mellan cirka 2 och 9 kilo, där många hamnar mitt i spannet. De har en lätt men ändå robust kropp, inte lika ömtålig som vissa dvärghundar men fortfarande tydligt en liten hund. Kroppen är vanligen något längre än den är hög, med rak rygg och en välbalanserad, elegant silhuett. Huvudet är proportionerligt, med uttrycksfulla mörka ögon som ofta ger ett varmt och nyfiket uttryck. Öronen är normalt medellånga, högt ansatta och hänger tätt intill huvudet, täckta av mjukt, vågigt hår.
Pälsen är ett av Maltipoons mest utmärkande drag. Den är vanligtvis mjuk, fluffig och antingen vågig eller lätt lockig. Tack vare pudelinslaget fäller de oftast väldigt lite, och många ägare upplever färre hår i hemmet jämfört med många andra raser. “Lågfällande” betyder dock inte “lättskött”. Pälsen växer kontinuerligt och tovar sig lätt. Färgerna varierar mycket. Man kan se Maltipoos i vitt, creme, aprikos, champagne, silver, svart eller olika kombinationer. Vissa har teckningar eller skuggningar som kan ändra sig något med åldern.
Pälsvård är en viktig del av livet med Maltipoo. Hemma är daglig, eller åtminstone varannan dag, borstning idealiskt för att undvika tovor, särskilt bakom öronen, under halsbandet, i armhålorna och runt bakdelen. En mjuk slickerborste i kombination med en metallkam fungerar bra. Många ägare väljer att hålla sin Maltipoo i en kortare “pet clip”, vilket gör vardaglig skötsel enklare och mer behaglig för hunden. Professionell trimning behövs vanligen var 6–8:e vecka. Under dessa besök kan trimmaren klippa runt ögonen, rengöra öronen, klippa klor och hålla hygienområden rena.
Tårfläckar kring ögonen kan vara ett problem, särskilt hos ljusare Maltipoos. Skonsam avtorkning av området runt ögonen varje dag med en fuktig, mjuk trasa och att hålla pälsen klippt bort från ögonen hjälper. Öronen bör kontrolleras varje vecka efter rodnad eller dålig lukt, eftersom hängande, håriga öron kan hålla kvar fukt. Regelbunden tandvård är också viktig, då små raser som Maltipoo lätt får tandsten och tandproblem. Om man vänjer hunden tidigt vid tandborstning med hundanpassad tandkräm blir processen enklare och trevligare.
Sammantaget speglar Maltipoons utseende dess roll som sällskapshund: charmig, mjuk och inbjudande, med en päls som nästan ber om att bli klappad men som kräver regelbunden skötsel för att hålla sig i bästa skick.
Temperament & Personlighet
Maltipoo är i första hand en sällskapshund. Både Bichon Maltais och Pudel har utvecklats som nära följeslagare till människor, och den historien märks tydligt i den här korsningen. De flesta Maltipoos är tillgivna, sociala och mycket människoorienterade. De trivs bäst när de får mycket uppmärksamhet och vill gärna vara med på allt familjen gör – vare sig det handlar om att slappa i soffan, gå promenad eller följa med och hälsa på vänner.
I vardagen är en väl socialiserad Maltipoo oftast glad och intresserad av sin omgivning. Dessa hundar knyter ofta särskilt starka band till en eller två personer, samtidigt som de förblir vänliga mot övriga familjemedlemmar. De är vanligtvis mjuka och tålmodiga om de hanteras varsamt, vilket kan göra dem lämpliga för familjer med respektfulla barn. På grund av sin ringa storlek kan de dock lätt skadas vid hårdhänt lek, så tillsyn runt små barn är nödvändig. Det är bra att lära barn hur man lyfter hunden rätt, att inte dra i öron eller svans och att respektera hundens utrymme när den äter eller vilar.
Många Maltipoos fungerar bra ihop med andra husdjur, särskilt om de introduceras stegvis och positivt. Deras lekfulla natur gör dem ofta till trevliga lekkamrater för andra små hundar. Många kommer också överens med katter, särskilt om de vuxit upp tillsammans. Samtidigt är varje hund en individ. Vissa Maltipoos kan vara blyga eller avvaktande mot större hundar, och deras litenhet gör att de kan bli skrämda eller oavsiktligt skadade vid alltför vild lek. Försiktiga introduktioner och kontrollerade lektillfällen bidrar till att alla håller sig trygga.
Trots sitt söta yttre har Maltipoos ofta en förvånansvärt pigg och ibland ganska “pratig” personlighet. De är ofta alerta och kan skälla på nya ljud, besökare eller förbipasserande människor och hundar utanför fönstret. Detta gör dem till bra små “väktare”, även om deras storlek förstås inte gör dem till vakthundar i egentlig mening. Överdrivet skällande kan bli ett problem om det inte hanteras tidigt. Att lära in ett “tyst”-kommando, belöna lugnt beteende och undvika att förstärka skall genom uppmärksamhet hjälper mycket.
En vanlig utmaning hos Maltipoos är deras känslighet för att bli lämnade ensamma. De vill gärna vara nära sina människor och kan utveckla separationsångest om de plötsligt lämnas ensamma långa stunder. Tecken kan vara skällande, gnällande, destruktivt tuggande eller att de gör ifrån sig inne när ägaren är borta. För att förebygga detta är det klokt att redan som valp vänja hunden försiktigt vid korta stunder ensamhet, med hjälp av aktiverande matleksaker och lugna avsked och hemkomster. För personer som arbetar mycket långa dagar hemifrån är den här rasen kanske inte det bästa valet, om man inte har tillgång till hundrastare eller dagis.
Maltipoos är i allmänhet intelligenta och vill gärna göra rätt, vilket gör dem roliga att träna. Samtidigt kan deras intelligens också innebära en viss envishet om de inte ser någon poäng med en uppgift. De svarar bäst på mjuk, positiv hantering, tydliga rutiner och tålamod. Hårda tillrättavisningar kan snabbt skada deras förtroende och skapa rädsla. När de behandlas vänligt blir Maltipoon en hängiven och glad familjemedlem som ofta följer sin favoritperson från rum till rum och slår sig till ro tätt intill framåt kvällen.
Träning & Motion
Även om Maltipoo är liten är den ingen “handväskehund” som bara kan bäras runt utan träning och motion. Denna korsning ärvt intelligens och snabb inlärningsförmåga från pudeln, kombinerat med den tillgivna, människofokuserade karaktären från Bichon Maltais. Resultatet är att Maltipoos oftast tycker att träning är rolig och brukar vilja samarbeta, särskilt när de belönas med beröm, godis och lek.
Positiv förstärkning är den effektivaste träningsmetoden för den här rasen. Det innebär att man belönar de beteenden man vill se mer av, som att sitta lugnt, gå fint i koppel eller komma när man ropar. Små, mjuka godbitar fungerar bra, särskilt vid träning inomhus eller i lugna miljöer. Många Maltipoos är känsliga till sin natur, så höjda röster eller hårdhänthet kan göra dem rädda och mindre samarbetsvilliga. Nyckeln är korta, varierade och lekfulla pass. Tre–fyra pass på fem–tio minuter utspridda över dagen fungerar ofta bättre än ett långt, tjatigt träningspass.
Tidigt socialisering är särskilt viktigt för Maltipoos. Att som valp i kontrollerad form få träffa många olika människor, snälla hundar, olika underlag, ljud och platser hjälper dem att bli trygga vuxna. Utan detta grundarbete kan vissa Maltipoos bli osäkra eller alltför skälliga mot främlingar eller i nya situationer. Valpkurser som använder belöningsbaserade metoder ger både struktur och säkra sociala erfarenheter.
Rumsrenhet kan ta lite längre tid med små raser, och Maltipoo är inget undantag. Deras små urinblåsa och stora entusiasm kan leda till olyckor om ägaren inte är konsekvent. En regelbunden rutin, att gå ut efter sömn, mat, vatten och lek, samt att berömma när hunden kissar ute hjälper mycket. Många ägare har nytta av att begränsa tillgången till delar av hemmet under de första veckorna och att använda bur som en trygg, “lya”-liknande sovplats – försiktigt och positivt introducerad.
När det gäller motion behöver Maltipoos inte lika mycket fysisk aktivitet som stora brukshundar, men de behöver ändå dagliga promenader och lek för att må bra både fysiskt och mentalt. Vanligtvis passar en eller två promenader om totalt cirka 30–60 minuter per dag de flesta vuxna hundar, beroende på individens energinivå. Detta kan exempelvis bestå av:
- En lugn morgonpromenad för att sträcka på sig och nosa
- En något raskare promenad eller lekstund senare under dagen
- Korta inomhuslekar, som apport med en mjuk leksak eller “gömma godis”
Mental aktivering är minst lika viktig som fysisk motion. Aktiveringsleksaker, nosarbete och att lära in nya tricks kan förebygga rastlöshet och destruktivt beteende. Många Maltipoos uppskattar aktiviteter som enkel agility, rallylydnad eller trickträning, så länge hopp och moment anpassas efter deras storlek.
På grund av sin litenhet bör man undvika att överanstränga unga valpar eller låta dem hoppa mycket från möbler, då det kan belasta lederna. Att ofta gå i branta trappor kan också vara påfrestande, särskilt om det finns ärftlig benägenhet för ledproblem. Allteftersom hunden blir äldre är mjuk, regelbunden motion bättre än enstaka långa, krävande turer.
En vältränad och lagom motionerad Maltipoo är vanligen lugn och nöjd hemma. Får den för lite kontakt, träning eller motion kan den bli orolig, skällig eller mycket krävande. En jämn daglig rytm med promenader, korta träningsstunder, lugn vilotid och närhet hjälper Maltipoon att känna sig trygg och som en självklar del av familjelivet.
Hälsa
Maltipoo är en korsningshund och kan, liksom alla hundar, drabbas av vissa hälsoproblem. Ansvarsfulla uppfödare strävar efter att avla på hälsotestade föräldradjur och att välja för god mentalitet såväl som för utseende. Blivande ägare bör känna till möjliga problem för att kunna välja uppfödare med omsorg och sköta sin hund på bästa sätt genom hela livet.
En välavlad Maltipoo blir vanligtvis 12–15 år, och vissa kan bli ännu äldre med god skötsel. Samtidigt finns det ärftliga risker hos både Bichon Maltais och Pudel som kan visa sig hos avkommorna. Vanliga bekymmer hos Maltipoos kan vara:
- Tandsjukdomar
- Patellaluxation (lösa knäleder där knäskålen hoppar ur läge)
- Höft- eller armbågsproblem, särskilt om Dvärgpudel finns i bakgrunden
- Ögonsjukdomar, som katarakt eller progressiv retinal atrofi i vissa linjer
- Allergier eller hudkänslighet
- Öroninfektioner, på grund av hängande, håriga öron
Tandhälsa är ett område där Maltipooägare behöver vara extra aktiva. Små raser får ofta tandsten och tandköttssjukdom tidigare än stora raser, vilket kan leda till tandlossning och påverka allmänhälsan. Regelbunden tandborstning, tuggprodukter för tänderna och återkommande tandkontroller hos veterinär rekommenderas starkt.
Eftersom Maltipoo inte erkänns som renrasig av alla nationella kennelklubbar finns inget enhetligt hälsoprogram. Många seriösa uppfödare följer dock rekommendationerna för Bichon Maltais respektive Pudel. Dessa kan bland annat omfatta:
- Undersökning av knäleder (patella)
- Ögonlysning hos veterinär med ögonspecialisering
- Höftledsröntgen och andra ortopediska kontroller, särskilt för Dvärgpudlar
- DNA-tester för relevanta ärftliga sjukdomar i pudel- eller malteserlinjerna
När du pratar med en uppfödare är det helt rimligt att fråga vilka hälsotester som gjorts på föräldradjuren och, om möjligt, få se intyg. En seriös uppfödare är öppen med vilka problem som finns i linjerna och kan förklara hur de arbetar för att minska riskerna.
Löpande skötsel under hundens liv är minst lika viktig som bakgrundstester. Regelbundna vaccinationer, parasitförebyggande behandling och årliga hälsokontroller hos veterinär hjälper till att upptäcka problem i tid. Viktkontroll är också en nyckelfaktor. Maltipoos kan lätt bli överviktiga om de får mycket godis eller för lite motion, och övervikt belastar både leder och hjärta. Eftersom det är en liten hund kan även några få extra godbitar per dag snabbt bli för mycket, så det är klokt att mäta upp fodergivan och räkna in godis i den dagliga ransonen.
Ägare bör också vara uppmärksamma på tecken på obehag, som hälta, svårighet att hoppa, förändrad aptit, ökad törst, hosta eller beteendeförändringar. Små hundar döljer ibland smärta väl, så subtila förändringar kan vara viktiga signaler. När Maltipoon blir äldre kan regelbundna seniorkontroller, inklusive blodprover, hjälpa till att hantera åldersrelaterade problem mer effektivt.
Med genomtänkt val av uppfödare som prioriterar hälsa och mentalitet samt god rutin kring veterinärvård, foder och motion kan många Maltipoos leva långa, aktiva liv och förbli pigga sällskap långt upp i åren.
Historia & Ursprung
Maltipoo är en modern “designerkorsning” snarare än en gammal, standardiserad ras. Dess historia hänger nära samman med det ökade intresset för pudelkorsningar under de senaste decennierna, särskilt bland människor som söker trevliga sällskapshundar med potentiellt låg fällning. Små pudelkorsningar har sannolikt förekommit inofficiellt i många år, men namnet “Maltipoo” blev mer allmänt känt mot slutet av 1900-talet och början av 2000-talet, framför allt i Nordamerika och senare i Europa.
För att förstå Maltipoo är det hjälpsamt att kort se på dess föräldrars historia. Bichon Maltais är en av de äldsta kända små sällskapshundarna och har länge förknippats med Medelhavsområdet. Den uppskattades som knähund både hos aristokratin och i vanliga hem och prisades för sin silkiga, vita päls och sin charmiga personlighet. Pudeln har däremot sitt ursprung som vattenapporterande jakthund. Med tiden utvecklades mindre varianter – Dvärgpudel och Toypudel – som blev populära som livliga, intelligenta sällskap i stadsmiljö. Båda raserna har levt nära människor i århundraden, vilket förklarar mycket av Maltipoons starka behov av mänskligt sällskap.
Den medvetna korsningen mellan Bichon Maltais och Pudel gjordes troligen med flera mål i sikte. Uppfödare ville skapa en liten sällskapshund med den tillgivna, milda naturen hos maltesern, kombinerat med pudelns intelligens och träningsbarhet. Pudelpälsen, som fäller mycket lite och klipps snarare än fäller, lockade också personer som sökte en hund som eventuellt kunde fungera bättre för vissa allergiker. Det är viktigt att komma ihåg att ingen hund är helt hypoallergen, men Maltipoons päls kan vara mer hanterbar i vissa hem.
Idag är Maltipoos i första hand sällskapshundar. De avlas inte för vallning, jakt eller skydd utan för livet som familjehund. De är populära bland ensamstående, par, pensionärer och familjer som vill ha en liten, interaktiv hund som kan anpassa sig till olika boendeformer. I många länder är de inte formellt erkända som renrasiga av de stora kennelklubbarna, och det finns ingen internationell rasstandard. Kvaliteten varierar därför mycket mellan olika uppfödare. Vissa fokuserar på hälsa och temperament, medan andra tyvärr mest bryr sig om utseende och kvantitet.
Trots avsaknaden av officiell rasstatus i många register fortsätter Maltipoons popularitet att växa. De syns ofta i stadsmiljö, där deras litenhet och sociala natur passar bra för lägenhetsliv. Vissa deltar i hundsporter som agility eller rally, och många blir utmärkta terapihundar. Deras mjuka sätt och kärlek till människor kan verka lugnande i till exempel sjukhus, skolor eller äldreboenden, förutsatt att de har rätt temperament och utbildning.
Sammanfattningsvis är Maltipoo resultatet av att man kombinerat två väletablerade sällskapsraser till en modern korsningshund som speglar dagens livsstilar. Dess historia skrivs fortfarande, främst i hemmen och i hjärtana hos de människor som väljer den här tillgivna lilla hunden som nära följeslagare i vardagen.
Att leva med rasen
Att leva med en Maltipoo kan vara en stor glädje för rätt hushåll, men det innebär också ett verkligt åtagande i tid, energi och pengar. Även om hunden är liten är den ingen prydnadssak. Det är en känslig, intelligent sällskapshund som är starkt beroende av mänsklig kontakt och konsekvent omvårdnad. Blivande ägare bör fundera på sin dagliga rutin, arbetstider och ekonomi innan de tar hem en Maltipoo.
En typisk dag för en Maltipoo innebär att den vill vara delaktig i familjelivet från morgon till kväll. Många sover helst i sovrummet, ofta i en hundbädd nära ägarens säng eller direkt i sängen om det är tillåtet. Efter uppvaknandet mår de bra av en kort promenad för att sträcka på sig, nosa och göra sina behov. Under dagen behöver de regelbunden uppmärksamhet i form av lek, lugna träningsstunder och möjlighet att vila på en trygg och bekväm plats. Det här är inte en hund som regelmässigt bör lämnas ensam 8–10 timmar i sträck. Ägare som arbetar heltid utanför hemmet bör överväga alternativ som hundrastare, hundvakt eller hunddagis.
Pälsvård är en återkommande del av livet med Maltipoo. Som nämnts tidigare rekommenderas daglig borstning, kombinerat med professionell trimning ungefär varannan månad. Det kräver både tid och ekonomisk planering. Årliga kostnader varierar beroende på var man bor, men man bör räkna med löpande utgifter för:
- Högkvalitativt hundfoder
- Regelbunden veterinärvård, vaccinationer och parasitförebyggande behandling
- Professionella grooming- och trimsalongbesök
- Försäkring eller sparande för oväntade veterinärkostnader
- Utrustning som koppel, sele, bäddar och leksaker
Eftersom både veterinärvård och pälsvård är återkommande kostnader sparar man sällan pengar i längden på att välja dåligt foder eller hoppa över kontroller. Förebyggande skötsel minskar vanligtvis risken för allvarliga, kostsamma hälsoproblem senare.
Hemmiljön för en Maltipoo bör vara säker och anpassad till dess storlek. Trappor, höga möbler och hala golv kan innebära risker. Många ägare använder ramper eller små trappsteg för att hjälpa hunden upp i soffa eller säng utan hopp. Barngrindar kan avgränsa osäkra områden. Saker som går att tugga sönder, elkablar och små föremål som kan sväljas bör hållas utom räckhåll, särskilt medan hunden är ung och nyfiken.
Nödvändig utrustning för en Maltipoo innefattar vanligtvis:
- En bekväm, tvättbar bädd eller bur
- En bra, välsittande sele och ett lätt koppel
- Stadiga, lättdiskade mat- och vattenskålar
- Borstar, kammar, klotång och hundanpassat schampo
- Interaktiva leksaker och aktiveringsspel för mental stimulans
- En säker, lagom stor transportbur eller bilsäkerhetslösning
De sociala behoven är minst lika viktiga som de fysiska. Maltipoos vill i regel ha nära och frekvent kontakt med sina ägare. De tycker om att mysa i soffan, följa familjemedlemmar från rum till rum och hälsa glatt på besökare. Med god socialisering kan de ofta följa med till uteserveringar, vänner och hundvänliga butiker. De behöver samtidigt tydliga gränser, till exempel lugn vilotid i sin bädd när de äter eller vilar, så att de inte blir alltför krävande.
För barnfamiljer är det viktigt att lära barnen hur man umgås snällt och respektfullt med hunden. I gengäld blir Maltipoon ofta en kär vän som gärna leker lugnt eller kryper upp till någon för en mysstund efter skolan. Äldre personer och människor som bor ensamma uppskattar ofta Maltipoons hanterbara storlek och tillgivna natur, förutsatt att de klarar av dess behov av pälsvård och veterinärbesök.
I slutänden innebär livet med en Maltipoo att dela vardagen med en liten, kvick och kärleksfull följeslagare som vill vara vid din sida. För personer som tycker om daglig samvaro, lättare motion och regelbunden pälsvård – och som är beredda på kostnaderna och ansvaret med hundägande – kan Maltipoo bli en trogen vän i många år.
Egenskaper
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Rastyp | Raskorsning |
| Aggressivitet | 3/5 |
| Barnvänlig | 3/5 |
| Energinivå | 3/5 |
| Pälsfällning | 3/5 |
| Hälsa | 3/5 |
| Intelligens | 3/5 |
| Pälsvårdbehov | 3/5 |
| Inlärningsförmåga | 3/5 |
| Skällnivå | 3/5 |
| Höjd | 20 – 30 cm |
| Vikt | 3 – 4 kg |
| Livslängd | 10 – 15 år |
Vanliga frågor
Vad är en maltipoo och hur stor blir den vanligtvis?
Det är en korsning mellan malteser och toypudel eller dvärgpudel, framtagen främst som sällskapshund. De flesta vuxna hundar väger mellan 2 och 7 kilo och är cirka 20–35 cm höga, men storleken kan variera beroende på pudelförälderns storlek.
Är Maltipoos verkligen allergivänliga och fäller de?
De fäller oftast väldigt lite eftersom båda föräldraraserna har hår i stället för päls, vilket kan bidra till mindre löst hår i hemmet. Ingen hund är dock helt allergivänlig, och personer med allergier kan ändå reagera på mjäll eller saliv.
Vilken typ av temperament brukar Maltipoos ha?
De är oftast tillgivna, människoorienterade och ganska lekfulla, och knyter ofta starka band till sina ägare. De är vanligen vänliga mot främlingar och andra husdjur, men eftersom de är känsliga trivs de bäst i lugna, varsamma hem.
Hur mycket motion behöver en Maltipoo varje dag?
De flesta mår bra av ungefär 30–45 minuters daglig aktivitet, uppdelat på ett par kortare promenader och lite lek inomhus. De uppskattar mental stimulans minst lika mycket som fysisk motion, så träningslekar och aktiveringsleksaker är bra för att motverka rastlöshet och tristess.
Hur ofta behöver Maltipoos bli trimmade och klippta?
Deras mjuka, ofta lockiga eller vågiga päls trasslar lätt och behöver borstas flera gånger i veckan, och många behöver kammas dagligen runt öron och ben. Professionell pälsvård krävs vanligtvis var 4–8:e vecka för att hålla pälsen klippt, ren och bekväm.
Vilka hälsoproblem är Maltipoos benägna att få?
Vanliga problem är tandbesvär, patellaluxation, öroninflammation hos hundar med hängande, håriga öron och ibland allergier eller hudproblem. De kan också ärva sjukdomar som förekommer hos malteser och pudel, till exempel ögonsjukdomar eller hjärtsjukdomar, så ansvarsfull avel och regelbundna veterinärkontroller är viktiga.
Är maltipoos bra med barn och andra husdjur?
De är ofta milda och sociala, så de kan fungera bra med respektfulla barn och andra vänliga djur. Eftersom de är små och ganska ömtåliga passar de bättre i hem där umgänget med små barn övervakas noggrant och tuff lek undviks.
Kan en Maltipoo bo bekvämt i lägenhet?
Deras litenhet och måttliga behov av motion gör dem väl lämpade för att bo i lägenhet, förutsatt att de får dagliga promenader och social kontakt. De kan vara ljudliga om de blir uttråkade eller oroliga, så träning och tillräckligt med sällskap är viktigt när man bor nära andra.
Är det svårt att rumsrena en Maltipoo?
De är i regel intelligenta och vill gärna göra sin ägare till lags, men precis som många andra små hundar kan de vara långsammare att bli rumsrena och känsliga för oregelbundna rutiner. Täta kisspauser utomhus, positiv förstärkning och tålamod är avgörande, och en del ägare upplever att kissunderlägg inomhus är ett bra komplement.
Hur länge brukar en Maltipoo leva?
Med god omvårdnad lever många runt 12–15 år, och en del kan bli upp i sena tonåren. Att hålla dem i en hälsosam vikt, sköta tandhygienen och boka regelbundna veterinärbesök kan bidra till ett längre och friskare liv.













