Griffon belge

Innehållsförteckning

Snabbfakta

• Charmig sällskapshund från Bryssel med busigt ”apa‑ansikte” och stora uttrycksfulla ögon
• Finns med sträv och slät päls i rika nyanser av rött, black and tan eller svart
• Väldigt fäst vid sina människor och beskrivs ofta som små ”skuggor” som följer dig överallt
• Förvånansvärt djärv och uppmärksam för att vara så liten, en vaksam liten ”väckarklocka” utan att vara hotfull
• Känslig, intelligent och känslosam – mår bäst av mjuk träning och mycket kärlek

Utseende & päls

Griffon belge är en liten men robust dvärghund som ofta överraskar med sin tyngd när man lyfter den. Trots sin litenhet är den inte någon ömtålig prydnadshund. En vuxen hund är vanligtvis cirka 18–20 centimeter hög över manken, med en kompakt, kvadratisk kropp som ser välbalanserad ut snarare än tunn och spenslig. Helhetsintrycket ska vara en hund med bra benstomme i förhållande till storleken, rak rygglinje och en stolt, lätt välvd hals som ger ett vaket, lite ”viktigt” uttryck.

Huvudet är Griffon belges tydligaste kännetecken. Många förälskar sig i rasen just på grund av det nästan mänskliga, uttrycksfulla ansiktet. Huvudet är relativt stort i förhållande till kroppen, med kort nos, bred panna och stora, runda ögon som ser rakt på dig. Uttrycket ska vara vaket, nyfiket och en aning busigt. Öronen är små, högt ansatta och bärs oftast halvt upprätt eller vikta. Nosen är kort, men inte så extrem att den ska påverka andningen hos en frisk, välavlad hund.

Inom griffonfamiljen finns två pälstyper. Själva Griffon belge har en sträv, hård, raggig päls. Den bildar ett tydligt skägg, mustasch och buskiga ögonbryn som ger det karaktäristiska ”apa‑ansiktet”. Pälsen på kroppen är tät och ganska sträv att ta i, aldrig silkig eller ullig. Den närbesläktade Petit Brabançon har däremot slät päls. Många blandar ihop dem, så när du letar valp är det bra att vara tydlig med att du vill ha den strävhåriga typen om det är en Griffon belge du söker.

Godkända färger för Griffon belge är svart, black and tan och ibland svart med inslag av rödaktiga nyanser. Djupa, rika färger föredras. Till skillnad från vissa andra dvärghundar ska Griffon belge inte friseras överdrivet i fantasifulla modeller. Hundens naturliga siluett är en del av charmen.

Strävhåriga Griffon belge kräver regelbunden pälsvård. För att behålla den riktiga sträva strukturen trimmas pälsen traditionellt med handstripping, vilket innebär att man plockar bort döda täckhår för hand eller med trimkniv i stället för att klippa. Klippning är enklare och många sällskapsägare väljer detta, men med tiden kan pälsen bli mjukare och färgen blekas något. Vill du bevara det traditionella utseendet kan du:

• Borsta igenom pälsen noggrant en till två gånger i veckan med karda och stålkam
• Låta en van trimmare handstrippa pälsen var tredje–fjärde månad, gärna någon som kan terrier- och strävhårspäls
• Varsamt putsa runt ögonen och under svansen för att hålla hunden ren och bekväm

Släthåriga släktingar fäller mer jämnt och behöver mestadels bara borstas en gång i veckan med en mjuk borste eller en gummihandske, samt badas vid behov. Oavsett pälstyp ska öron kontrolleras regelbundet, klorna klippas varannan–var tredje vecka och ansiktshåret ses över så att inte mat fastnar. En snabb sköljning av skägget efter måltid gör hunden trevligare att leva med och minskar eventuell lukt.

Även om du inte planerar att ställa ut din Griffon belge kommer en genomtänkt och regelbunden pälsvårdsrutin att hålla päls och hud i gott skick. Börja vänja valpen vid borstning, kloklippning och hantering tidigt, så blir skötseln senare i livet en lugn stund tillsammans snarare än en brottningsmatch.

Temperament & personlighet

Griffon belge är en sådan ras som lätt övertygar sina ägare om att den är mer människa än hund. Den är mycket social, starkt människoorienterad och knyter ofta väldigt djupa band till ”sina” människor. Många beskriver rasen som känslig, nästan som ett litet barn som ”läser av rummet” och reagerar på stämningen i hemmet. Är du ledsen, är det stor chans att en Griffon belge kryper nära, studerar ditt ansikte och försöker trösta.

I vardagen är det en pigg, nyfiken liten hund som vill vara med i det mesta du gör. Den är som lyckligast när den får följa med från rum till rum, ”hjälpa till” att övervaka hushållssysslor eller ligga hopkurad bredvid dig när du jobbar vid datorn. Den trivs sällan som kennelhund eller som familjehund som lämnas ensam långa dagar. En Griffon belge som får vara ensam för mycket kan bli orolig, skällig eller destruktiv av frustration.

I familjer med barn är rasen vanligtvis kärleksfull och lekfull, men fungerar bäst där barnen är tillräckligt stora för att respektera hundens gränser. Småbarn som ramlar över hunden, tar hårt i den eller viftar leksaker rakt i ansiktet kan bli för mycket för en känslig griffon. Med lugna, hundvana barn som förstår att man måste hantera en liten hund varsamt kan Griffon belge vara underbar. Den gillar lekar, försiktiga inomhuslekar med boll och hittar ofta på egna tokigheter bara för att få familjen att skratta.

Med andra hundar är många Griffon belge sociala och trivs bra, särskilt om de vuxit upp tillsammans med hundkompisar. Samtidigt har de ofta en stor personlighet i en liten kropp. En del individer kan vara lite bossiga mot större hundar eller försvarsinriktade om de känner sig trängda. Noggranna introduktioner och tidig socialisering är viktigt. Med katter går det ofta bra, särskilt om de vänjs vid varandra successivt och under tillsyn i början. Rasens bakgrund som råttjägare gör dock att den kan intressera sig för små, snabba djur som hamstrar – dessa ska alltid hållas säkert utom räckhåll.

En av Griffon belges stora förtjänster är dess alerta grundtemperament. Den lägger märke till allt. En främling vid dörren, en ny pryl i rummet eller ett ovanligt ljud i trädgården fångar snabbt uppmärksamheten och brukar besvaras med några skall. Den är för liten för att vara vakthund i egentlig mening, men som larmare är den effektiv och snabb att ”rapportera”. Med konsekvent träning kan de flesta lära sig ett ”tyst”-kommando så att vaksamheten inte övergår i ständigt skällande.

Det finns också några typiska utmaningar. Det här är en känslig ras som inte svarar bra på hårda tillrättavisningar eller skrik. Behandlas den tufft kan den bli osäker eller dra sig undan. Den tycker heller inte om att bli ignorerad under längre perioder och kan utveckla klängigt beteende eller separationsångest om dess känslomässiga behov inte tillgodoses. Å andra sidan – söker du en djupt fäst, uttrycksfull följeslagare som verkligen vill dela ditt liv, erbjuder Griffon belge en enorm portion kärlek i ett litet format.

Träning & motion

Trots sin dvärgstorlek är Griffon belge intelligent, snabb att lära och oftast angelägen om att göra rätt. Den har terrierns vakenhet och nyfikenhet kombinerad med sällskapshundens känslighet. Det gör att den svarar mycket bra på positiv förstärkning. Belöningar i form av små godbitar, entusiastiskt beröm och korta lekpauser fungerar i regel bättre än någon form av hård korrigering.

Nyckeln med en Griffon belge är att hålla passen korta, varierade och roliga. Långa, upprepande övningar tråkar lätt ut den. Däremot kan tre–fyra minisessioner på fem minuter utspridda över dagen ge utmärkta resultat. De lär sig snabbt grundkommandon som sitt, ligg, kom och stanna, och många tycker dessutom om att lära sig tricks. Enkla trick som snurra, vacker tass eller ”vinka” passar rasen bra eftersom det aktiverar hjärnan och ger den chans att visa upp sig.

Rumsrenhet kan ibland ta lite längre tid hos små raser, och Griffon belge är inget undantag. Liten blåsa och ibland känslig natur gör att tålamod, rutiner och konsekvens är avgörande. Täta rastningar – särskilt efter sömn, lek och måltider – kombinerat med rikligt beröm när det blir rätt ute, hjälper processen. Undvik bestraffning vid olyckor, det kan göra en känslig hund osäker på att tömma sig i din närhet.

När det gäller motion behöver Griffon belge inga maratonrundor, men det är inte heller en ”handväskehund” som klarar sig utan promenader. En vuxen hund mår i regel bra av:

• Två till tre korta till måttliga promenader per dag, cirka 20–30 minuter vardera
• Lek i inhägnad trädgård eller inomhus, till exempel försiktig apport med mjuk leksak eller snälla draglekar
• Mental aktivering som foderpussel, nosmattor eller enkla söklekar

De är smidiga och uppskattar ofta aktiviteter som inomhusagility för små hundar, lydnad eller rallylydnad. Även om de kanske inte har samma fart som större raser gör deras entusiasm och vilja att samarbeta dem till trevliga träningskompisar. Många Griffon belge uppskattar också nosarbete, som att leta gömda godbitar i ett rum.

Det är viktigt att inte överanstränga valpen. Växande leder mår bäst av kontrollerad, åldersanpassad aktivitet snarare än långa vandringar eller mycket hoppande från möbler. Som vuxna orkar de oftast följa med på längre promenader i svalt väder, men sunt förnuft ska styra. På grund av kort nos och liten kropp kan de bli mer påverkade av värme än vissa andra raser. Under varma dagar är tidiga morgon- eller sena kvällspromenader att föredra, och hunden ska alltid ha tillgång till färskt vatten och skugga.

Socialisering bör ses som en del av träningsplanen. Från ung ålder bör din Griffon belge få möta olika sorters människor, vänliga hundar, underlag, ljud och miljöer. En väl socialiserad griffon är generellt tryggare och mindre benägen att bli rädd eller överdrivet skällig i nya situationer. Valpkurser med mjuka metoder är ett utmärkt sätt att kombinera social träning med grundlydnad.

Med rätt förhållningssätt kan Griffon belge utvecklas till en väluppfostrad, trevlig följeslagare som går fint i koppel, tar emot besökare lugnt och är välkommen i många sammanhang. Deras starka vilja att vara nära sin människa är en stor fördel för den som är beredd att lägga ner tid och konsekvent, vänlig handledning.

Hälsa

Griffon belge är i grunden en ganska robust liten hund, men som alla renrasiga raser finns det vissa hälsoproblem man behöver känna till. Ansvarsfulla uppfödare arbetar aktivt för att minska riskerna genom noggrant avelsurval och hälsotester, så valet av en välplanerad valpkull från testade föräldrar är ett viktigt första steg.

Ett vanligt fokusområde i rasen är huvudets och ansiktets byggnad. Griffon belge har kort nos, och även om standarden inte eftersträvar ett extremt platt ansikte kan vissa linjer vara mer brachycefala än andra. Hundar med alltför kort nos och trånga näsborrar löper större risk för andningssvårigheter, särskilt i varmt eller fuktigt väder. När du väljer valp, titta på föräldradjur som andas tyst i vila och efter måttlig aktivitet, och undvik individer som snarkar kraftigt eller får kämpa i värme.

Ögonhälsan är en annan viktig punkt. De stora, framträdande ögonen som ger rasen så mycket karaktär är också mer utsatta för skador, sår eller irritation. Seriösa uppfödare låter ofta sina avelsdjur ögonlysas av veterinär med specialkompetens. Som ägare bör du vara uppmärksam på tecken som rodnad, kisande, rinnande ögon eller att hunden gnider ansiktet. Snabb veterinärvård kan hindra små problem från att bli allvarliga.

Liksom många små raser kan Griffon belge ha ökad risk för:

• Patellaluxation (lös knäskål)
• Tandproblem på grund av liten käke med trångställda tänder
• Tidig tandlossningssjukdom om tänderna inte hålls rena

Regelbundna veterinärkontroller, inklusive knäundersökningar, rekommenderas, och seriösa uppfödare använder avelsdjur med sunda knän och så bra bettstruktur som möjligt. Hemma är tandvård mycket viktigt. Daglig eller nästan daglig tandborstning med hundtandkräm kan göra stor skillnad för både andedräkt, välbefinnande och allmänhälsa.

I vissa släkter finns även risk för neurologiska tillstånd som syringomyeli eller Chiari‑liknande missbildningar, särskilt hos hundar med mycket välvda skallar. I några länder använder ansvarsfulla uppfödare avancerad diagnostik som MR‑undersökningar för att minska dessa problem i aveln. Tveka inte att fråga uppfödaren vilka hälsotester de gör på sina avelsdjur och hur de tolkar resultaten.

Den löpande, förebyggande skötseln är minst lika viktig som ras‑specifika tester. En frisk Griffon belge bör få:

• Vaccinationer enligt lokala veterinära rekommendationer
• Årliga eller halvårsvisa hälsokontroller för att upptäcka problem tidigt
• Förebyggande behandling mot inälvsparasiter, loppor och fästingar
• Viktkontroll, eftersom även små extrakilon belastar leder och andning

Medelåldern för en Griffon belge ligger ofta runt 12–15 år, och många lever längre med god skötsel. Att hålla hunden i lagom hull, ge måttlig daglig motion och utfodra med ett högkvalitativt foder anpassat till ålder och aktivitetsnivå bidrar starkt till ett långt och friskt liv.

På grund av rasens sociala läggning är även den mentala hälsan viktig. Långvarig ensamhet och stress kan visa sig som magproblem, överdrivet slickande eller andra stressrelaterade beteenden. Sällskap, tydlig vardagsstruktur och varsam hantering gynnar både den känslomässiga och den fysiska hälsan.

Ett nära samarbete med en veterinär som är van vid små raser, i kombination med en öppen, ärlig dialog med uppfödaren, ger de bästa förutsättningarna för många friska, lyckliga år tillsammans med din Griffon belge.

Historia & ursprung

Griffon belge har sina rötter på Bryssels gator och stall långt innan den blev en älskad salongshund i eleganta hem. Under 1800‑talet hölls små, strävhåriga terriertyper i stall för att hålla efter råttor och möss. Dessa små arbetare var livliga, tuffa och snabba, uppskattade för sin förmåga att skydda spannmål och hålla skadedjur borta. Med tiden korsades dessa lokala hundar med importerade dvärghundar, troligen mops och olika spanieltyper.

Från mopsen ärvde de tidiga griffonerna sin kortare nos, stora uttrycksfulla ögon och utåtriktade personlighet. Dvärgspaniels bidrog sannolikt med rik färg och ibland mjukare pälsinslag i vissa linjer. Gradvis förädlade uppfödare i Bryssel dessa korsningar till en mer enhetlig typ som förenade stallhundens mod och arbetsvilja med dvärghundarnas charm och sällskaplighet. Denna nya lilla hund med apa‑liknande ansikte började dyka upp inte bara i stall utan också i hemmen hos dem som uppskattade dess unika utseende och personlighet.

I slutet av 1800‑talet och början av 1900‑talet väckte rasen intresse hos adel och societetskretsar i Belgien och utomlands. Intresse från det belgiska kungahuset bidrog till ökad popularitet. Även konstnärer och författare fascinerades av de uttrycksfulla ansiktena, och hundarna förekommer i både målningar och litteratur. I Belgien utvecklades tre närbesläktade varianter: den strävhåriga röda Griffon bruxellois, den strävhåriga svarta eller black and tan Griffon belge och den släthåriga Petit Brabançon. Trots skillnader i päls och färg delar varianterna gemensamt ursprung och mycket liknande temperament.

Griffon belge erkändes av olika kennelklubbar och av den internationella kennelorganisationen som en egen variant, med en standard som betonar den sträva, pigmentrika pälsen och de mörkare färgerna. Trots officiell status har rasen aldrig blivit särskilt vanlig utanför hemlandet. I många länder är den fortfarande relativt sällsynt jämfört med andra dvärghundsraser.

I dag är rollen som råttjägare i stort sett utbytt mot livet som sällskapshund. Griffon belge hålls som älskade familjehundar, utställningshundar och ibland deltagare i olika småhundssporter. Från det ursprungliga arbetet finns dock fortfarande det livliga, alerta sinnelaget och den förvånande djärvheten kvar. De är fortfarande små ”väktare” av hemmet, redo att larma om något ovanligt händer, och lika fulla av nyfikenhet på varje vrå av sin omgivning.

Moderna uppfödare strävar efter att bevara både det karakteristiska utseendet och det stabila, tillgivna temperament som gjort Griffon belge så uppskattad. De syns inte längre så ofta i stall, men har ”uppgraderat” till soffor och sängar, där de med stor entusiasm utför sitt nya ”jobb” som hängivna, underhållande sällskap.

Att leva med rasen

Att leva med en Griffon belge är en ganska intensiv upplevelse. Det här är inte en hund som stillsamt håller sig i bakgrunden. Du får snarare räkna med en liten följeslagare som vill vara delaktig i nästan allt du gör. För många är det just detta som är rasens stora dragningskraft, men det kräver också en viss livsstil och ett visst engagemang.

Griffon belge trivs bäst i hem där någon är hemma större delen av dagen, eller där hunden kan följa med ägaren till jobbet. De passar utmärkt i lägenhet, förutsatt att de får sina promenader och mental stimulans. Ett par bra promenader, lekstunder och interaktion med familjen brukar räcka långt. De behöver ingen stor trädgård, men all uteplats bör vara ordentligt inhägnad – de är nyfikna och kan försöka utforska genom små glipor.

Blivande ägare bör vara beredda på:

• Regelbunden pälsvård för strävhåriga individer, inklusive borstning och professionell trimning eller handstripping
• Konsekvent träning och socialisering, särskilt gällande skallkontroll och artiga hälsningar
• En hund som följer dig från rum till rum och sällan är nöjd med att helt ignoreras

Ekonomiskt varierar årskostnaden för en Griffon belge med land och levnadssätt, men du kan räkna med utgifter för bra foder, pälsvård, regelbunden veterinärvård, vaccinationer, parasitbehandlingar och eventuell hundförsäkring. Dvärghundar äter mindre än stora hundar, men kostnader för pälsvård och veterinär kan vara likvärdiga. En realistisk budget bör också ta höjd för sådant som träning/kurser, hundpensionat eller hundvakt vid resor, samt byte av leksaker, bäddar och annan utrustning.

Praktisk utrustning för en Griffon belge är bland annat en bekväm, välanpassad sele som avlastar halsen – extra viktigt för små, kortnosiga hundar. Ett lätt koppel, mjuka liggplatser och ett urval små, säkra leksaker är också grundutrustning. Många ägare uppskattar att ha en bur eller en liten ”koja” där hunden kan dra sig undan och vila, särskilt i livliga hem med barn. Eftersom pälsen lätt drar åt sig smuts och fukt är några hundhanddukar och ett milt hundschampo också bra att ha.

Tid och uppmärksamhet är minst lika viktigt som pengar. En Griffon belge som får daglig samvaro, vänlig hantering och lagom mycket struktur brukar vara en glad och underhållande rumskompis. Utan detta kan den bli orolig, skällig eller överdrivet klängig på ett sätt som är svårare att hantera. Rasen knyter ofta starkast band till en eller två personer, men kan bli vänlig mot en större bekantskapskrets om den socialiseras väl.

För aktiva seniorer, singlar eller familjer med lite äldre barn som uppskattar nära sällskap och gärna låter hunden bli en självklar del av vardagen kan Griffon belge vara ett mycket bra val. De älskar att ligga i knät, följa med i bilen med säker bilsele eller helt enkelt finnas nära när du slappnar av hemma. De är små nog att resa smidigt och anpassar sig oftast väl till nya miljöer när de får trygghet från sina människor.

Innan du skaffar en Griffon belge är det klokt att träffa flera individer i verkligheten om det går. Prata med erfarna uppfödare och ägare om hur det faktiskt är att leva med en så känslig och människofokuserad hund. Om du söker en lojal, uttrycksfull följeslagare som delar din soffa, ”lyssnar” på dina berättelser och möter dig med äkta glädje varje dag – och du är beredd på pälsvård, träning och det känslomässiga engagemanget som följer med – kan livet med en Griffon belge bli mycket givande.

Egenskaper

Vanliga frågor

Hur är en belgisk griffons typiska temperament mot familjemedlemmar respektive främlingar?

Den här rasen är vanligtvis mycket fäst vid sin huvudperson, kärleksfull mot familjen och ofta reserverad eller blyg mot främlingar. Många är känsliga och reagerar dåligt på hårdhänt behandling eller stökiga miljöer. Tidig socialisering hjälper till att förebygga skygghet och minskar risken för nervösa beteenden runt obekanta människor.

Hur mycket motion behöver en belgisk griffon egentligen varje dag?

De är små men ganska livliga och mår bäst av flera korta promenader och lekstunder som tillsammans blir cirka 45–60 minuter per dag. De uppskattar mental stimulans, till exempel träningslekar, mer än långdistansjoggning. Överansträngning bör undvikas, särskilt i varmt eller fuktigt väder på grund av deras korta nos.

Är belgiska griffoner bra lägenhetshundar?

De anpassar sig i allmänhet mycket bra till att bo i lägenhet tack vare sin storlek och sitt måttliga behov av motion. Den större utmaningen är ljudnivån, eftersom vissa kan vara ganska högljudda om de blir uttråkade eller lämnas ensamma för länge. Konsekvent träning och tillräckligt med aktivitet hjälper till att förebygga störande skällande i trånga utrymmen.

Hur krävande är pälsvården för en strävhårig belgisk griffon jämfört med en släthårig?

Strävhåriga pälsar behöver regelbunden borstning och ibland trimning (handplockning) för att undvika tovor och bevara rätt pälskvalitet, vilket ofta kräver en hundfrisör som är van vid rasen. Korthåriga pälsar är mer lättskötta och behöver bara borstas en gång i veckan samt badas vid behov. Båda pälstyperna mår bra av regelbunden rengöring av ansiktet, eftersom deras korta nos och hudveck i ansiktet lätt samlar smuts.

Vilka hälsoproblem är vanligast hos belgisk griffon?

De är mottagliga för flera problem som ofta ses hos små och trubbnosiga raser, bland annat andningssvårigheter, ögonskador, grå starr och lösa knäleder (patellaluxation). Vissa linjer uppvisar också syringomyeli och Chiari-liknande missbildning, som påverkar hjärna och ryggrad, samt trångställda tänder på grund av deras korta käke. Ansvarsfulla uppfödare testar för dessa tillstånd, och ägare bör gå på regelbundna veterinärkontroller.

Kommer belgisk griffon vanligtvis bra överens med andra hundar och husdjur?

Många är vänliga mot andra små hundar om de har blivit socialiserade redan som valpar, men vissa kan vara påflugna eller reaktiva mot större hundar. Deras terrierbakgrund kan ge en stark jaktinstinkt mot smådjur som gnagare. Noggranna introduktioner, uppsikt och tidig träning förbättrar samspelet med andra djur avsevärt.

Är belgiska griffoner benägna att få separationsångest och hur kan ägare hantera det?

De utvecklar ofta starka band och kan bli stressade om de regelbundet lämnas ensamma under längre perioder. Symtom kan vara att de vokaliserar, tuggar sönder saker eller blir rumsrena igen. Det är viktigt med gradvis träning i att vara ensam, miljöberikning och att undvika plötsliga förändringar i rutinerna, och en del hundar har nytta av hjälp från en professionell beteendeexpert.

Är griffon bruxellois ett bra val för familjer med små barn?

Det här är en liten och ömtålig sällskapshund med känsligt temperament, och den passar därför bättre i hem med äldre, varsamma barn som förstår hur man hanterar små hundar. Hårdhänt lek eller att hunden tappas av misstag kan leda till skador och kan också göra hunden rädd. Tillsyn och tydliga regler för hur man umgås med hunden är absolut nödvändiga i alla hem där det finns barn.

Vilken särskild skötsel kräver den korta nosen hos belgisk griffon?

På grund av deras kortskalliga huvudform blir de lättare överhettade och kan snarka eller ha ansträngd, bullrig andning. Ägare bör undvika hård motion i värme, hålla hunden i hälsosam kroppsvikt och vara uppmärksamma på tecken på andningsbesvär. Veterinärkontroll är viktig om hunden ofta kräks eller hulkar, svimmar, eller om den får kraftigt nedsatt ork vid ansträngning.

Hur lätt är det att träna belgisk griffon och vilka metoder fungerar bäst?

De är intelligenta och vill ofta göra rätt, men kan vara känsliga och lätt tappa modet av hårda tillrättavisningar. Positiv förstärkning, korta träningspass och tydlig konsekvens ger vanligtvis bäst resultat. Många är mycket duktiga i till exempel lydnad eller agility på en mer skonsam nivå, vilket också ger värdefull mental stimulans.

Källor

• The Kennel Club (UK)
• Svenska Kennelklubben (Swedish Kennel Club)
• Fédération Cynologique Internationale (FCI)
• Dansk Kennel Klub (Danish Kennel Club)
• Société Centrale Canine (French Kennel Club)