## Snabbfakta

- Urgammal sällskapshund som tros ha charmat adel och handelsmän runt Medelhavet i århundraden  
- Liten men robust dvärghund med lång, vit, silkeslen päls utan underull  
- Mycket tillgiven och människoorienterad, beskrivs ofta som en ”kardborrehund” som vill vara nära sin ägare  
- Anpassningsbar till både lägenhet och hus, så länge den får dagliga promenader och mental stimulans  
- Behöver regelbunden pälsvård och tandvård, men har ofta lång livslängd om den sköts väl  

## Utseende & Päls

Malteser är en liten dvärghundsras, men det finns mer substans i den här hunden än många först tror. Under den flödande vita pälsen döljer sig en kompakt, välbalanserad liten kropp med bra konstruktion och förvånande rörlighet. Vuxna Malteser är vanligen omkring 20–25 centimeter höga vid manken, med bara små skillnader mellan hanar och tikar. De ska aldrig se sköra eller spinkiga ut. En välavlad Malteser känns stadig när du lyfter den, med rak rygg, väl ansatt svans och ett välproportionerligt huvud.

Huvudet är en av rasens stora behag. Skallen är lätt rundad med tydlig men mjuk stopplinje, mörka runda ögon och en svart nos som framträder mot den vita pälsen. Uttrycket är vaket, milt och intelligent. Öronen är hängande och täckta av lång päls som flyter ihop med resten av pälsen. Nosen ska inte vara extremt kort, vilket gynnar både andning och tandhälsa.

Pälsen är en av huvudorsakerna till att många förälskar sig i Malteser. Den är lång, rak och silkeslen i strukturen, utan ullig underull. Rasen ska enligt standarden vara rent vit, även om en mycket svag citrongul eller elfenbensfärgad nyans ibland kan synas på öronen. Eftersom det saknas underull upplever många allergiker Malteser som mer tolererbara än raser som fäller mycket, även om ingen hund kan garanteras vara helt allergivänlig.

I full päls kan håret nå ner till marken och flyta vackert runt hunden, särskilt i utställningsringen. Hemma väljer dock många sällskapsägare en kortare ”puppy cut” för enklare skötsel. En full päls kräver daglig omvårdnad. Detta innebär oftast:

- Att försiktigt borsta och kamma pälsen varje dag för att undvika tovor  
- Att kontrollera bakom öronen, i armhålorna och runt svansen där tovor lätt bildas  
- Att använda en utredande spray för att undvika att de fina håren går av  

Regelbunden badning är viktig, vanligen var en till tredje vecka beroende på livsstil. Skölj alltid noggrant och torka pälsen helt för att undvika hudirritation. Eftersom håret runt ögonen är vitt kan tårflöde ge missfärgningar. Många ägare torkar försiktigt ögonområdet dagligen med en fuktig trasa och håller håret kortklippt för att minska irritation. Håret på tassarna och runt trampdynorna bör också klippas, vilket ger bättre fäste och minskar spridningen av smuts i hemmet.

Även om utställningspälsen är imponerande behöver du inte ha dåligt samvete om du föredrar en kortare, lättskött frisyr. En välvårdad Malteser i kortare päls är ofta betydligt mer bekväm för en upptagen familj. Det viktigaste är att pälsen är ren, fri från tovor och borstas tillräckligt ofta för att hunden ska vara bekväm och huden må bra.

## Temperament & Personlighet

Malteser har i århundraden avlats som sällskapshund, och det märks tydligt i vardagsbeteendet. Det här är en hund som verkligen njuter av att vara med människor. De flesta Malteser vill sitta i knät, följa dig från rum till rum och sova nära dig på natten. De knyter mycket starka band till sina ägare och kan vara förvånansvärt känsliga för förändringar i stämning eller rutiner.

I en familj är Malteser ofta en glad och livlig liten personlighet. Många är lekfulla långt upp i åren och uppskattar mjuka lekar och korta ”tokryck” runt vardagsrummet. Med barn kan de vara kärleksfulla och tålmodiga, men den lilla storleken gör att uppsikt är avgörande. Små barn måste lära sig att hantera en liten hund varsamt. Hård lek, ryckande eller tappande kan lätt leda till skador. I familjer där barnen är lugna och respektfulla blir Malteser vanligtvis en trogen liten vän som gärna är med vid sagostunden i soffan eller stillsam lek på golvet.

Mot främlingar kan rasen variera från utåtriktad och social till lite reserverad. En väl socialiserad Malteser hälsar ofta besökare med viftande svans och nyfikenhet. Andra kan hålla sig lite i bakgrunden, skälla för att varna sina ägare och sedan långsamt tina upp. Tidig exponering för olika människor, ljud och miljöer hjälper dem att utveckla trygghet. Trots sin storlek fungerar många Malteser förvånansvärt bra som ”väktare” i hemmet och meddelar gärna att det kommer besök med en tydlig, ljus skall.

Med andra djur går det oftast bra när introduktionen görs på rätt sätt. De trivs ofta med andra små hundar och kan fungera tillsammans med större hundar som är lugna och försiktiga. Deras djärvhet kan dock ställa till det om de utmanar stora, stökiga hundar. När det gäller katter lever många Malteser fredligt med dem, särskilt om de växt upp tillsammans från tidig ålder. Deras lekfullhet kan antingen glädja en social katt eller irritera en som föredrar lugn och ro, så introduktioner bör ske stegvis.

Ett av de vanligare problemen i rasen är separationsångest. Eftersom de älskar att vara nära sina människor kan Malteser bli stressade när de lämnas ensamma under längre perioder. Detta kan visa sig som skällande, gnällande, förstörande tuggande eller att de gör ifrån sig inomhus. Att bygga upp självständighet redan som valp är hjälpsamt. Korta, positiva frånvaroperioder, säkra tuggleksaker samt lugna avsked och hemkomster är bra strategier.

Ett annat problem vissa ägare upplever är överdrivet skällande. Malteser är alerta och uppmärksamma, vilket kan utvecklas till skällighet om det inte hanteras. Att lära in en ”tyst”-signal, ge hunden tillräcklig mental stimulans och undvika att förstärka skällandet (till exempel genom att rusa fram varje gång hunden låter) är viktigt. Trots dessa utmaningar beskriver de flesta som lever med Malteser dem som roliga, kärleksfulla, kloka och outtröttligt lojala. De är små hundar med stora personligheter, och de trivs bäst i hem där deras känslomässiga behov tas på allvar.

## Träning & Motion

Även om Malteser är en dvärghund ska den aldrig betraktas som en leksak eller accessoar. Det är en intelligent hund som mår mycket bra av träning och regelbunden motion. Den goda nyheten är att deras storlek och vilja att samarbeta med människor gör dem mycket tacksamma att träna, även för förstagångsägare, förutsatt att metoderna är vänliga och konsekventa.

Malteser svarar bäst på positiv förstärkning. Det innebär att man använder godis, beröm, leksaker och lek i stället för hårda korrigeringar. De kan vara ganska känsliga, och höjda röster eller hårdhänt behandling leder oftast till att de ”slår igen” eller blir oroliga. Korta, roliga träningspass fungerar bäst. Många ägare märker att tre till fem minuter några gånger om dagen ger bättre resultat än ett långt pass. Eftersom Malteser ofta är matmotiverade kan små godbitar vara starka belöningar, men portionsstorleken måste hållas nere för att undvika övervikt.

Grundläggande lydnad som sitt, ligg, inkallning och att gå fint i koppel bör läras ut tidigt. Rumsrenhet kan kräva extra tålamod med små raser, då de har små urinblåsor och behöver många kisspauser. En konsekvent rutin och noggrann tillsyn inomhus gör stor skillnad. En del ägare använder valpunderlägg inomhus i början och övergår sedan gradvis till att hunden gör sina behov utomhus när den blir äldre. Att hålla sig lugn och undvika bestraffning vid olyckor hjälper hunden att lära sig snabbare.

När det gäller motion behöver inte Malteser långdistanslöpning, men de är inte heller nöjda med att bara bli burna överallt. De flesta vuxna trivs med en eller två måttliga promenader per dag, kombinerat med lek och mental stimulans. En typisk dag kan innehålla:

- En 20–30 minuters promenad på morgonen i hundens eget tempo  
- Korta träningspass eller problemlösningslekar under dagen  
- Ytterligare en kortare promenad eller lekstund på kvällen  

De gillar ofta interaktiva lekar som apport med en mjuk leksak, godissök inomhus eller att lära sig enkla tricks. Många Malteser passar bra för aktiviteter som rallylydnad, heelwork to music och till och med agility, så länge utrustningen anpassas efter deras storlek. Sådana aktiviteter stärker bandet mellan hund och ägare och ger värdefull mental stimulans.

På grund av den lilla kroppen bör man undvika alltför tuffa eller högbelastande aktiviteter. Att hoppa ner från möbler, springa i trappor ofta eller hoppa ur famnen kan orsaka skador. Ramps eller trappsteg till soffa och säng kan vara till stor hjälp. Promenader på varierande underlag, som gräs, grus och skogsstigar, hjälper till att stärka musklerna och hålla lederna friska utan att belasta för mycket.

I varmt väder bör motionspassen vara korta och dagens varmaste timmar undvikas, särskilt om din Malteser har full päls. I kallt eller blött väder kan de uppskatta ett tunt, vattentätt täcke för att hålla sig bekväma. Det viktiga är att Malteser får vara aktiv och engagerad, men alltid inom säkra ramar för sin storlek. En Malteser som får använda både kropp och hjärna är oftast lugnare, gladare och lättare att leva med.

## Hälsa

Malteser är i allmänhet en långlivad ras, och många individer blir väl över tio år med god omvårdnad. Men liksom alla raser har de vissa hälsoproblem som blivande ägare bör känna till. Seriösa uppfödare arbetar aktivt för att minska risken genom noggrant avelsurval och relevanta hälsotester.

Ett vanligt problem hos små raser är tand- och tandköttssjukdomar. Maltesers lilla mun och tättsittande tänder gör att tandsten, tandköttsinflammation och tandlossning lätt kan uppstå om det inte förebyggs. Daglig, eller åtminstone regelbunden, tandborstning med hundtandkräm rekommenderas starkt. Regelbundna kontroller hos veterinär och professionell tandrengöring vid behov hjälper till att förebygga allvarligare problem, som infektioner som kan påverka hjärta, njurar eller lever.

Patellaluxation, där knäskålen hoppar ur läge, är ett annat tillstånd som ses i rasen. Det kan orsaka intermittent hälta, ”skuttande” steg eller obehag vid rörelse. I lindriga fall kan viktkontroll och anpassad motion räcka. Svårare fall kan kräva kirurgisk åtgärd. Uppfödare kan låta undersöka och gradera sina hundars knän för att minska förekomsten av problemet.

En del Malteser kan också vara benägna att drabbas av:

- Legg-Calvé-Perthes sjukdom, som angriper höftleden hos unga småhundar  
- Ögonproblem som tårflöde med missfärgning, torra ögon eller katarakt hos äldre hundar  
- Kollapsad trachea, där luftstrupen försvagas, vilket kan ge hosta eller andningsbesvär  

God avelsetik och regelbunden veterinärvård minskar riskerna och följderna av dessa tillstånd. Det är viktigt att nya ägare väljer uppfödare som är öppna med hälsan hos sina hundar och som följer rekommenderade hälsoprogram där sådana finns. Även om detaljerna varierar mellan länder är knäledsundersökning, ögonlysning och allmänna hälsokontroller av avelsdjur vanliga.

Att hålla rätt kroppsvikt är avgörande för Malteser. Extra kilon belastar leder och hjärta i onödan. Att mäta upp fodergivor, begränsa godis och hålla hunden aktiv är enkla men effektiva åtgärder. Ett foder av hög kvalitet, anpassat för hundens ålder och storlek, tillsammans med fri tillgång till friskt vatten, stödjer den allmänna hälsan.

Förebyggande rutinskötsel ska inte glömmas. Det innefattar vaccinationer enligt lokala rekommendationer, parasitförebyggande behandling och regelbundna hälsokontroller. Eftersom Malteser ofta blir gamla blir seniorvård viktigare senare i livet. Årliga eller halvårskontroller med blodprov, tandstatus och bedömning av rörlighet hjälper till att upptäcka problem tidigt, när de oftast är lättare att hantera.

Med uppmärksam omvårdnad kan många Malteser leva ett långt och behagligt liv från valp till senior. Ägare som är beredda att lägga tid på pälsvård, tandvård, viktkontroll och veterinärbesök upplever oftast att deras lilla följeslagare förblir pigg, klar i blicken och full av personlighet långt upp i åren.

## Historia & Ursprung

Malteser är en av de äldsta kända sällskapshundsraserna, och dess tidiga historia är en blandning av fakta, handelsvägar och myter. Klart är att små vita knähundar funnits runt Medelhavet i många århundraden. De förknippades särskilt med hamnar och handelsplatser, där varor och idéer färdades mellan olika kulturer. Namnet antyder en koppling till ön Malta, men historiskt har benämningen ibland använts bredare om delar av Medelhavsområdet.

Forntida skrifter och konstverk från civilisationer som grekerna och romarna visar små, förfinade hundar som mycket liknar dagens Malteser. Dessa hundar hölls ofta av adelsdamer och rika familjer. De uppskattades för sin skönhet, milda natur och förmåga att ge värme och tröst. Vissa beskrivningar nämner till och med att de bars i ärmar eller mantlar – ett tecken på deras högt värderade status i hem där lyx och förfining var viktiga.

Med tiden spreds dessa små hundar över Europa, ofta som gåvor mellan överklassens familjer. De förekommer i målningar i aristokratiska hem, där de vanligen avbildas på kuddar eller i knäet på elegant klädda damer. Deras roll var tydlig: de var sällskap, inte arbetande hundar. Medan andra raser utvecklades för vallning, jakt eller vakttjänst, förädlades Malteser för att vara en behaglig och vacker sällskapshund i hemmet.

När hundaveln blev mer formaliserad under 1800- och tidigt 1900-tal började olika små vita sällskapshundar delas upp i tydliga raser. Malteser fick sin moderna form genom noggrant urval med fokus på storlek, päls och temperament. Rasklubbar och kennelklubbar hjälpte till att definiera standarden och bevara rasens särprägel. Den långa, vita, silkeslena pälsen blev ett kännetecken, liksom det milda uttrycket och det vänliga sinnelaget.

Genom alla dessa förändringar har Maltesers grundläggande syfte förblivit detsamma. Det har aldrig varit en ras avlad för fältarbete eller tunga uppgifter. I stället har Malteser alltid värderats för det nära band den knyter till människor, sin livliga charm och sin roll som källa till tröst och sällskap. I dag finns rasen i hem över hela världen. Den syns fortfarande i utställningsringen, där uppfödare visar upp sitt arbete med att bevara typ och kvalitet. Samtidigt lever otaliga Malteser som älskade familjehundar i både städer och på landsbygden.

I det moderna livet passar Malteser in i många olika livssituationer. De är populära hos äldre personer som uppskattar en hanterlig storlek och mjukt temperament, liksom hos familjer som vill ha en liten hund som trivs med att vara delaktig i vardagen. Från antika medelhavshamnar till moderna lägenheter har Malteser behållit sin identitet som en charmig, människoorienterad sällskapshund.

## Att leva med rasen

Att dela vardagen med en Malteser är mycket givande, men det medför också ansvar som blivande ägare bör förstå i förväg. Det här är inte en ras som trivs med att lämnas ensam långa dagar eller behandlas som en prydnad. En Malteser vill vara delaktig i dina rutiner – sitta bredvid dig när du arbetar, följa med på promenader eller mysa under lugna kvällar hemma.

Tidsåtgången är betydande, särskilt för pälsvård och sällskap. Även om du väljer en kortare sällskapsfrisyr i stället för full utställningspäls behöver Malteser ändå regelbunden borstning, bad och pälsunderhåll. Räkna med att varje dag lägga lite tid på att gå igenom pälsen, torka ögonen och se till att inga tovor uppstått. Veckovis eller varannan veckas bad, kloklippning, öronrengöring och tandborstning kräver också engagemang. Många ägare bokar dessutom regelbundna besök hos professionell hundfrisör var fjärde till åttonde vecka, beroende på pälslängd och livsstil.

Ekonomiskt sett är Malteser sällan dyr i foder åt, tack vare sin lilla storlek, men det finns återkommande kostnader att ta hänsyn till. Årliga utgifter kan inkludera:

- Kvalitetsfoder anpassat för små hundar  
- Rutinveterinärvård, vaccinationer och parasitförebyggande behandling  
- Eventuella tandrengöringar under narkos  
- Pälsvårdsprodukter och kostnader för professionell grooming  
- Hundförsäkring, som många väljer för trygghetens skull  

Beloppen varierar mellan länder, men det är klokt att budgetera både för löpande skötsel och oförutsedda veterinärutgifter. Små hundar kan skadas relativt lätt, och försäkring eller en avsatt buffert kan göra svåra beslut mindre stressande.

I vardagen passar Malteser oftast mycket bra i lägenhet eller hem utan stor trädgård, så länge den får regelbundna promenader och lek. Eftersom de är lätta att bära och transportera är de ofta smidiga reskamrater, både i bil och med kollektivtrafik. Många ägare uppskattar att kunna ta med sin Malteser på semester eller dagsutflykter. Säkra selar, bekväma transportväskor och mjuka filtar hjälper hunden att känna sig trygg när ni är på resande fot.

Hemma är det bra att anpassa miljön efter en liten hund. Hundtrappor eller ramper till soffa och säng kan förebygga skador från hopp. Grindar kan begränsa tillträde till trappor eller rum där hunden kan vara utsatt för risker. Små raser fryser ofta lättare, så en ombonad bädd, mjuka filtar och eventuellt ett varmt täcke för vinterpromenader är kloka investeringar.

Mentalt behöver Malteser minst lika mycket uppmärksamhet som fysiskt. De är som oftast lyckligast när de har någon form av ”uppgift”, även om det bara är att utföra tricks, gå på kurser eller vara din följeslagare i vardagssysslor. Aktiveringsleksaker, problemlösningsspel och lugna lektillfällen motverkar tristess. För lite stimulans kan leda till skällande, klängighet eller destruktivt beteende.

Nya ägare bör vara beredda att sätta gränser vänligt men bestämt från början. Det kan vara frestande att låta en söt Malteservalps beteende passera, sådant som man inte skulle acceptera från en större hund – som konstant skällande, hoppande eller att vakta knät. Tidig träning och tydliga rutiner hjälper till att förhindra att detta utvecklas till problem. Kom ihåg att liten inte betyder mindre hund. En Malteser blir tryggare och mer avslappnad när den förstår vad som förväntas och känner sin plats i familjen.

För den som kan erbjuda tid, omtanke och konsekvent skötsel är livet med en Malteser ofta djupt tillfredsställande. Deras lojalitet, lekfulla temperament och starka behov av närhet skapar ett tätt band. Många ägare säger att när de väl haft en Malteser, är det svårt att föreställa sig livet utan den här lilla men livliga sällskapshunden vid sin sida.

Malteser

The Kennel Club (UK)

Svenska Kennelklubben (Swedish Kennel Club)

Fédération Cynologique Internationale (FCI)

Malteser är en liten, robust sällskapshund med lång, vit silkig päls och uttrycksfulla mörka ögon. Den är tillgiven och mycket människoorienterad och anpassar sig väl till livet i lägenhet om den får dagliga promenader. Den behöver regelbunden pälsvård, tandvård och mild träning och lever ofta ett långt och aktivt liv.

## Snabbfakta

- Vänlig, människoorienterad sällskapshund som oftast älskar både vuxna och barn  
- Liten till medelstorlek som fungerar bra i både lägenhet och hus så länge den får dagliga promenader  
- Päls som fäller lite och kan fungera i vissa allergikänsliga hem, men kräver ändå regelbunden pälsvård  
- Ofta mycket lättlärd tack vare Pudelns intelligens och Bichon Maltais mjuka temperament  
- Populär familjehund och vanligt val för förstagångsägare, men behöver ändå tid, struktur och bra socialisering  

## Utseende & Päls

Maltipoo är en liten sällskapshund med ett mjukt, tilltalande utseende. Höjd och vikt varierar beroende på linje, men de flesta vuxna hundar är cirka 24–35 centimeter i mankhöjd och väger mellan 3 och 8 kilo. Vissa linjer är mycket små, medan andra är mer robusta. Kroppen är i regel något längre än hög, med en lätt men inte skör byggnad.  

Huvudet är rundat med uttrycksfulla, mörka ögon som ger ett mycket ”mänskligt” och vaket uttryck. Öronen är hängande och täckta av mjuk päls. Svansen bärs oftast glatt och kan ringla sig över ryggen när hunden är uppspelt. Det syns ofta en tydlig blandning av drag från både Bichon Maltais och Pudel, och även inom samma kull kan valparna utvecklas till lite olika typer.  

Pälsen är en av huvudorsakerna till att många fastnar för Maltipoo. Pälsen är vanligtvis:  

- Mjuk och fluffig, ofta med vågig eller lätt lockig struktur  
- Enlagrad eller med mycket tunn underull  
- Medellång och ganska tät  

Färgerna kan vara vitt, crème, aprikos, rött, svart, brunt och många nyanser däremellan. En del har teckning eller får en något urblekt eller ”frostig” ton med tiden. Pälsfärg och lockighet förändras ofta något mellan valp och vuxen, så nya ägare bör vara beredda på vissa överraskningar.  

Även om Maltipoo ofta beskrivs som låg-fällande är ingen hund helt hypoallergen. Hår fastnar lätt i pälsen i stället för att hamna på möblerna, vilket är praktiskt vid städning men gör att tovor kan bildas snabbt.  

Praktiska tips för pälsvård:  

- Borsta minst 3–4 gånger i veckan med en mjuk karda och metalldesignad kam  
- Kontrollera problemområden som bakom öronen, i armhålorna, runt halsbandet och insidan av bakbenen  
- Planera för professionell trimning var 6–10:e vecka för att hålla pälsen lättskött  
- Håll pälsen runt ögonen kortklippt för att undvika irritation  
- Rengör öronen regelbundet och håll pälsen i hörselgången under kontroll enligt råd från hundfrisör eller veterinär  

Regelbunden pälsvård är ett verkligt åtagande med denna blandning. En enkel ”teddybjörnklippning” som följer kroppens linjer är populär och betydligt lättare att sköta än längre, utställningsliknande frisyrer.  

<x-quote text="Vår erfarenhet är att Maltipoons päls kan variera mycket mellan olika linjer, så nya ägare bör prata öppet med uppfödare och hundfrisörer om vilken typ av pälsvård som väntar under hundens hela liv." from="Get a Pet Editorial" />

## Temperament & Personlighet

Maltipoo är oftast kärleksfull, lekfull och mån om att vara nära sin familj. De är vanligtvis mycket människoorienterade och följer ofta sin favoritperson från rum till rum. Många ägare beskriver dem som ”små skuggor” som vill vara delaktiga i vardagen, vare sig det handlar om att titta på TV, ligga med vid hemmakontoret eller vara med i familjens lekar.  

I familjer är en väl socialiserad Maltipoo ofta mjuk och glad. De brukar trivas med barn som förstår hur man hanterar en liten hund varsamt. På grund av storleken kan de lätt skadas av hårdhänt lek eller om de tappas, så tillsyn tillsammans med mycket små barn är viktigt. Tydliga regler, som ”ingen lyfter hunden utan vuxen” och ”låt hunden gå undan när den vill vila”, hjälper alla att känna sig trygga och avslappnade.  

Många Maltipoo fungerar bra med andra hundar och katter om de introduceras lugnt och positivt. Deras självsäkra sida kan ibland överraska, särskilt när de möter betydligt större hundar. Tidig socialisering, inklusive lugna möten med hundar av alla storlekar, hjälper till att förebygga rädsla eller skällande reaktivitet senare.  

Möjliga utmaningar kan vara:  

- Stark anknytning till ägare som kan leda till separationsångest  
- Tendens att skälla på ljud i trapphuset, utanför fönstret eller på besökare  
- Känslighet för höga röster eller spänd stämning i hemmet  

<x-quote text="Vår Maltipoo vill vara där vi är hela tiden. Han är som lyckligast när någon är hemma, så vi behövde träna ensamhet noggrant redan från början." from="Sara, förstagångsägare" />

Överlag är detta en blandning för människor som uppskattar sällskap och interaktion. De passar sällan att vara ensamma långa arbetsdagar, särskilt inte utan genomtänkt träning och bra rutiner. När de känner sig trygga bidrar Maltipoo med mycket värme, humor och kärlek i vardagen.  

## Träning & Motion

De flesta Maltipoo tycker om att lära sig saker. Pudelsidan bidrar med intelligens och problemlösningsförmåga, medan Bichon Maltais ofta tillför en vänlig, människosökande natur. Träningen fungerar bäst när den känns som en lek, med många korta, roliga pass i stället för långa, enformiga övningar.  

Positiv förstärkning är avgörande. Denna blandning svarar ofta mycket bra på:  

- Mjuka röster och tydliga signaler  
- Godisbitar, särskilt små belöningsbitar som är lättsvälja  
- Lek och beröm som en del av belöningen  

Hårda korrigeringar eller skäll kan snabbt göra dem oroliga eller få dem att stänga av. På sikt kan det öka känsligheten och leda till mer skällande eller klängighet, så ett milt men konsekvent förhållningssätt är viktigt.  

Motionsbehovet är måttligt men inte minimalt. De flesta vuxna trivs med:  

- 2–3 promenader per dag, varav minst en lite längre och mer aktiv tur  
- Totalt cirka 45–90 minuters aktivitet per dag, anpassat efter ålder, hälsa och storlek  
- Regelbundna tillfällen att nosa, utforska och möta nya miljöer  

Förutom fysiska promenader är mental stimulans mycket viktig. Exempel:  

- Nosework-lekar där du gömmer godis runt om i hemmet  
- Enkla aktiveringsleksaker där hunden får jobba för maten  
- Grundläggande lydnadsövningar ihopslagna till små ”trickprogram”  
- Lågintensiv agility eller hoopers som hobby, inte tävling  

Den här lilla sällskapshunden är ofta tillräckligt atletisk för att uppskatta vandringar, skogspromenader och till och med lättare jogging när den är fullvuxen. Samtidigt brukar de vara nöjda med aktiv lek och berikning hemma under mer hektiska dagar.  

<x-quote text="Många Maltipoos trivs som bäst när ägarna ser träningstiden som gemensam lekstund. Det tänket håller motivationen uppe och gör vardagslydnad naturlig i stället för en tråkig plikt för både hund och människa." from="Get a Pet Editorial" />

Konsekvens är särskilt viktig under de två första åren. En tydlig daglig rytm för promenader, mat, lek och vila hjälper till att förebygga problem som överstimulering och förstörande beteenden vid tristess.  

## Hälsa

Som korsning mellan Bichon Maltais och Pudel kan Maltipoo ärva både styrkor och svagheter från båda raserna. Ansvarsfull avel syftar till att minska kända risker genom noggrant urval och hälsotester. Ändå bör varje ägare känna till vanliga problem och tidiga varningssignaler.  

Tillstånd som ibland ses hos denna typ av hund är:  

- Tandproblem som tandsten och tidig tandlossning, vanligt hos små raser  
- Patellaluxation, där knäskålen kan hoppa ur läge och orsaka hälta  
- Ögonproblem såsom rinnande ögon, torra ögon eller grå starr hos äldre hundar  
- Allergier och hudirritation, inklusive klåda eller återkommande öroninflammationer  
- Hjärtproblem senare i livet, särskilt hos mycket små individer  

Bra uppfödare hälsotestar oftast föräldradjuren för problem som är kända hos Bichon Maltais och Pudel. Detta kan innebära ögonlysning, knäundersökning och genetiska tester för vissa ärftliga sjukdomar som finns i pudellinjer. När du pratar med uppfödare, fråga tydligt vilka tester som görs och be att få se dokumentation.  

Allmän hälsovård för en Maltipoo bör omfatta:  

- Regelbundna veterinärbesök, helst årligen för vuxna hundar och oftare för seniorer  
- Tandvård redan från valpstadiet, inklusive tandborstning och professionell rengöring vid behov  
- Viktkontroll, eftersom extra kilo belastar leder och hjärta  
- Parasitskydd enligt rekommendationer i ditt område  

Livslängden är ofta omkring 12–15 år, ibland längre med god skötsel och lite tur. När de blir äldre är många Maltipoo fortfarande lekfulla men kan behöva något kortare promenader, mjukare liggplatser och tätare kontroll av tänder, hjärta och leder.  

En hundförsäkring kan hjälpa till att hantera kostnaderna vid oväntad sjukdom eller skada under ett långt liv. Om du planerar för valp kan det vara klokt att jämföra alternativ i god tid via en tjänst som [Hundförsäkring](https://getapet.com/sv/pet-insurance).  

## Historia & Ursprung

Maltipoo är en relativt modern blandras, framtagen när fler började söka små sällskapshundar med päls som fäller lite och med vänliga, flexibla personligheter. I stället för att tas fram för jakt eller vallning har denna blandning haft ett tydligt syfte från början: att vara en kärleksfull familjehund.  

Föräldraraserna har varsin stark historia. Bichon Maltais är en mycket gammal sällskapshund, känd för sin långa, silkeslena vita päls och långa tradition som knähund i Medelhavsområdet. Pudlar var ursprungligen vattenapportörer och är nu erkända världen över för sin intelligens och sin lockiga, låg-fällande päls. Att korsa dessa två var ett naturligt steg när intresset för ”designade” eller medvetna blandraser ökade.  

Maltipoo blev populär i Nordamerika och senare i många europeiska länder. Sociala medier och kändisägare bidrog också, eftersom deras teddybjörnsliknande utseende gör sig bra på bild och lockar många förstagångsägare. Till skillnad från etablerade renrasiga hundar finns ännu ingen enhetlig, strikt standard för utseende eller storlek. Det gör att det fortfarande finns stor variation mellan olika linjer och uppfödare.  

I dag hålls Maltipoo nästan uteslutande som sällskapshund. De har sällan formella arbetsroller, men vissa individer besöker skolor, äldreboenden eller sjukhus som terapihundar tack vare sitt mjuka, människoorienterade sätt. Andra deltar i hundsporter på hobbynivå, särskilt aktiviteter som rallylydnad, tricks och nosework, där deras intelligens kommer till sin rätt.  

Som för många populära blandraser har ökad efterfrågan lockat både engagerade, seriösa uppfödare och mindre ansvarsfulla säljare. Den som funderar på denna blandning bör lägga tid på att lära sig om etisk avel och undvika impulsköp. Verktyg som [Rasväljaren](https://getapet.com/sv/dog-breed-advisor) kan hjälpa dig att tänka igenom om en Maltipoo verkligen passar din livsstil innan du börjar leta valp.  

## Att Leva med Rasblandningen

Att leva med en Maltipoo innebär ofta en blandning av mysiga soffstunder och pigga små energirus under dagen. De brukar passa bra i många boendeformer, från stadslägenhet till hus på landet, så länge de ses som en del av familjen och inte lämnas ensamma under långa perioder.  

Nya ägare bör vara förberedda på:  

- Daglig pälsvård och regelbunden professionell trimning  
- Flera promenader om dagen, med tid för nosande och mental aktivering  
- Rumsrenhetsträning som ibland kan ta lite längre tid på grund av liten blåsa  
- Att träna lugna hälsningar vid dörren och göra noggranna introduktioner av besökare  

De anpassar sig ofta bra till bilåkning och kollektivtrafik om det introduceras tidigt. Tack vare sin lilla storlek får de ofta plats i en säker transportbur eller hundväska, vilket kan vara praktiskt i stadsmiljö och på resor.  

Årliga kostnader varierar beroende på var du bor och vilka tjänster du använder, men många familjer upplever att återkommande utgifter inkluderar:  

- Foder av god kvalitet, anpassat för små och ofta känsliga hundar  
- Trimning varannan till var tredje månad  
- Vaccinationer, hälsokontroller och parasitskydd  
- Försäkringspremier  
- Enstaka träningskurser, leksaker, bäddar och annan utrustning  

Praktisk utrustning för en Maltipoo är ofta:  

- En mjuk, välsittande sele som skyddar nacken på promenader  
- Lätta koppel som passar deras storlek, plus ett längre koppel för säker utforskning  
- Halkfria mat- och vattenskålar och eventuellt ett upphöjt ställ för äldre hundar  
- Bekväma bäddar i mer än ett rum, eftersom många gärna följer dig runt i hemmet  
- Aktiveringsleksaker och slowfeeders som ger mental utmaning  

<x-quote text="Vår Maltipoo känns som en familjemedlem som märker varje stämningsläge hemma. När vi är lugna och strukturerade är han det också. När allt blir rörigt blir han lite orolig, så rutiner hjälper honom verkligen att koppla av." from="Lina, Maltipooägare" />

För människor som tycker om närhet och har tid varje dag för promenader, lek och pälsvård kan Maltipoo vara ett mycket givande val. Om du överväger att skaffa en är det klokt att titta på aktuella annonser och prata med flera olika uppfödare innan du bestämmer dig. Du kan börja utforska via [Djur till salu](https://getapet.com/sv/listings) och sedan filtrera fram Maltipoo-valpar som matchar dina önskemål kring storlek, päls och temperament.  

<x-quote text="Att välja en Maltipoo innebär att bjuda in en mycket människoorienterad hund i ditt liv. Innan du bestämmer dig, fundera noga på din veckorutin, dina resplaner och din budget för pälsvård, så att det blir en bra match för er båda under många år." from="Get a Pet Editorial" />

Maltipoo

Swedish Kennel Club

Norwegian Kennel Club

British Veterinary Association

Maltipoo: liten, människoorienterad sällskapshund (3–8 kg, 24–35 cm) med mjuk, lite fällande men mycket skötselkrävande päls. Oftast kärleksfull, lättlärd och passar i både lägenhet och hus med dagliga promenader. Behöver mjuk träning, regelbunden pälsvård, sällskap och fasta rutiner för att undvika oro och skällande.

Malteser vs Maltipoo

Egenskaper

Sammanfattning

Liknande raser