Dogue de bordeaux

The Kennel Club (UK)

Société Centrale Canine (France)

Verein für Deutsche Doggen (Germany)

Svenska Kennelklubben (Sweden)

Norsk Kennel Klub (Norway)

Dogue de bordeaux är en massiv fransk mastiff med ett stort, rynkigt huvud och kort, fawnfärgad päls. Den är lugn, djupt fäst och knyter ofta starkast an till en person. Det är en tystlåten men beskyddande familjehund som behöver måttlig motion, ständig mänsklig närhet – och ägare som står ut med rikligt dregel och högt snarkande.

## Snabbfakta

- Vänlig retrieverras känd för sitt stabila, människoorienterade temperament  
- Medelstor till stor hund med kraftig, atletisk kropp och mycket god simförmåga  
- Intelligent, samarbetsvillig och ofta mycket matmotiverad, vilket brukar underlätta träningen  
- Mångsidig brukshund som används till assistansarbete, jakt, specialsök och som älskad familjehund  
- Kort, tät, vattenavvisande päls som fäller året runt och förekommer i gult, svart eller lever/choklad  

## Utseende & Päls

Labrador retriever är en medelstor till stor, kraftigt byggd hund med brett huvud och vänliga, intelligenta ögon. Hanar är ofta något större och tyngre än tikar, men båda könen ska se välbalanserade och atletiska ut, inte klumpiga. Vuxenhöjd är vanligen cirka 54–57 cm i mankhöjd för tikar och 56–57 cm för hanar, med en vikt på ungefär 25–36 kg beroende på kön, genetiskt arv och hull.

En typisk Labrador har:

- Bred skalle med tydligt stop och relativt kraftig nos  
- Medelstora, hängande öron som ligger tätt mot huvudet  
- Djup bröstkorg och stark, rak rygg  
- Kraftiga, raka ben och runda, ”kattliknande” tassar  
- Den karakteristiska ”uttersvansen” som är tjock vid basen, avsmalnande och täckt av tät päls  

Svansen är inte bara ett kännetecken i utseendet. I vatten fungerar den som en roderliknande styrning och hjälper Labradorn att bli en trygg och effektiv simmare.

Pälsen är kort, tät och ligger nära kroppen. Den består av en mjuk, isolerande underull och ett något strävare täckhår som stöter bort vatten och skyddar hunden mot kyla och tuff terräng. Denna vädertåliga päls är en viktig förklaring till att rasen varit så framgångsrik som apporterande hund i nordligt klimat.

Godkända färger är:

- Svart  
- Gul, från mycket ljus krämfärg till mörkare rödgula nyanser (fox red)  
- Lever/choklad i olika bruna nyanser  

Vita tecken är i regel begränsade till en liten fläck på bröstet, om de förekommer alls.

Pälsvården är oftast okomplicerad. En genomborstning i veckan med gummiborste eller en stadig borste hjälper till att få bort lös päls och stimulera huden. Under fällningsperioderna på vår och höst kan daglig borstning göra stor skillnad för mängden hår på möbler och kläder. Bad behövs i princip bara när hunden är smutsig eller luktar illa. Använd ett milt hundschampo och var noga med att skölja ur och torka pälsen ordentligt så att underullen inte lämnas fuktig.

Var särskilt uppmärksam på:

- Öronen, som bör kontrolleras och rengöras skonsamt regelbundet, särskilt på hundar som badar mycket  
- Kloklippning, som kan behövas varannan–var tredje vecka om klorna inte slits naturligt  
- Tänderna, som mår bra av regelbunden tandborstning och säkra tuggmöjligheter  

En välskött Labradorpäls ska kännas tät och lätt ”fjädrande” att ta i, aldrig lång, vågig eller gles.

## Temperament & Personlighet

Labrador retriever är en av världens mest populära familjehundar av en anledning. I sin bästa form är de vänliga, stabila och oerhört inriktade på människor. De flesta älskar att hälsa på besökare, vill gärna vara mitt i familjens aktiviteter och är som lyckligast när de får dela vardagslivet med sina människor.

Detta är en social ras som i allmänhet:

- Fungerar mycket bra med barn när den är rätt socialiserad och under uppsikt  
- Trivs med andra hundar och kan leva harmoniskt med andra sällskapsdjur, särskilt om de introduceras tidigt  
- Anpassar sig väl till olika miljöer så länge behovet av motion och sällskap blir tillgodosett  

Många Labradors är mjuka och tålmodiga med barn och accepterar ofta klumpiga kramar och lek. Samtidigt är de vanligtvis livliga och starka som unga. En ung Labrador med glatt viftande uttersvans kan lätt välta ett litet barn utan att mena det. Det är viktigt att både hund och barn får lära sig hur de ska bete sig kring varandra.

Som före detta apporterande jakthund har rasen ofta ett tydligt behov av att bära och hämta saker. De tar gärna upp leksaker, skor eller annat de hittar. Vissa kanaliserar detta i tuggande, särskilt under unghundstiden. Bra management, gott om lämpliga tuggleksaker och mental stimulans är viktigt.

Vanliga personlighetsdrag är:

- Mycket matmotiverad, vilket är en stor fördel i träning men kan leda till övervikt om fodermängden inte kontrolleras  
- Vanligen trygg och framåt snarare än blyg, även om individer naturligtvis varierar  
- Ofta lekfulla och ”valpiga” i flera år  
- Stark anknytning till sin familj, följer gärna sina människor från rum till rum  

Möjliga utmaningar kan vara:

- Överdriven upphetsning och att hunden hoppar på människor vid hälsning  
- Dragande i koppel om den inte lärt sig gå ordentligt vid sidan  
- Beteenden kopplade till understimulans, som grävande, skällande eller tuggande om hunden lämnas ensam för länge  

Med tydliga ramar och regelbunden kontakt utvecklas de flesta Labradors till pålitliga, tillgivna följeslagare som uppskattar både aktiva utflykter och lugna kvällar hemma.

<x-quote text="Labradorer vill vara med på allt, från långa vandringar till att titta på TV, och om du inkluderar dem i vardagen brukar du få deras allra bästa beteende tillbaka" from="Emma, Labrador retriever‑ägare" />

## Träning & Motion

Labrador retriever är en intelligent, samarbetsvillig hund som i rätt händer är mycket trevlig att träna. Deras naturliga vilja att jobba med människor och starka matintresse gör dem ofta mycket mottagliga för belöningsbaserad träning. De trivs med tydlig vägledning, mjuk hantering och rikligt med positiv feedback.

Eftersom de flesta Labradors mognar relativt långsamt är det viktigt att vara tålmodig. Många är mycket lekfulla och energiska åtminstone fram till tre års ålder. Konsekvens ger bättre resultat än hårda tillrättavisningar. Fokusera på att:

- Belöna lugn och självkontroll  
- Träna en säker inkallning redan från tidig ålder  
- Öva koppelgående innan hunden fått full styrka  
- Introducera grundläggande signaler som sitt, ligg, stanna och ”låt bli” i korta, roliga pass  

Mental aktivering är minst lika viktig som fysisk motion. Träningslekar, nosarbete och aktiveringsleksaker passar rasen mycket bra. Att få använda nos och apporteringsinstinkter tröttar ut dem på ett tillfredsställande sätt.

Motionsbehovet varierar med ålder och individens energinivå, men de flesta friska vuxna Labradors behöver minst en till två timmars aktivitet per dag. Det bör gärna innehålla:

- Raska promenader och möjlighet att trava fritt där det är säkert och tillåtet  
- Tillfällen att springa och leka lös i inhägnade eller säkra områden  
- Apporteringslekar, till exempel att hämta boll eller dummies  
- Simning, som många Labradors älskar och som är skonsam för lederna  

Valpar och unghundar ska inte motioneras för hårt, särskilt inte på hårt underlag eller i trappor, eftersom lederna fortfarande utvecklas. Korta, täta promenader, kontrollerad lek och trygga socialiseringstillfällen är bättre än långa vandringar under det första året.

Strukturerade aktiviteter som många Labradors uppskattar är bland annat:

- Lydnad och rallylydnad  
- Bruks, jaktprov eller praktisk jakt  
- Agility, särskilt för lättare och smidigare individer  
- Sök och spår  
- Assistans- och terapihundarbete för noggrant utvalda, stabila hundar  

En uttråkad Labrador utvecklar mycket lätt problematiska beteenden. När behovet av rörelse och mental stimulans är tillgodosett kopplar de oftast av fint hemma och blir lättsamma vardagskompisar.

## Hälsa

Labrador retriever är överlag en robust ras, men som alla raser har den vissa återkommande hälsoproblem. Ansvarsfulla uppfödare arbetar aktivt för att minska risken för ärftliga sjukdomar och för att bevara sund exteriör och bra temperament.

Några av de mer omtalade hälsoproblemen i rasen är:

- Höftledsdysplasi och armbågsdysplasi, som kan ge smärta och hälta  
- Vissa ögonsjukdomar, som katarakt och progressiv retinal atrofi (PRA)  
- Exercise induced collapse (EIC) i vissa blodslinjer  
- Olika hud- och öronproblem, ofta kopplade till allergier eller fukt i öronen  
- Övervikt, som tyvärr är mycket vanligt och förvärrar både led- och hjärtproblem  

Friska avelshundar brukar kontrolleras med:

- Höft- och armbågsröntgen som bedöms enligt officiellt system  
- Ögonlysning hos veterinär oftalmolog med jämna mellanrum  
- DNA‑tester för relevanta ärftliga sjukdomar där sådana finns tillgängliga och rekommenderas  

Om du funderar på valp, fråga uppfödaren vilka tester de gör och hur de väljer ut sina avelsdjur. En seriös uppfödare ska kunna förklara hälsoresultat på ett tydligt och ärligt sätt.

Viktkontroll är kanske den enskilt viktigaste hälsofrågan i vardagen för många familjeägda Labradors. Rasen är ofta mycket matglad och går lätt upp i vikt om fodermängden inte vägs eller mäts. För många godbitar, matrester från bordet eller ett energirikt foder i kombination med för lite motion leder snabbt till övervikt. Det belastar lederna extra och ökar risken för bland annat diabetes, hjärtbelastning och försämrad livskvalitet.

Praktiska hälsotips:

- Känn regelbundet över revbenen och justera fodermängden om ett fettlager börjar byggas upp  
- Boka årliga veterinärkontroller, inklusive vaccinationer och tandkoll  
- Håll öronen rena och torra, särskilt efter bad  
- Börja med tandborstning tidigt och komplettera eventuellt med tuggprodukter som passar din hund  
- Ordna halksäkra golv hemma om möjligt, för att skona leder och minska skaderisken  

Medellivslängden ligger ofta runt 10–13 år. Välavlade Labradors som hålls slanka, får regelbunden motion och god veterinärvård kan ha ett aktivt, gott liv långt upp i åren.

<x-quote text="Att välja en uppfödare som prioriterar hälsotester och stabilt temperament ger dig en betydligt bättre start, men långsiktig hälsa beror också på vardagsskötsel, viktkontroll och anpassad motion" from="Get a Pet Redaktion" />

## Historia & Ursprungsland

Labrador retriever har sina rötter på ön Newfoundland i Kanada. Där använde lokala fiskare medelstora, korthåriga vattenhundar för att hjälpa till att dra in nät, apportera fisk och bära meddelanden mellan båtar och land. Dessa tidiga hundar kallades ofta St John’s dogs eller lesser Newfoundland dogs och uppskattades för sin styrka, simförmåga och samarbetsvilja.

På 1800‑talet lade brittiska jägare som besökte Newfoundland märke till dessa skickliga arbetshundar och tog med några tillbaka till Storbritannien. Där vidareutvecklades de som apportörer för jakt, särskilt vid fågeljakt i våtmarker. Uppfödarna valde ut hundar med stark apporteringslust, mjuk mun som inte skadade viltet och ett temperament som kombinerade stadga med stor arbetsvilja.

Med tiden blev typen mer enhetlig och Labrador retriever växte fram som en tydligt avgränsad ras, skild från andra retrievertyper. The Kennel Club i Storbritannien erkände rasen formellt i början av 1900‑talet, och rasklubbar började förfina både arbetskvaliteter och utseende enligt en skriftlig rasstandard.

Historiskt användes Labradors främst som arbetande jakthundar. De följde med jägare, väntade lugnt i gömslen och skickades ut för att apportera skjutet vilt både på land och i vatten. Den täta, vattenavvisande pälsen och den starka svansen var perfekta i kalla våtmarker och tuffa förhållanden.

I dag är rasen fortfarande en mycket uppskattad jakthund i praktisk jakt och på prov. Samtidigt har dess användningsområden breddats till många andra roller, som till exempel:

- Ledarhundar för personer med synnedsättning  
- Assistanshundar vid olika typer av funktionsnedsättningar  
- Räddningshundar på land och i vatten  
- Specialsökhundar för tull, polis och militär  
- Terapihundar i skolor, sjukhus och vårdboenden  

Trots denna bredd i arbetsuppgifter har Labradorn också blivit en av de mest populära familjehundarna. Kombinationen av en solid arbetsbakgrund och ett vänligt, människokärt sätt är kärnan i det som gör rasen så speciell.

## Att Leva med Rasen

Att dela vardagen med en Labrador retriever är både givande och krävande. Det här är sällan en lågaktiv ”soffhund”. De flesta individer behöver genuint engagemang av sina ägare i form av tid, träning och aktivitet.

Vardagen med en Labrador innebär oftast:

- Regelbundna promenader och möjlighet till löslek där det är säkert och tillåtet  
- Någon form av mental aktivering, som träning, noslekar eller aktiveringsleksaker  
- Social kontakt och sällskap under en stor del av dagen  
- Att hantera hundens entusiasm, särskilt när gäster kommer eller något spännande händer  

De flesta Labradors trivs bäst i hem där någon är hemma en stor del av dagen, eller där man ordnar med hundvakt, hunddagis eller hundrastare. Långa dagar ensamma utan stimulans kan leda till frustration och destruktiva beteenden.

Nya ägare bör vara beredda på:

- En livlig valpperiod med tuggande, munande och stort intresse för allt ätbart  
- En energisk, ibland envis unghundsfas där konsekvent träning är avgörande  
- Att behöva hålla koll på vikten genom hela hundens liv  

Ungefärliga årliga kostnader kan omfatta:

- Högkvalitativt foder anpassat efter ålder, aktivitetsnivå och eventuella hälsobehov  
- Rutinvård hos veterinär såsom vaccinationer, parasitbehandlingar och ibland blodprov  
- Försäkringspremier, som kan hjälpa till att hantera oväntade veterinärkostnader  
- Utrustning, träningskurser och eventuellt hunddagis eller hundrastning  

Du kan undersöka olika sätt att täcka veterinärkostnader via [Hundförsäkring](https://getapet.com/sv/pet-insurance) om du vill ha bättre ekonomisk förutsägbarhet.

Användbar utrustning för livet med en Labrador:

- Ett rejält, justerbart halsband eller väl anpassad sele  
- Ett stadigt koppel och gärna en längre spårlina för inkallningsträning  
- Mat- och vattenskålar som är lätta att hålla rena  
- En bekväm bädd och vid behov bur eller valphage för trygg vila  
- Säkra tuggleksaker, apporteringsdummies och hållbara bollar  
- En bra borste för kort dubbelpäls och ordentliga handdukar för torkning efter bad  

Lägenhetsliv är möjligt om hundens behov av motion och mental stimulans verkligen uppfylls, men direkt tillgång till säkra uteområden gör livet enklare. En inhägnad tomt eller trädgård är idealisk, då många Labradors älskar att vara ute, nosa, utforska och sova i frisk luft.

Som tack för din investering i tid och omsorg erbjuder en väl uppfostrad Labrador oftast många år av troget sällskap, entusiasm inför det du tar dig för och en stabil närvaro som kan följa med genom många olika livsskeden.

<x-quote text="Vår Labrador ligger nöjt på golvet bredvid mitt skrivbord efter morgonpromenad och lite träning, men om vi hoppar över den mentala biten hittar han snabbt på egna aktiviteter som att tömma tvättkorgen" from="Jonas, hundägare" />

Labrador retriever

Svenska Kennelklubben (Swedish Kennel Club)

Norwegian Kennel Club

Dansk Kennel Klub (Danish Kennel Club)

Fédération Cynologique Internationale (FCI)

Labrador retriever är en medelstor till stor, atletisk och vänlig hund med mycket god simförmåga och en kort, tät, vattenavvisande päls i gult, svart eller brunt (chocolate). Den är intelligent och matmotiverad, lätt att träna, har behov av daglig motion och mental stimulans och används i stor utsträckning både som familjehund och som arbetande hund.

Dogue de bordeaux vs Labrador retriever

Egenskaper

Sammanfattning

Liknande raser