Ciobanesc romanesc mioritic till salu

Den här rasen är i regel lugn, hängiven och kärleksfull mot familjen, inklusive barn den känner väl. Den är naturligt misstänksam och reserverad mot främlingar, eftersom den har utvecklats som boskapsvaktare. Tidig och genomtänkt socialisering är avgörande för att hålla dess vaktinstinkter i balans och lätta att hantera i dagens samhälle.

Det här är en stor, territoriell gårdshund som i allmänhet inte trivs i lägenhet eller tätbebyggda stadsmiljöer. Den behöver gott om utrymme utomhus, tydliga gränser och en säker inhägnad tomt där den kan patrullera. Utan ordentligt rörelseutrymme och en uppgift att sköta kan den bli rastlös, skällig och svår att hantera.

Den dagliga motionen bör fokusera på måttlig, jämn aktivitet snarare än högintensiva sporter. Långa promenader, tid att ströva fritt i ett säkert område och mentalt arbete som lydnadsträning, nos-/spårlekar eller övervakad bevakning av hemmet är idealiskt. De flesta vuxna hundar är inte hyperaktiva, men kan bli problematiska om de lämnas under­stimulerade under längre perioder.

Pälsen behöver borstas noggrant minst flera gånger i veckan för att förhindra tovor, särskilt bakom öronen, i armhålorna och runt bakdelen. Under fällningsperioder krävs mer frekvent pälsvård för att få bort lös underull. Då och då kan hunden badas, och regelbunden kloklippning samt kontroll av öronen hjälper till att hålla den ren och bekväm.

De har starka naturliga vaktinstinkter och försvarar snabbt sitt revir och sin familj om de uppfattar ett hot. Med genomtänkt avel och rätt träning blir de mer eftertänksamma än urskillningslöst aggressiva, men bristande socialisering eller felaktig hantering kan leda till överbeskyddande beteende. Tydligt ledarskap, lydnadsträning och tidig exponering för olika människor och miljöer är avgörande.

Precis som många andra stora raser kan de vara benägna att drabbas av höft- och armbågsdysplasi samt vissa ortopediska problem kopplade till snabb tillväxt. Magomvridning (bloat) kan också vara ett bekymmer, så utfodringen bör skötas noggrant och man ska snabbt söka veterinärvård vid tecken på buksmärta eller obehag. Ansvarsfulla uppfödare brukar hälsotesta för ledproblem och andra ärftliga sjukdomar.

Vuxna hundar är stora och kraftfulla, med rejäl benstomme och en tät päls som får dem att se ännu större ut. Deras storlek kräver god hanteringsförmåga, tidig koppelträning och tillräckligt med utrymme både inne i hemmet och i trädgården. Blivande ägare bör också ta hänsyn till kostnaderna för foder, pälsvård och veterinärvård för en hund av jätteras.

Den här rasen passar oftast bättre för erfarna ägare som är bekväma med att hantera en självständig och viljestark vakthund. Den svarar bäst på lugnt, tryggt ledarskap och tydliga, konsekventa gränser i stället för hårda metoder. Oerfarna hundägare kan uppleva dess skyddsinstinkt och storlek som krävande utan professionell vägledning.

Många kan leva harmoniskt med andra hundar och djur om de växer upp tillsammans med dem och övervakas noggrant. Deras vaktinstinkt kan göra dem beskyddande mot de djur de bor med och misstänksamma mot främmande hundar. Kontrollerade introduktioner, tidig socialisering och tydliga regler är avgörande för att undvika konflikter.

Ett tålmodigt, bestämt och konsekvent förhållningssätt med mycket positiv förstärkning fungerar oftast bäst. De här hundarna är intelligenta men självständiga, så upprepade drillövningar eller hårda korrigeringar slår ofta tillbaka. Tidig träning med fokus på impulskontroll, säker inkallning och artigt uppträdande mot besökare är särskilt viktig för att hunden ska vara lätt att hantera på sikt.