## Snabbfakta

- Kompakt, lågställd terrier framtagen i Tjeckien som mångsidig jakthund och familjehund  
- Särpräglad lång, silkig päls som klipps i stället för att trimmas, med prydligt formad skägg- och ögonbrynsbehåring  
- Mjukare och lugnare temperament än många andra terriers, men ändå lekfull och livlig  
- Blir oftast bra med barn och andra hundar när den är väl socialiserad, vilket gör rasen lämplig för många familjehem  
- Sällsynt utanför hemlandet, så uppfödare är ofta mycket noga med hälsa, mentalitet och korrekt rastyp  

## Utseende & Päls

Ceskyterrier är en liten till medelstor hund med kraftig, långsträckt kropp och korta men starka ben. Vid första anblicken lägger man märke till den långa, flytande pälsen som ger hunden en ganska elegant silhuett, men under finns en muskulös, arbetsduglig kropp. Vuxna hundar är vanligtvis omkring 25–32 centimeter i mankhöjd och väger oftast mellan 6 och 10 kilo, beroende på kön och individ. Kroppen är något längre än hos många andra terrierraser, vilket hjälper Ceskyterriern att ta sig fram lätt genom tät vegetation under arbete.

Huvudet är långt och rent skuret med tydligt stop och avslutas med det karakteristiska mustaschs-, skägg- och ögonbrynsbehåringen. Dessa ansiktspälsar ger Ceskyterriern ett uttrycksfullt, nästan eftertänksamt utseende, särskilt tillsammans med de mörka, mandelformade ögonen. Öronen är medelstora, triangelformade och ligger vikt mot kinderna, vilket förstärker det lugna och vänliga uttryck som är så typiskt för rasen.

Pälsen är en av de viktigaste egenskaperna som skiljer Ceskyterrier från många andra terrierraser. I stället för en sträv, grov päls har Ceskyterriern en fin, lätt vågig päls som känns mjuk och silkig. Pälsen klipps i stället för att handtrimmmas, något som många ägare upplever som mer praktiskt. Traditionella färger är olika nyanser av blågrå eller ljus kaffebrun, ofta med ljusare tecken på huvud, skägg, bröst, ben och under svansen. Valpar föds mycket mörkt svarta eller chokladbruna och ljusnar gradvis med åldern, ofta under flera år innan slutgiltig färg är på plats.

Att hålla en Ceskyterriers päls i gott skick kräver regelbunden omsorg men är inte särskilt komplicerat om man är konsekvent. En grundläggande skötselrutin bör innehålla:

- Genomborstning två till tre gånger i veckan för att undvika tovor, särskilt i skägget, armhålorna och bakom öronen  
- Ibland kamning av behåringen på ben och bröst för att få bort små kardborrar eller frön som fastnat under promenader  
- Professionell eller van hemmaklippning var 6–10:e vecka för att behålla den klassiska Cesky-siluetten  

Eftersom pälsen klipps kort längs rygg och sidor och lämnas längre under kroppen och i ansiktet är det viktigt att hålla de längre partierna rena och fria från tovor. Ett milt hundschampo varannan till var fjärde vecka räcker oftast, men mycket aktiva hundar kan behöva sköljas av oftare på ben och mage efter leriga äventyr. Många ägare klipper försiktigt ner håret runt ögonen lite för att underlätta sikten, samtidigt som det typiska uttrycksfulla utseendet bevaras. Med vettiga rutiner och lite vana kan Ceskyterriern hållas prydlig, bekväm och vacker utan alltför mycket krångel.

## Temperament & Personlighet

Ceskyterriern skapades för att kombinera arbetsförmåga med ett stabilt och tillgivet lynne, och just den balansen är en av rasens stora styrkor. Många som känner terriers förväntar sig ett hetsigt, viljestarkt temperament, och även om Ceskyterriern absolut har en lekfull och målmedveten sida, är den oftast mer avspänd och lättare att hantera än många av sina terriersläktingar. Det gör rasen särskilt attraktiv för familjer eller för den som skaffar terrier för första gången och vill ha en pigg hund, men inte en alltför krävande.

I vardagen trivs de flesta Ceskyterriers med att vara nära sina människor och är sällan reserverade eller distanserade. De vill gärna vara med i allt som händer i hemmet – trädgårdsarbete, tv-tittande eller en tur till ett hundvänligt kafé. De är i regel inte hyperaktiva, men uppskattar regelbunden mental och fysisk stimulans och kan bli uttråkade om de lämnas utan sällskap eller uppgifter under långa perioder.

Med barn är en väl uppfödd och väl socialiserad Ceskyterrier i regel tålmodig och tolerant, särskilt om barnen lär sig att behandla hunden varsamt och respektfullt. De brukar tycka om lugna lekar, övervakad apportlek i trädgården eller att helt enkelt ligga hoprullad nära ett barn som läser i soffan. Som med alla raser är det viktigt att övervaka umgänget med mycket små barn och att ge hunden en lugn plats att dra sig tillbaka till om leken blir för intensiv.

Bland andra hundar kan Ceskyterriern variera från lättsam till mer selektiv, beroende på individens personlighet och sociala erfarenheter. De flesta är vänligare och mindre stridslystna än mer hetlevrade terriers, men de har fortfarande en tydlig integritet och uppskattar inte alltid ohyfsat beteende från andra hundar. God tidig socialisering, inklusive valpkurser och kontrollerade möten med olika sorters hundar, hjälper dem att utvecklas till artiga vuxna.

Små sällskapsdjur som kaniner eller gnagare kan väcka Ceskyterrierns jaktinstinkt, eftersom rasen ursprungligen användes till att spåra upp och ta vilt i gryt. En del individer kan leva i fred med en familjekatt om de växer upp tillsammans, men man bör alltid vara försiktig, särskilt med främmande smådjur. En säker inhägnad trädgård och tillsyn i områden med vilt är viktigt.

Vanliga mentala utmaningar hänger ofta ihop med rasens intelligens och känslighet. Ceskyterriern kan vara något reserverad mot främlingar till en början och föredrar ofta att iaktta innan den tar kontakt. Den kan ge skall när någon närmar sig hemmet. De knyter starka band till sina ägare, vilket är härligt, men kan ibland leda till separationsproblem om hunden sällan lämnas ensam. Gradvis träning i att kunna vara trygg vid korta frånvaroperioder, tillsammans med lugna rutiner och berikande leksaker, brukar förebygga att detta blir ett problem.

Sammantaget är Ceskyterriern en charmig följeslagare för den som uppskattar en hund med personlighet, mycket tillgivenhet och måttlig energinivå, kombinerat med ett mer samarbetsvilligt temperament än hos många andra terriers.

## Träning & Motion

Ceskyterriern är intelligent, villig att lära och brukar tycka om att samarbeta med sin ägare, förutsatt att träningen är rättvis och stimulerande. Terriers är naturligt självständiga tänkare, och Ceskyterriern är inget undantag, men rasen är ofta mer lättmotiverad än många andra. När träningen bygger på förtroende, belöningar och tydliga rutiner svarar de flesta Ceskys mycket väl.

Positiv förstärkning fungerar bäst. I stället för hårda korrigeringar eller fysisk press trivs de här hundarna med:

- Godisbitar, särskilt små, extra goda belöningar reserverade för träning  
- Mjuk beröm och glada, uppmuntrande toner  
- Korta, varierade pass som håller intresset vid liv  

Många ägare märker att Ceskyterriern kan vara känslig för höjda röster eller bryskt hanterande. Känner den sig pressad kan den ”slå av”, bli envis eller tappa självförtroendet. Förstår den däremot vad som förväntas och får belöning när den gör rätt, lär den sig snabbt. Tidig träning bör fokusera på:

- Säkert inkallningskommando, eftersom jaktinstinkten kan locka till efterföljande av vilt  
- Koppelgående utan drag, då den låga höjden gör dragandet obekvämt både för hund och förare  
- Lugna hälsningar på människor och andra hundar, för att bygga goda vanor från början  

När det gäller motion har Ceskyterriern vanligen måttliga behov som passar de flesta aktiva hushåll. Det är ingen maratonhund, men den tycker om ordentliga promenader och lek. En vuxen Cesky mår bra av minst en till två dagliga promenader som tillsammans ger omkring en timmes aktivitet, plus möjlighet att springa lös i säkert inhägnat område. Många trivs med en blandning av:

- Raska promenader i närområdet  
- Kortare vandringar i naturen  
- Säker, övervakad löslek i inhägnade fält  

Mental stimulans är minst lika viktig som fysisk aktivitet. Aktiveringsleksaker, nosarbete och korta träningspass hjälper till att hålla Ceskyterrierns kloka hjärna sysselsatt. Rasen briljerar ofta i aktiviteter som spårning, nose work och olika former av gryt- och jordhundssporter där den kan använda sina naturliga jaktegenskaper på ett kontrollerat sätt.

Hundsporter kan vara ett utmärkt utlopp. En del Ceskys tycker om agility, men på grund av den något längre ryggen och de korta benen bör man vara noga med att inte överdriva hopp och tvära svängar. Rallylydnad, trixträning och lättare lydnadstävlingar passar många individer och stärker dessutom relationen mellan hund och ägare.

Valpar och unghundar ska inte motioneras för hårt, särskilt inte på hårt underlag eller i trappor, eftersom lederna fortfarande utvecklas. Flera korta promenader och mycket vila är bättre än långa turer. Äldre Ceskys är ofta pigga långt upp i åren, men motionen bör anpassas om hunden får ledstelhet eller andra åldersrelaterade besvär.

När deras behov av träning och motion blir tillgodosedda är Ceskyterriers i allmänhet lugna och trevliga inne, nöjda med att vila nära sin familj efter en bra promenad eller ett roligt aktiveringspass.

## Hälsa

Ceskyterriern betraktas som en relativt sund ras, särskilt jämfört med vissa mer hårt avlade eller trendiga hundtyper. Ansvarsfulla uppfödare lägger stor vikt vid hållbarhet och god livslängd. Som hos alla renrasiga hundar finns det dock vissa hälsotillstånd som blivande ägare bör känna till och som uppfödare bör bevaka.

Ett tillstånd som har kopplats till rasen är en form av ärftlig ”Scotty cramp”-liknande problematik, ibland beskriven i relation till den myotoni som förekommer i vissa terrierlinjer. Detta kan påverka rörelse och muskelfunktion hos en mindre andel hundar. Genetisk forskning och hälsoprogram inom engagerade rasklubbar har bidragit till att minska förekomsten, men det är ändå klokt att fråga uppfödare vilka hälsokontroller de gör och om det finns någon historik av rörelsestörningar i deras linjer.

Andra tillstånd som kan förekomma hos Ceskyterrier är:

- Ögonproblem som katarakt eller linsförändringar hos äldre hundar  
- Tillfällig patellaluxation (lösa knäskålar), vilket är vanligare hos små raser  
- Viss benägenhet för allergier eller hudkänslighet hos en del individer  

Många rasklubbar rekommenderar hälsotestning av avelsdjur, inklusive ögonlysning av veterinär oftalmolog och, beroende på land, DNA-tester för kända ärftliga sjukdomar. I vissa länder uppmuntras även patellaundersökning och allmän ortopedisk bedömning. När du kontaktar uppfödare är det klokt att fråga vilka tester som gjorts och be att få se intyg.

Ceskyterrierns genomsnittliga livslängd anges ofta till omkring 12–15 år, med vissa individer som lever ännu längre i god hälsa. Att hålla idealvikten är avgörande för långsiktigt välmående, eftersom övervikt belastar lederna och kan förvärra redan befintliga ortopediska eller hjärtproblem. Ett balanserat foder, noggrann portionskontroll och regelbunden motion spelar stor roll för att förebygga fetma.

Regelbunden veterinärvård hjälper till att upptäcka problem i tid. Årliga hälsokontroller, tandstatus och vaccinationer eller titertester enligt lokal veterinärrekommendation bör ingå i varje Ceskyterriers liv. Många ägare upplever att tandhälsan kräver extra uppmärksamhet, eftersom mindre raser lättare får tandsten. Regelbunden tandborstning och lämpliga tuggben kan minska risken för tandlossning och tandköttsproblem.

Eftersom rasen klipps och vissa individer har känslig hud rekommenderas milda skötselprodukter. Hårda schampon eller för täta bad kan avlägsna hudens naturliga fetter och orsaka klåda. Allt ihållande kliande, öronskakningar eller hudirritation bör kontrolleras av veterinär, då det kan tyda på allergier eller infektioner.

Genom att välja en seriös uppfödare som prioriterar hälsotester och genom att erbjuda uppmärksam vardaglig omvårdnad kan ägare med goda skäl räkna med att en Ceskyterrier får ett långt, aktivt och kärleksfullt liv.

## Historia & Ursprung

Ceskyterriern är en av få raser där både upphovsman och syfte är väl dokumenterade. Rasen utvecklades under mitten av 1900-talet i dåvarande Tjeckoslovakien av en engagerad kynolog, František Horák. Han arbetade som genetiker och var nära knuten till Tjeckoslovakiens vetenskapsakademi, vilket präglade hans mycket systematiska syn på hundavel.

Horák ville ta fram en liten, robust och mångsidig terrier som fungerade väl i skogar och på fält i hemlandet. Målet var en hund som kunde gå i gryt för att stöta ut räv och annat vilt, men som samtidigt skulle vara tillräckligt mild och lätthanterlig för att fungera harmoniskt som familjehund. För att nå detta korsade han Sealyhamterrier med Skotsk terrier och selekterade sedan noggrant över flera generationer för den bästa kombinationen av egenskaper – bland annat ett mer balanserat temperament och en päls som skulle klippas snarare än handtrimmmas.

Namnet ”Cesky Terrier” betyder helt enkelt ”tjeckisk terrier” på tjeckiska och speglar den nationella stoltheten kring rasen. Den erkändes i hemlandet på 1960-talet och fick senare internationellt erkännande av kennelklubbar i Europa och andra delar av världen. Eftersom den utvecklades relativt nyligen och på ett kontrollerat sätt är rasstandarden tydlig när det gäller utseende, rörelser och mentalitet.

Under de tidiga åren användes Ceskyterriern för jakt på småvilt på den tjeckiska landsbygden. Jägare uppskattade dess förmåga att arbeta både ovan och under jord samt viljan att samarbeta i flock med andra hundar. Jämfört med mer eldfängda brittiska terriers fick Ceskyterriern snabbt rykte om sig att vara lugnare och mer lydig, samtidigt som den behöll tillräcklig jaktlust för att vara användbar i arbete.

I takt med förändrade livsstilar och minskat traditionellt jaktbruk skiftade Ceskyterriern gradvis från främst jakthund till främst sällskapshund. Det milda temperamentet och den hanterliga storleken gjorde rasen attraktiv som inomhushund, även om numerären aldrig blivit särskilt stor. I dag är rasen fortfarande ovanlig i många länder, vilket ofta innebär att uppfödare känner varandra väl och samarbetar över nationsgränserna för att bevara genetisk bredd.

Numera deltar Ceskyterriers i olika aktiviteter som utställning, lydnad, hundsporter och spårarbete för nöjes skull. Vissa används fortfarande till praktisk jakt, men de flesta fungerar som uppskattade familjemedlemmar. Rasens bakgrund som målmedvetet framavlad arbetsterrier märks fortfarande i dess nyfikenhet, målmedvetenhet och glädje i utomhusaktiviteter, samtidigt som den genom det medvetna temperamenturvalet passar mycket väl in i ett modernt familjeliv.

## Att leva med rasen

Att leva med en Ceskyterrier kan vara mycket givande för den som uppskattar en hund som förenar tillgivenhet, intelligens och måttlig aktivitetsnivå i ett kompakt format. Innan man tar hem en valp eller vuxen hund är det viktigt att förstå hur vardagen med rasen faktiskt ser ut och vilken nivå av engagemang som krävs.

Ceskys är i regel mycket knutna till sin familj och vill gärna vara där det händer. De är sällan nöjda med att hållas i hundgård eller avskild del av huset. De vill dela soffa, följa efter dig mellan rummen och vara delaktiga i vardagens alla rutiner. Denna nära relation kan vara mycket trygghetsskapande, särskilt för ensamhushåll eller par som söker en lojal följeslagare, men innebär också att du behöver planera för hunden när det gäller arbetstid, semester och längre dagar hemifrån.

När det gäller utrymme kan en Ceskyterrier anpassa sig till många boendeformer, från stads­lägenhet till hus på landet, så länge motion och mental stimulans tillgodoses. En säker, inhägnad trädgård är en fördel, då många Ceskys gillar att nosa runt och sola ute. De bör dock inte lämnas ensamma långa stunder i trädgården, eftersom de kan börja gräva eller försöka ta sig ut om de blir uttråkade.

De årliga kostnaderna för att hålla en Ceskyterrier varierar mellan länder, men omfattar generellt:

- Kvalitetsfoder anpassat efter storlek, ålder och aktivitetsnivå  
- Rutinvård hos veterinär som vaccinationer, parasitförebyggande och hälsokontroller  
- Pälsvårdskostnader om du använder professionell hundfrisör för regelbunden klippning  
- Hundförsäkring eller egen buffert för oväntade veterinärkostnader  
- Utrustning som sele, koppel, bädd, pälsvårdsredskap, leksaker och eventuella tränings-/tävlingsavgifter  

Eftersom rasen kräver regelbunden pälsvård väljer många ägare att investera i klippmaskin, saxar och borstar för att kunna sköta grundläggande vård hemma. Även om du går till hundfrisör behöver du en karda, metallkam och klosax för att kunna hålla päls och klor i schack mellan besöken. En sele med bra passform upplevs ofta som bekvämare än halsband på promenad, särskilt för små raser som kan vara känsliga i luftstrupen.

Inne i hemmet uppskattar Ceskys en lugn, bekväm viloplats där de kan dra sig undan när barn leker intensivt eller gäster kommer. En bur eller bädd med tak i ett stillsamt hörn kan fungera som trygg ”lya”. Eftersom de kan vara känsliga för bullriga eller mycket röriga miljöer trivs de bäst i hushåll där de behandlas vänligt och har tydliga rutiner.

Blivande ägare bör vara beredda att lägga tid på träning och socialisering, särskilt under det första året. Valpkurs, besök i olika miljöer och varsam introduktion till olika människor och djur hjälper hunden att utvecklas till en trygg, stabil vuxen. Engagerad träning kan också bli en rolig hobby som stärker bandet mellan hund och ägare.

Att resa med Ceskyterrier är oftast okomplicerat. Storleken gör dem lätta att transportera i bil, och många uppskattar utflykter både i stad och natur. En resebur eller bilsele, portabel vattenskål och några favoritleksaker gör resorna säkrare och trevligare.

För rätt person eller familj erbjuder Ceskyterriern en fin kombination av hanterlig storlek, behagligt temperament och tilltalande utseende. Att leva med den här rasen innebär att välkomna en intelligent och mycket tillgiven liten följeslagare i sitt liv – en hund som gärna delar dina promenader, din soffa och många års vardagsögonblick.

Ceskyterrier

The Kennel Club (UK)

Svenska Kennelklubben (Swedish Kennel Club)

Fédération Cynologique Internationale (FCI)

Dansk Kennel Klub (Danish Kennel Club)

Verein für Deutsche Wachtelhunde (Germany)

Kompakt tjeckisk jakt- och familjeterrier med kraftig, lågställd kropp och lång, silkeslen, klippt päls. Lugn men lekfull, oftast bra med barn och andra hundar när den är väl socialiserad. Intelligent och känslig, behöver regelbunden motion, träning och pälsvård. Fortfarande relativt ovanlig utanför hemlandet.

## Snabbfakta

- Urgammal sällskapshund som tros ha charmat adel och handelsmän runt Medelhavet i århundraden  
- Liten men robust dvärghund med lång, vit, silkeslen päls utan underull  
- Mycket tillgiven och människoorienterad, beskrivs ofta som en ”kardborrehund” som vill vara nära sin ägare  
- Anpassningsbar till både lägenhet och hus, så länge den får dagliga promenader och mental stimulans  
- Behöver regelbunden pälsvård och tandvård, men har ofta lång livslängd om den sköts väl  

## Utseende & Päls

Malteser är en liten dvärghundsras, men det finns mer substans i den här hunden än många först tror. Under den flödande vita pälsen döljer sig en kompakt, välbalanserad liten kropp med bra konstruktion och förvånande rörlighet. Vuxna Malteser är vanligen omkring 20–25 centimeter höga vid manken, med bara små skillnader mellan hanar och tikar. De ska aldrig se sköra eller spinkiga ut. En välavlad Malteser känns stadig när du lyfter den, med rak rygg, väl ansatt svans och ett välproportionerligt huvud.

Huvudet är en av rasens stora behag. Skallen är lätt rundad med tydlig men mjuk stopplinje, mörka runda ögon och en svart nos som framträder mot den vita pälsen. Uttrycket är vaket, milt och intelligent. Öronen är hängande och täckta av lång päls som flyter ihop med resten av pälsen. Nosen ska inte vara extremt kort, vilket gynnar både andning och tandhälsa.

Pälsen är en av huvudorsakerna till att många förälskar sig i Malteser. Den är lång, rak och silkeslen i strukturen, utan ullig underull. Rasen ska enligt standarden vara rent vit, även om en mycket svag citrongul eller elfenbensfärgad nyans ibland kan synas på öronen. Eftersom det saknas underull upplever många allergiker Malteser som mer tolererbara än raser som fäller mycket, även om ingen hund kan garanteras vara helt allergivänlig.

I full päls kan håret nå ner till marken och flyta vackert runt hunden, särskilt i utställningsringen. Hemma väljer dock många sällskapsägare en kortare ”puppy cut” för enklare skötsel. En full päls kräver daglig omvårdnad. Detta innebär oftast:

- Att försiktigt borsta och kamma pälsen varje dag för att undvika tovor  
- Att kontrollera bakom öronen, i armhålorna och runt svansen där tovor lätt bildas  
- Att använda en utredande spray för att undvika att de fina håren går av  

Regelbunden badning är viktig, vanligen var en till tredje vecka beroende på livsstil. Skölj alltid noggrant och torka pälsen helt för att undvika hudirritation. Eftersom håret runt ögonen är vitt kan tårflöde ge missfärgningar. Många ägare torkar försiktigt ögonområdet dagligen med en fuktig trasa och håller håret kortklippt för att minska irritation. Håret på tassarna och runt trampdynorna bör också klippas, vilket ger bättre fäste och minskar spridningen av smuts i hemmet.

Även om utställningspälsen är imponerande behöver du inte ha dåligt samvete om du föredrar en kortare, lättskött frisyr. En välvårdad Malteser i kortare päls är ofta betydligt mer bekväm för en upptagen familj. Det viktigaste är att pälsen är ren, fri från tovor och borstas tillräckligt ofta för att hunden ska vara bekväm och huden må bra.

## Temperament & Personlighet

Malteser har i århundraden avlats som sällskapshund, och det märks tydligt i vardagsbeteendet. Det här är en hund som verkligen njuter av att vara med människor. De flesta Malteser vill sitta i knät, följa dig från rum till rum och sova nära dig på natten. De knyter mycket starka band till sina ägare och kan vara förvånansvärt känsliga för förändringar i stämning eller rutiner.

I en familj är Malteser ofta en glad och livlig liten personlighet. Många är lekfulla långt upp i åren och uppskattar mjuka lekar och korta ”tokryck” runt vardagsrummet. Med barn kan de vara kärleksfulla och tålmodiga, men den lilla storleken gör att uppsikt är avgörande. Små barn måste lära sig att hantera en liten hund varsamt. Hård lek, ryckande eller tappande kan lätt leda till skador. I familjer där barnen är lugna och respektfulla blir Malteser vanligtvis en trogen liten vän som gärna är med vid sagostunden i soffan eller stillsam lek på golvet.

Mot främlingar kan rasen variera från utåtriktad och social till lite reserverad. En väl socialiserad Malteser hälsar ofta besökare med viftande svans och nyfikenhet. Andra kan hålla sig lite i bakgrunden, skälla för att varna sina ägare och sedan långsamt tina upp. Tidig exponering för olika människor, ljud och miljöer hjälper dem att utveckla trygghet. Trots sin storlek fungerar många Malteser förvånansvärt bra som ”väktare” i hemmet och meddelar gärna att det kommer besök med en tydlig, ljus skall.

Med andra djur går det oftast bra när introduktionen görs på rätt sätt. De trivs ofta med andra små hundar och kan fungera tillsammans med större hundar som är lugna och försiktiga. Deras djärvhet kan dock ställa till det om de utmanar stora, stökiga hundar. När det gäller katter lever många Malteser fredligt med dem, särskilt om de växt upp tillsammans från tidig ålder. Deras lekfullhet kan antingen glädja en social katt eller irritera en som föredrar lugn och ro, så introduktioner bör ske stegvis.

Ett av de vanligare problemen i rasen är separationsångest. Eftersom de älskar att vara nära sina människor kan Malteser bli stressade när de lämnas ensamma under längre perioder. Detta kan visa sig som skällande, gnällande, förstörande tuggande eller att de gör ifrån sig inomhus. Att bygga upp självständighet redan som valp är hjälpsamt. Korta, positiva frånvaroperioder, säkra tuggleksaker samt lugna avsked och hemkomster är bra strategier.

Ett annat problem vissa ägare upplever är överdrivet skällande. Malteser är alerta och uppmärksamma, vilket kan utvecklas till skällighet om det inte hanteras. Att lära in en ”tyst”-signal, ge hunden tillräcklig mental stimulans och undvika att förstärka skällandet (till exempel genom att rusa fram varje gång hunden låter) är viktigt. Trots dessa utmaningar beskriver de flesta som lever med Malteser dem som roliga, kärleksfulla, kloka och outtröttligt lojala. De är små hundar med stora personligheter, och de trivs bäst i hem där deras känslomässiga behov tas på allvar.

## Träning & Motion

Även om Malteser är en dvärghund ska den aldrig betraktas som en leksak eller accessoar. Det är en intelligent hund som mår mycket bra av träning och regelbunden motion. Den goda nyheten är att deras storlek och vilja att samarbeta med människor gör dem mycket tacksamma att träna, även för förstagångsägare, förutsatt att metoderna är vänliga och konsekventa.

Malteser svarar bäst på positiv förstärkning. Det innebär att man använder godis, beröm, leksaker och lek i stället för hårda korrigeringar. De kan vara ganska känsliga, och höjda röster eller hårdhänt behandling leder oftast till att de ”slår igen” eller blir oroliga. Korta, roliga träningspass fungerar bäst. Många ägare märker att tre till fem minuter några gånger om dagen ger bättre resultat än ett långt pass. Eftersom Malteser ofta är matmotiverade kan små godbitar vara starka belöningar, men portionsstorleken måste hållas nere för att undvika övervikt.

Grundläggande lydnad som sitt, ligg, inkallning och att gå fint i koppel bör läras ut tidigt. Rumsrenhet kan kräva extra tålamod med små raser, då de har små urinblåsor och behöver många kisspauser. En konsekvent rutin och noggrann tillsyn inomhus gör stor skillnad. En del ägare använder valpunderlägg inomhus i början och övergår sedan gradvis till att hunden gör sina behov utomhus när den blir äldre. Att hålla sig lugn och undvika bestraffning vid olyckor hjälper hunden att lära sig snabbare.

När det gäller motion behöver inte Malteser långdistanslöpning, men de är inte heller nöjda med att bara bli burna överallt. De flesta vuxna trivs med en eller två måttliga promenader per dag, kombinerat med lek och mental stimulans. En typisk dag kan innehålla:

- En 20–30 minuters promenad på morgonen i hundens eget tempo  
- Korta träningspass eller problemlösningslekar under dagen  
- Ytterligare en kortare promenad eller lekstund på kvällen  

De gillar ofta interaktiva lekar som apport med en mjuk leksak, godissök inomhus eller att lära sig enkla tricks. Många Malteser passar bra för aktiviteter som rallylydnad, heelwork to music och till och med agility, så länge utrustningen anpassas efter deras storlek. Sådana aktiviteter stärker bandet mellan hund och ägare och ger värdefull mental stimulans.

På grund av den lilla kroppen bör man undvika alltför tuffa eller högbelastande aktiviteter. Att hoppa ner från möbler, springa i trappor ofta eller hoppa ur famnen kan orsaka skador. Ramps eller trappsteg till soffa och säng kan vara till stor hjälp. Promenader på varierande underlag, som gräs, grus och skogsstigar, hjälper till att stärka musklerna och hålla lederna friska utan att belasta för mycket.

I varmt väder bör motionspassen vara korta och dagens varmaste timmar undvikas, särskilt om din Malteser har full päls. I kallt eller blött väder kan de uppskatta ett tunt, vattentätt täcke för att hålla sig bekväma. Det viktiga är att Malteser får vara aktiv och engagerad, men alltid inom säkra ramar för sin storlek. En Malteser som får använda både kropp och hjärna är oftast lugnare, gladare och lättare att leva med.

## Hälsa

Malteser är i allmänhet en långlivad ras, och många individer blir väl över tio år med god omvårdnad. Men liksom alla raser har de vissa hälsoproblem som blivande ägare bör känna till. Seriösa uppfödare arbetar aktivt för att minska risken genom noggrant avelsurval och relevanta hälsotester.

Ett vanligt problem hos små raser är tand- och tandköttssjukdomar. Maltesers lilla mun och tättsittande tänder gör att tandsten, tandköttsinflammation och tandlossning lätt kan uppstå om det inte förebyggs. Daglig, eller åtminstone regelbunden, tandborstning med hundtandkräm rekommenderas starkt. Regelbundna kontroller hos veterinär och professionell tandrengöring vid behov hjälper till att förebygga allvarligare problem, som infektioner som kan påverka hjärta, njurar eller lever.

Patellaluxation, där knäskålen hoppar ur läge, är ett annat tillstånd som ses i rasen. Det kan orsaka intermittent hälta, ”skuttande” steg eller obehag vid rörelse. I lindriga fall kan viktkontroll och anpassad motion räcka. Svårare fall kan kräva kirurgisk åtgärd. Uppfödare kan låta undersöka och gradera sina hundars knän för att minska förekomsten av problemet.

En del Malteser kan också vara benägna att drabbas av:

- Legg-Calvé-Perthes sjukdom, som angriper höftleden hos unga småhundar  
- Ögonproblem som tårflöde med missfärgning, torra ögon eller katarakt hos äldre hundar  
- Kollapsad trachea, där luftstrupen försvagas, vilket kan ge hosta eller andningsbesvär  

God avelsetik och regelbunden veterinärvård minskar riskerna och följderna av dessa tillstånd. Det är viktigt att nya ägare väljer uppfödare som är öppna med hälsan hos sina hundar och som följer rekommenderade hälsoprogram där sådana finns. Även om detaljerna varierar mellan länder är knäledsundersökning, ögonlysning och allmänna hälsokontroller av avelsdjur vanliga.

Att hålla rätt kroppsvikt är avgörande för Malteser. Extra kilon belastar leder och hjärta i onödan. Att mäta upp fodergivor, begränsa godis och hålla hunden aktiv är enkla men effektiva åtgärder. Ett foder av hög kvalitet, anpassat för hundens ålder och storlek, tillsammans med fri tillgång till friskt vatten, stödjer den allmänna hälsan.

Förebyggande rutinskötsel ska inte glömmas. Det innefattar vaccinationer enligt lokala rekommendationer, parasitförebyggande behandling och regelbundna hälsokontroller. Eftersom Malteser ofta blir gamla blir seniorvård viktigare senare i livet. Årliga eller halvårskontroller med blodprov, tandstatus och bedömning av rörlighet hjälper till att upptäcka problem tidigt, när de oftast är lättare att hantera.

Med uppmärksam omvårdnad kan många Malteser leva ett långt och behagligt liv från valp till senior. Ägare som är beredda att lägga tid på pälsvård, tandvård, viktkontroll och veterinärbesök upplever oftast att deras lilla följeslagare förblir pigg, klar i blicken och full av personlighet långt upp i åren.

## Historia & Ursprung

Malteser är en av de äldsta kända sällskapshundsraserna, och dess tidiga historia är en blandning av fakta, handelsvägar och myter. Klart är att små vita knähundar funnits runt Medelhavet i många århundraden. De förknippades särskilt med hamnar och handelsplatser, där varor och idéer färdades mellan olika kulturer. Namnet antyder en koppling till ön Malta, men historiskt har benämningen ibland använts bredare om delar av Medelhavsområdet.

Forntida skrifter och konstverk från civilisationer som grekerna och romarna visar små, förfinade hundar som mycket liknar dagens Malteser. Dessa hundar hölls ofta av adelsdamer och rika familjer. De uppskattades för sin skönhet, milda natur och förmåga att ge värme och tröst. Vissa beskrivningar nämner till och med att de bars i ärmar eller mantlar – ett tecken på deras högt värderade status i hem där lyx och förfining var viktiga.

Med tiden spreds dessa små hundar över Europa, ofta som gåvor mellan överklassens familjer. De förekommer i målningar i aristokratiska hem, där de vanligen avbildas på kuddar eller i knäet på elegant klädda damer. Deras roll var tydlig: de var sällskap, inte arbetande hundar. Medan andra raser utvecklades för vallning, jakt eller vakttjänst, förädlades Malteser för att vara en behaglig och vacker sällskapshund i hemmet.

När hundaveln blev mer formaliserad under 1800- och tidigt 1900-tal började olika små vita sällskapshundar delas upp i tydliga raser. Malteser fick sin moderna form genom noggrant urval med fokus på storlek, päls och temperament. Rasklubbar och kennelklubbar hjälpte till att definiera standarden och bevara rasens särprägel. Den långa, vita, silkeslena pälsen blev ett kännetecken, liksom det milda uttrycket och det vänliga sinnelaget.

Genom alla dessa förändringar har Maltesers grundläggande syfte förblivit detsamma. Det har aldrig varit en ras avlad för fältarbete eller tunga uppgifter. I stället har Malteser alltid värderats för det nära band den knyter till människor, sin livliga charm och sin roll som källa till tröst och sällskap. I dag finns rasen i hem över hela världen. Den syns fortfarande i utställningsringen, där uppfödare visar upp sitt arbete med att bevara typ och kvalitet. Samtidigt lever otaliga Malteser som älskade familjehundar i både städer och på landsbygden.

I det moderna livet passar Malteser in i många olika livssituationer. De är populära hos äldre personer som uppskattar en hanterlig storlek och mjukt temperament, liksom hos familjer som vill ha en liten hund som trivs med att vara delaktig i vardagen. Från antika medelhavshamnar till moderna lägenheter har Malteser behållit sin identitet som en charmig, människoorienterad sällskapshund.

## Att leva med rasen

Att dela vardagen med en Malteser är mycket givande, men det medför också ansvar som blivande ägare bör förstå i förväg. Det här är inte en ras som trivs med att lämnas ensam långa dagar eller behandlas som en prydnad. En Malteser vill vara delaktig i dina rutiner – sitta bredvid dig när du arbetar, följa med på promenader eller mysa under lugna kvällar hemma.

Tidsåtgången är betydande, särskilt för pälsvård och sällskap. Även om du väljer en kortare sällskapsfrisyr i stället för full utställningspäls behöver Malteser ändå regelbunden borstning, bad och pälsunderhåll. Räkna med att varje dag lägga lite tid på att gå igenom pälsen, torka ögonen och se till att inga tovor uppstått. Veckovis eller varannan veckas bad, kloklippning, öronrengöring och tandborstning kräver också engagemang. Många ägare bokar dessutom regelbundna besök hos professionell hundfrisör var fjärde till åttonde vecka, beroende på pälslängd och livsstil.

Ekonomiskt sett är Malteser sällan dyr i foder åt, tack vare sin lilla storlek, men det finns återkommande kostnader att ta hänsyn till. Årliga utgifter kan inkludera:

- Kvalitetsfoder anpassat för små hundar  
- Rutinveterinärvård, vaccinationer och parasitförebyggande behandling  
- Eventuella tandrengöringar under narkos  
- Pälsvårdsprodukter och kostnader för professionell grooming  
- Hundförsäkring, som många väljer för trygghetens skull  

Beloppen varierar mellan länder, men det är klokt att budgetera både för löpande skötsel och oförutsedda veterinärutgifter. Små hundar kan skadas relativt lätt, och försäkring eller en avsatt buffert kan göra svåra beslut mindre stressande.

I vardagen passar Malteser oftast mycket bra i lägenhet eller hem utan stor trädgård, så länge den får regelbundna promenader och lek. Eftersom de är lätta att bära och transportera är de ofta smidiga reskamrater, både i bil och med kollektivtrafik. Många ägare uppskattar att kunna ta med sin Malteser på semester eller dagsutflykter. Säkra selar, bekväma transportväskor och mjuka filtar hjälper hunden att känna sig trygg när ni är på resande fot.

Hemma är det bra att anpassa miljön efter en liten hund. Hundtrappor eller ramper till soffa och säng kan förebygga skador från hopp. Grindar kan begränsa tillträde till trappor eller rum där hunden kan vara utsatt för risker. Små raser fryser ofta lättare, så en ombonad bädd, mjuka filtar och eventuellt ett varmt täcke för vinterpromenader är kloka investeringar.

Mentalt behöver Malteser minst lika mycket uppmärksamhet som fysiskt. De är som oftast lyckligast när de har någon form av ”uppgift”, även om det bara är att utföra tricks, gå på kurser eller vara din följeslagare i vardagssysslor. Aktiveringsleksaker, problemlösningsspel och lugna lektillfällen motverkar tristess. För lite stimulans kan leda till skällande, klängighet eller destruktivt beteende.

Nya ägare bör vara beredda att sätta gränser vänligt men bestämt från början. Det kan vara frestande att låta en söt Malteservalps beteende passera, sådant som man inte skulle acceptera från en större hund – som konstant skällande, hoppande eller att vakta knät. Tidig träning och tydliga rutiner hjälper till att förhindra att detta utvecklas till problem. Kom ihåg att liten inte betyder mindre hund. En Malteser blir tryggare och mer avslappnad när den förstår vad som förväntas och känner sin plats i familjen.

För den som kan erbjuda tid, omtanke och konsekvent skötsel är livet med en Malteser ofta djupt tillfredsställande. Deras lojalitet, lekfulla temperament och starka behov av närhet skapar ett tätt band. Många ägare säger att när de väl haft en Malteser, är det svårt att föreställa sig livet utan den här lilla men livliga sällskapshunden vid sin sida.

Malteser

Malteser är en liten, robust sällskapshund med lång, vit silkig päls och uttrycksfulla mörka ögon. Den är tillgiven och mycket människoorienterad och anpassar sig väl till livet i lägenhet om den får dagliga promenader. Den behöver regelbunden pälsvård, tandvård och mild träning och lever ofta ett långt och aktivt liv.

Ceskyterrier vs Malteser

Egenskaper

Sammanfattning

Liknande raser