## Snabbfakta

- Vänlig, människoorienterad sällskapshund som oftast älskar både barn och besökare  
- Liten till medelstor, ofta 6–11 kg, passar många typer av hem och lägenheter  
- Pälsen kan fälla lite, men kräver regelbunden borstning och professionell pälsvård  
- Vanligtvis aktiv och lekfull, men kan anpassa sig till ett lugnare liv om den får dagliga promenader och lek  
- Mycket social och benägen att få separationsångest om den lämnas ensam många timmar i sträck  

## Utseende & Päls

Cavapoo är en liten, kompakt blandning mellan Cavalier King Charles Spaniel och Pudel. Eftersom det är en blandras finns det naturlig variation i både storlek och utseende, även inom samma kull. De flesta vuxna hundar är ungefär 25–38 cm i mankhöjd och väger mellan 6 och 11 kg, beroende på om pudelföräldern var dvärg- eller toypudel.

Kroppsformen är hos många Cavapoos något längre än hög, med ett mjukt, rundat intryck snarare än tydliga vinklar. Huvudet är ofta mycket uttrycksfullt och sött, med stora mörka ögon och ett milt, ”nallebjörnslikt” uttryck. Öronen är vanligtvis långa, ganska högt ansatta och täckta av mjuk päls som ramar in ansiktet. Svansen bärs ofta glatt och kan vara fjäderbeklädd eller täckt av lösa lockar.

Pälsen är det område där variationen märks mest. En Cavapoo kan ha:

- Mjuk, vågig päls som är lätt att borsta men ändå ganska tjock  
- Krulligare, mer pudelliknande päls som är tätare och mer benägen att tova sig  
- Ibland en rakare päls som mer liknar en Cavalier  

Färgerna kan vara bland annat cream, aprikos, röd, choklad, svart, svart och tan eller olika particolour-teckningar med vita markeringar. Många ägare dras till de djupa röda och aprikosfärgade tonerna, men färgskalan är bred.

Cavapoo marknadsförs ofta som allergivänlig, men det är inte någon garanti. Mängden fällning varierar, och vissa individer fäller mer än andra. I en familj med allergi är det klokt att tillbringa tid med just den hund man funderar på innan man bestämmer sig.

Pälsvård är en viktig del av vardagen med den här rasen. Räkna med:

- Borstning minst 3–4 gånger i veckan för att undvika tovor  
- Kontroll av vanliga problemområden som bakom öronen, under halsbandet, i armhålorna och runt bakbenen  
- Professionell grooming var 6–10:e vecka för att klippa pälsen, putsa runt ögonen och klippa klor  

Regelbundna öronkontroller och varsam rengöring är bra, eftersom de hängande, håriga öronen lätt kan hålla kvar fukt. Många ägare väljer också en praktisk ”puppy cut” för att hunden ska vara bekväm, särskilt i blöta eller leriga klimat.

<x-quote text="Vi brukar hålla vår Cavapoo i en medellång puppy cut. Det är gulligt, och borstningen blir mycket enklare när pälsen inte är för lång." from="Emma, hundägare" />

## Temperament & Personlighet

Cavapoo beskrivs oftast som tillgiven, lättsam och angelägen om att få vara med i allt familjen gör. De är vanligtvis mycket människoorienterade och knyter starka band till sina ägare. Många följer sin favoritperson från rum till rum och lägger sig där familjen befinner sig – på soffan, i köket eller vid skrivbordet i hemmakontoret.

Med barn är en väl uppfödd och väl socialiserad Cavapoo vanligtvis mjuk och tålmodig. Den uppskattar ofta den lek och energi som barn bidrar med. Som med alla hundar är tillsyn och tydliga regler för både hund och barn avgörande. Små hundar kan skadas av misstag om ett litet barn ramlar på dem eller lyfter dem fel, så familjer bör lära barnen hur man umgås respektfullt med hunden.

Gentemot andra hundar är många Cavapoos vänliga och nyfikna, särskilt om de tidigt fått vänja sig vid sociala miljöer. Deras glada sätt gör dem ofta populära på valpkurser och hundrastgårdar, även om vissa individer kan vara lite känsliga för alltför hårdhänt lek med mycket större eller väldigt busiga hundar. Många lever också bra tillsammans med katter och andra familjedjur om introduktionen sker långsamt och lugnt.

Rasens största styrkor i personligheten kan också bli en utmaning. Den starka anknytningen till människor gör att de ofta ogillar att lämnas ensamma långa perioder. Utan träning och planering kan det leda till:

- Skällande eller gnällande när de lämnas ensamma  
- Förstörande tuggande, särskilt i unghundsåldern  
- Oro kring när någon går hemifrån eller kommer hem  

De är dessutom smarta, nyfikna och ibland lite busiga. En uttråkad Cavapoo hittar gärna på egna nöjen, som att rota i tvättkorgar, rulla ut toapapper eller gräva i trädgården. Mental aktivering och vänlig struktur hjälper till att styra deras energi åt rätt håll.

Sammantaget passar Cavapoos temperament familjer, singlar och äldre personer som kan erbjuda sällskap, kärlek och lite daglig aktivitet. De trivs bäst när de får vara fullvärdiga familjemedlemmar, inte dekorativa accessoarer.

## Träning & Motion

Cavapoo är oftast ivrig att göra rätt och lär sig snabbt. Det gör träningen både rolig och viktig. Pudelinslaget bidrar med intelligens och problemlösningsförmåga, medan Cavalier-sidan ger en mjuk, människofokuserad natur. Tillsammans blir det ofta en hund som svarar mycket bra på vänliga, belöningsbaserade metoder.

Positiv förstärkning med godis, leksaker och beröm fungerar vanligen bäst. Dessa hundar kan vara känsliga för hårda röster eller fysiska korrigeringar. Istället för att göra dem mer lydiga kan tuff behandling göra dem osäkra eller få dem att ”stänga av”. Korta, lekfulla träningspass på 5–10 minuter, utspridda över dagen, passar de flesta Cavapoos bra.

Viktiga områden att fokusera på i träningen är:

- Rumsrenhet och en tydlig kiss- och bajsrutin från första dagen  
- Burträning eller en trygg viloplats för att underlätta träning i att vara ensam  
- Grundläggande signaler som sitt, ligg, stanna, kom och ”lämna”  
- Att gå fint i koppel utan att dra  
- Lugna hälsningar så att de inte hoppar upp på besökare  

När det gäller motion är Cavapoo aktiv, men inte extrem. De flesta vuxna hundar nöjer sig med:

- Två promenader om dagen på 20–40 minuter vardera, beroende på ålder och kondition  
- Lös lek på säkra områden  
- Inomhuslekar som apport, dragkamp eller kurragömma med leksaker  
- Hjärngympa, till exempel aktiveringsleksaker med foder eller enkla noslekar  

Många gillar hundsporter på nybörjarnivå, som agility, hoopers, rallylydnad eller tricks. Sådana aktiviteter ger mental stimulans och stärker relationen till ägaren. Även att lära in roliga ”partytrick” som snurra, vacker tass eller slalom mellan benen ger en Cavapoo ett uppskattat mentalt träningspass.

Eftersom de är små är deras motionsbehov relativt lätta att tillgodose i stadsmiljö. De behöver dock daglig rörelse. En snabb sväng runt kvarteret till närmaste träd räcker inte i längden. För unga valpar är det viktigt att komma ihåg att lederna fortfarande utvecklas, så många korta lekstunder och mjuka promenader är bättre än långa vandringar.

<x-quote text="Cavapoos svarar ofta fantastiskt när träningen känns som en lek. Dela upp uppgifterna i små steg, belöna generöst och håll passen positiva för att få ut det mesta av deras naturliga entusiasm." from="Get a Pet Editorial" />

## Hälsa

Att vara en blandning av två raser gör inte automatiskt en Cavapoo friskare än sina renrasiga föräldrar. Ansvarsfull avel, relevanta hälsotester och noggrant urval av föräldradjur är det som verkligen spelar roll. Blivande ägare bör känna till de viktigaste hälsoriskerna från både Pudel- och Cavalierlinjer.

Vanliga områden att vara uppmärksam på är:

- Hjärtsjukdomar, särskilt mitralisklaffsjukdom, som är mycket vanlig hos Cavalier  
- Ögonsjukdomar som katarakt eller progressiv retinal atrofi (PRA)  
- Patellaluxation, där knäskålen kan hoppa ur läge  
- Höft- eller armbågsproblem, även om rasen är liten och ofta lätt i kroppen  
- Öroninfektioner, kopplade till hängande öron och hår i hörselgången  
- Allergier eller hudproblem, ibland kopplade till miljöfaktorer eller foder  

Cavalier är känd för vissa neurologiska och ryggrelaterade sjukdomar, så en del Cavapoos kan ha en ärftlig benägenhet för dessa. Att fråga uppfödare om hälsan hos äldre hundar i släkten, inte bara föräldradjuren, kan ge värdefull information.

Ansvarsfulla Cavapoo-uppfödare gör i regel relevanta hälsokontroller på båda föräldrarna, till exempel:

- Hjärtkontroll, helst av veterinär kardiolog  
- Ögonundersökning av veterinär oftalmolog  
- Patellakontroll (knäleder)  
- Genetiska tester som är relevanta för just den pudelvariant och Cavalierbakgrund som ingår  

När du pratar med uppfödare, fråga vilka tester de använder och be att få se intyg. Detta är lika viktigt för en blandras som för en renrasig hund.

En Cavapoo blir i genomsnitt ofta omkring 10–15 år med god omvårdnad och genomtänkt avelsbakgrund. Foder, viktkontroll, regelbunden motion och återkommande veterinärbesök spelar alla en roll för att stödja en god hälsa på lång sikt.

Försäkring kan hjälpa till att hantera den ekonomiska sidan av veterinärvård så att du kan fokusera på hundens välmående snarare än oväntade räkningar. Du kan utforska alternativ som passar din situation via [Hundförsäkring](https://getapet.com/sv/pet-insurance).

## Historia & Ursprung

Cavapoo är en del av den bredare trenden med pudelblandningar som blivit särskilt populär från slutet av 1900-talet och framåt. Uppfödare började korsa Cavalier King Charles Spaniel med dvärg- eller toypudel för att skapa en sällskapshund som kombinerade Cavalierns omtalat vänliga temperament med pudelns intelligens och mer låg­fällande päls.

Cavalier bidrar med en historia som knähund och mjuk sällskapshund åt adeln, särskilt i Storbritannien. Den uppskattades för sitt tillgivna sätt och sin lugna närvaro i hemmet. Pudel, ursprungligen en vattenapportör, bidrar med arbetsvilja, snabb inlärning och en päls som inte fäller lika mycket som många andra rasers.

Cavapoo blev först allmänt känd i länder som Australien och Storbritannien, och spreds därefter i popularitet över Europa och Nordamerika. I dag är den inte en formellt standardiserad ras i de flesta stora kennelklubbar, vilket gör att det fortfarande finns variation i typ. Vissa uppfödare arbetar mot ett mer enhetligt utseende och temperament över flera generationer, medan andra fortsätter att fokusera på förstakorsningar.

I dagens samhälle är Cavapoo främst en sällskapshund. Storlek och temperament gör att rasen passar många olika boendeformer, från stadsnära lägenheter till familjehus med trädgård. Rasen används sällan som arbetande hund, men vissa individer fungerar i roller som emotionellt stöd, terapihundar eller i läsprojekt i skolor, där deras mjuka och sociala natur kommer till sin rätt.

I takt med att intresset för blandraser har ökat, har också behovet av etiska avelsmetoder blivit tydligare. Seriösa Cavapoo-uppfödare fokuserar på hälsoscreening, genomtänkt parning av föräldradjur och mycket god tidig socialisering av valparna. För köpare kan resurser som översikten [Hundraser](https://getapet.com/sv/breeds/dog) vara en bra startpunkt för att jämföra Cavapoo med liknande sällskapsraser.

<x-quote text="När du tittar på Cavapoos, lägg minst lika stor vikt vid uppfödarens kunskap, öppenhet och hälsotester som vid bilder på söta valpar." from="Get a Pet Editorial" />

## Att leva med rasen

Livet med en Cavapoo är oftast varmt, aktivt och fyllt av små vardagsrutiner. Dessa hundar är som bäst när de får vara en naturlig del av familjens liv. De uppskattar korta morgonpromenader, att ”hjälpa till” med sysslor hemma, att kura ihop sig under filmkvällar och att följa med på utflykter på helgerna.

Nya ägare bör vara beredda på:

- Daglig pälsvård, även om det bara är en snabb genomborstning, plus regelbundna besök hos hundfrisör  
- Konsekvent träning från valpåldern för att hantera skällande, hoppande och ensamhet  
- En hund som vill vara nära dig större delen av tiden, inte stå ute på gården eller vara instängd i ett annat rum  
- Måttligt motionsbehov som ändå kräver dagligt engagemang, oavsett väder  

Ekonomiskt kan den årliga kostnaden för att ha en Cavapoo inkludera:

- Kvalitetsfoder anpassat för en liten till medelstor aktiv hund  
- Regelbunden veterinärvård som vaccinationer, parasitkontroll och hälsokontroller  
- Grooming varannan månad ungefär  
- Försäkringspremier  
- Utbyte av leksaker, bäddar, koppel och annan utrustning  

Kostnaderna varierar mellan länder, men många ägare upplever att just pälsvård och veterinärvård är de områden där planering i förväg gör störst skillnad. En enkel månadsbudget för hundrelaterade utgifter kan hjälpa till att undvika överraskningar.

Grundutrustning för att leva bekvämt med en Cavapoo innefattar ofta:

- En mjuk men stödjande bädd, placerad i ett lugnt hörn av hemmet  
- En välsittande sele och ett bekvämt koppel för dagliga promenader  
- Mat- och vattenskålar som är lätta att rengöra  
- En bur eller valphage för att skapa en trygg viloplats, särskilt under de första månaderna  
- Aktiveringsleksaker, tuggben och pusselmatare för att hålla hjärnan sysselsatt  
- En bra borste och kam anpassade för lockig eller vågig päls  

Cavapoos anpassar sig oftast väl till olika typer av hem, så länge deras sociala och känslomässiga behov tillgodoses. De kan passa förstahundsägare som är villiga att lära sig och lägga ner tid på träning och socialisering. I hushåll med mycket långa arbetsdagar blir lösningar som hundrastare, hunddagis eller flexibla arbetstider viktiga, eftersom den här rasen inte mår bra av att vara ensam mycket.

Om du fortfarande funderar på om detta är rätt hund för dig kan [Hundrådgivaren](https://getapet.com/sv/dog-breed-advisor) hjälpa dig att jämföra din livsstil med Cavapoons behov innan du bestämmer dig.

<x-quote text="Vår Cavapoo vill helt enkelt vara där vi är. Så länge han får sina promenader, lekstunder och mys, är han nöjd både i en liten lägenhet och på en weekend på landet." from="Jonas, Cavapoo-ägare" />

Sammantaget erbjuder Cavapoo en blandning av tillgivenhet, lekfullhet och anpassningsförmåga som passar många moderna familjer. Med genomtänkt träning, kloka hälsokontroller och daglig närvaro kan den här charmiga sällskapshunden bli en glädje i ditt liv i många år framöver.

Cavapoo

The Kennel Club (UK)

PDSA - People's Dispensary for Sick Animals (UK)

British Veterinary Association

Cavapoo är en liten, tillgiven blandning mellan Cavalier och Pudel (cirka 6–11 kg) med en mjuk, ofta låg-fällande päls som kräver frekvent borstning och regelbunden pälsvård. Den är vänlig, lekfull och lättlärd, passar i många olika typer av hem men ogillar att vara ensam länge och behöver dagliga promenader och sällskap.

## Snabbfakta

- Urgammal sällskapshund som tros ha charmat adel och handelsmän runt Medelhavet i århundraden  
- Liten men robust dvärghund med lång, vit, silkeslen päls utan underull  
- Mycket tillgiven och människoorienterad, beskrivs ofta som en ”kardborrehund” som vill vara nära sin ägare  
- Anpassningsbar till både lägenhet och hus, så länge den får dagliga promenader och mental stimulans  
- Behöver regelbunden pälsvård och tandvård, men har ofta lång livslängd om den sköts väl  

## Utseende & Päls

Malteser är en liten dvärghundsras, men det finns mer substans i den här hunden än många först tror. Under den flödande vita pälsen döljer sig en kompakt, välbalanserad liten kropp med bra konstruktion och förvånande rörlighet. Vuxna Malteser är vanligen omkring 20–25 centimeter höga vid manken, med bara små skillnader mellan hanar och tikar. De ska aldrig se sköra eller spinkiga ut. En välavlad Malteser känns stadig när du lyfter den, med rak rygg, väl ansatt svans och ett välproportionerligt huvud.

Huvudet är en av rasens stora behag. Skallen är lätt rundad med tydlig men mjuk stopplinje, mörka runda ögon och en svart nos som framträder mot den vita pälsen. Uttrycket är vaket, milt och intelligent. Öronen är hängande och täckta av lång päls som flyter ihop med resten av pälsen. Nosen ska inte vara extremt kort, vilket gynnar både andning och tandhälsa.

Pälsen är en av huvudorsakerna till att många förälskar sig i Malteser. Den är lång, rak och silkeslen i strukturen, utan ullig underull. Rasen ska enligt standarden vara rent vit, även om en mycket svag citrongul eller elfenbensfärgad nyans ibland kan synas på öronen. Eftersom det saknas underull upplever många allergiker Malteser som mer tolererbara än raser som fäller mycket, även om ingen hund kan garanteras vara helt allergivänlig.

I full päls kan håret nå ner till marken och flyta vackert runt hunden, särskilt i utställningsringen. Hemma väljer dock många sällskapsägare en kortare ”puppy cut” för enklare skötsel. En full päls kräver daglig omvårdnad. Detta innebär oftast:

- Att försiktigt borsta och kamma pälsen varje dag för att undvika tovor  
- Att kontrollera bakom öronen, i armhålorna och runt svansen där tovor lätt bildas  
- Att använda en utredande spray för att undvika att de fina håren går av  

Regelbunden badning är viktig, vanligen var en till tredje vecka beroende på livsstil. Skölj alltid noggrant och torka pälsen helt för att undvika hudirritation. Eftersom håret runt ögonen är vitt kan tårflöde ge missfärgningar. Många ägare torkar försiktigt ögonområdet dagligen med en fuktig trasa och håller håret kortklippt för att minska irritation. Håret på tassarna och runt trampdynorna bör också klippas, vilket ger bättre fäste och minskar spridningen av smuts i hemmet.

Även om utställningspälsen är imponerande behöver du inte ha dåligt samvete om du föredrar en kortare, lättskött frisyr. En välvårdad Malteser i kortare päls är ofta betydligt mer bekväm för en upptagen familj. Det viktigaste är att pälsen är ren, fri från tovor och borstas tillräckligt ofta för att hunden ska vara bekväm och huden må bra.

## Temperament & Personlighet

Malteser har i århundraden avlats som sällskapshund, och det märks tydligt i vardagsbeteendet. Det här är en hund som verkligen njuter av att vara med människor. De flesta Malteser vill sitta i knät, följa dig från rum till rum och sova nära dig på natten. De knyter mycket starka band till sina ägare och kan vara förvånansvärt känsliga för förändringar i stämning eller rutiner.

I en familj är Malteser ofta en glad och livlig liten personlighet. Många är lekfulla långt upp i åren och uppskattar mjuka lekar och korta ”tokryck” runt vardagsrummet. Med barn kan de vara kärleksfulla och tålmodiga, men den lilla storleken gör att uppsikt är avgörande. Små barn måste lära sig att hantera en liten hund varsamt. Hård lek, ryckande eller tappande kan lätt leda till skador. I familjer där barnen är lugna och respektfulla blir Malteser vanligtvis en trogen liten vän som gärna är med vid sagostunden i soffan eller stillsam lek på golvet.

Mot främlingar kan rasen variera från utåtriktad och social till lite reserverad. En väl socialiserad Malteser hälsar ofta besökare med viftande svans och nyfikenhet. Andra kan hålla sig lite i bakgrunden, skälla för att varna sina ägare och sedan långsamt tina upp. Tidig exponering för olika människor, ljud och miljöer hjälper dem att utveckla trygghet. Trots sin storlek fungerar många Malteser förvånansvärt bra som ”väktare” i hemmet och meddelar gärna att det kommer besök med en tydlig, ljus skall.

Med andra djur går det oftast bra när introduktionen görs på rätt sätt. De trivs ofta med andra små hundar och kan fungera tillsammans med större hundar som är lugna och försiktiga. Deras djärvhet kan dock ställa till det om de utmanar stora, stökiga hundar. När det gäller katter lever många Malteser fredligt med dem, särskilt om de växt upp tillsammans från tidig ålder. Deras lekfullhet kan antingen glädja en social katt eller irritera en som föredrar lugn och ro, så introduktioner bör ske stegvis.

Ett av de vanligare problemen i rasen är separationsångest. Eftersom de älskar att vara nära sina människor kan Malteser bli stressade när de lämnas ensamma under längre perioder. Detta kan visa sig som skällande, gnällande, förstörande tuggande eller att de gör ifrån sig inomhus. Att bygga upp självständighet redan som valp är hjälpsamt. Korta, positiva frånvaroperioder, säkra tuggleksaker samt lugna avsked och hemkomster är bra strategier.

Ett annat problem vissa ägare upplever är överdrivet skällande. Malteser är alerta och uppmärksamma, vilket kan utvecklas till skällighet om det inte hanteras. Att lära in en ”tyst”-signal, ge hunden tillräcklig mental stimulans och undvika att förstärka skällandet (till exempel genom att rusa fram varje gång hunden låter) är viktigt. Trots dessa utmaningar beskriver de flesta som lever med Malteser dem som roliga, kärleksfulla, kloka och outtröttligt lojala. De är små hundar med stora personligheter, och de trivs bäst i hem där deras känslomässiga behov tas på allvar.

## Träning & Motion

Även om Malteser är en dvärghund ska den aldrig betraktas som en leksak eller accessoar. Det är en intelligent hund som mår mycket bra av träning och regelbunden motion. Den goda nyheten är att deras storlek och vilja att samarbeta med människor gör dem mycket tacksamma att träna, även för förstagångsägare, förutsatt att metoderna är vänliga och konsekventa.

Malteser svarar bäst på positiv förstärkning. Det innebär att man använder godis, beröm, leksaker och lek i stället för hårda korrigeringar. De kan vara ganska känsliga, och höjda röster eller hårdhänt behandling leder oftast till att de ”slår igen” eller blir oroliga. Korta, roliga träningspass fungerar bäst. Många ägare märker att tre till fem minuter några gånger om dagen ger bättre resultat än ett långt pass. Eftersom Malteser ofta är matmotiverade kan små godbitar vara starka belöningar, men portionsstorleken måste hållas nere för att undvika övervikt.

Grundläggande lydnad som sitt, ligg, inkallning och att gå fint i koppel bör läras ut tidigt. Rumsrenhet kan kräva extra tålamod med små raser, då de har små urinblåsor och behöver många kisspauser. En konsekvent rutin och noggrann tillsyn inomhus gör stor skillnad. En del ägare använder valpunderlägg inomhus i början och övergår sedan gradvis till att hunden gör sina behov utomhus när den blir äldre. Att hålla sig lugn och undvika bestraffning vid olyckor hjälper hunden att lära sig snabbare.

När det gäller motion behöver inte Malteser långdistanslöpning, men de är inte heller nöjda med att bara bli burna överallt. De flesta vuxna trivs med en eller två måttliga promenader per dag, kombinerat med lek och mental stimulans. En typisk dag kan innehålla:

- En 20–30 minuters promenad på morgonen i hundens eget tempo  
- Korta träningspass eller problemlösningslekar under dagen  
- Ytterligare en kortare promenad eller lekstund på kvällen  

De gillar ofta interaktiva lekar som apport med en mjuk leksak, godissök inomhus eller att lära sig enkla tricks. Många Malteser passar bra för aktiviteter som rallylydnad, heelwork to music och till och med agility, så länge utrustningen anpassas efter deras storlek. Sådana aktiviteter stärker bandet mellan hund och ägare och ger värdefull mental stimulans.

På grund av den lilla kroppen bör man undvika alltför tuffa eller högbelastande aktiviteter. Att hoppa ner från möbler, springa i trappor ofta eller hoppa ur famnen kan orsaka skador. Ramps eller trappsteg till soffa och säng kan vara till stor hjälp. Promenader på varierande underlag, som gräs, grus och skogsstigar, hjälper till att stärka musklerna och hålla lederna friska utan att belasta för mycket.

I varmt väder bör motionspassen vara korta och dagens varmaste timmar undvikas, särskilt om din Malteser har full päls. I kallt eller blött väder kan de uppskatta ett tunt, vattentätt täcke för att hålla sig bekväma. Det viktiga är att Malteser får vara aktiv och engagerad, men alltid inom säkra ramar för sin storlek. En Malteser som får använda både kropp och hjärna är oftast lugnare, gladare och lättare att leva med.

## Hälsa

Malteser är i allmänhet en långlivad ras, och många individer blir väl över tio år med god omvårdnad. Men liksom alla raser har de vissa hälsoproblem som blivande ägare bör känna till. Seriösa uppfödare arbetar aktivt för att minska risken genom noggrant avelsurval och relevanta hälsotester.

Ett vanligt problem hos små raser är tand- och tandköttssjukdomar. Maltesers lilla mun och tättsittande tänder gör att tandsten, tandköttsinflammation och tandlossning lätt kan uppstå om det inte förebyggs. Daglig, eller åtminstone regelbunden, tandborstning med hundtandkräm rekommenderas starkt. Regelbundna kontroller hos veterinär och professionell tandrengöring vid behov hjälper till att förebygga allvarligare problem, som infektioner som kan påverka hjärta, njurar eller lever.

Patellaluxation, där knäskålen hoppar ur läge, är ett annat tillstånd som ses i rasen. Det kan orsaka intermittent hälta, ”skuttande” steg eller obehag vid rörelse. I lindriga fall kan viktkontroll och anpassad motion räcka. Svårare fall kan kräva kirurgisk åtgärd. Uppfödare kan låta undersöka och gradera sina hundars knän för att minska förekomsten av problemet.

En del Malteser kan också vara benägna att drabbas av:

- Legg-Calvé-Perthes sjukdom, som angriper höftleden hos unga småhundar  
- Ögonproblem som tårflöde med missfärgning, torra ögon eller katarakt hos äldre hundar  
- Kollapsad trachea, där luftstrupen försvagas, vilket kan ge hosta eller andningsbesvär  

God avelsetik och regelbunden veterinärvård minskar riskerna och följderna av dessa tillstånd. Det är viktigt att nya ägare väljer uppfödare som är öppna med hälsan hos sina hundar och som följer rekommenderade hälsoprogram där sådana finns. Även om detaljerna varierar mellan länder är knäledsundersökning, ögonlysning och allmänna hälsokontroller av avelsdjur vanliga.

Att hålla rätt kroppsvikt är avgörande för Malteser. Extra kilon belastar leder och hjärta i onödan. Att mäta upp fodergivor, begränsa godis och hålla hunden aktiv är enkla men effektiva åtgärder. Ett foder av hög kvalitet, anpassat för hundens ålder och storlek, tillsammans med fri tillgång till friskt vatten, stödjer den allmänna hälsan.

Förebyggande rutinskötsel ska inte glömmas. Det innefattar vaccinationer enligt lokala rekommendationer, parasitförebyggande behandling och regelbundna hälsokontroller. Eftersom Malteser ofta blir gamla blir seniorvård viktigare senare i livet. Årliga eller halvårskontroller med blodprov, tandstatus och bedömning av rörlighet hjälper till att upptäcka problem tidigt, när de oftast är lättare att hantera.

Med uppmärksam omvårdnad kan många Malteser leva ett långt och behagligt liv från valp till senior. Ägare som är beredda att lägga tid på pälsvård, tandvård, viktkontroll och veterinärbesök upplever oftast att deras lilla följeslagare förblir pigg, klar i blicken och full av personlighet långt upp i åren.

## Historia & Ursprung

Malteser är en av de äldsta kända sällskapshundsraserna, och dess tidiga historia är en blandning av fakta, handelsvägar och myter. Klart är att små vita knähundar funnits runt Medelhavet i många århundraden. De förknippades särskilt med hamnar och handelsplatser, där varor och idéer färdades mellan olika kulturer. Namnet antyder en koppling till ön Malta, men historiskt har benämningen ibland använts bredare om delar av Medelhavsområdet.

Forntida skrifter och konstverk från civilisationer som grekerna och romarna visar små, förfinade hundar som mycket liknar dagens Malteser. Dessa hundar hölls ofta av adelsdamer och rika familjer. De uppskattades för sin skönhet, milda natur och förmåga att ge värme och tröst. Vissa beskrivningar nämner till och med att de bars i ärmar eller mantlar – ett tecken på deras högt värderade status i hem där lyx och förfining var viktiga.

Med tiden spreds dessa små hundar över Europa, ofta som gåvor mellan överklassens familjer. De förekommer i målningar i aristokratiska hem, där de vanligen avbildas på kuddar eller i knäet på elegant klädda damer. Deras roll var tydlig: de var sällskap, inte arbetande hundar. Medan andra raser utvecklades för vallning, jakt eller vakttjänst, förädlades Malteser för att vara en behaglig och vacker sällskapshund i hemmet.

När hundaveln blev mer formaliserad under 1800- och tidigt 1900-tal började olika små vita sällskapshundar delas upp i tydliga raser. Malteser fick sin moderna form genom noggrant urval med fokus på storlek, päls och temperament. Rasklubbar och kennelklubbar hjälpte till att definiera standarden och bevara rasens särprägel. Den långa, vita, silkeslena pälsen blev ett kännetecken, liksom det milda uttrycket och det vänliga sinnelaget.

Genom alla dessa förändringar har Maltesers grundläggande syfte förblivit detsamma. Det har aldrig varit en ras avlad för fältarbete eller tunga uppgifter. I stället har Malteser alltid värderats för det nära band den knyter till människor, sin livliga charm och sin roll som källa till tröst och sällskap. I dag finns rasen i hem över hela världen. Den syns fortfarande i utställningsringen, där uppfödare visar upp sitt arbete med att bevara typ och kvalitet. Samtidigt lever otaliga Malteser som älskade familjehundar i både städer och på landsbygden.

I det moderna livet passar Malteser in i många olika livssituationer. De är populära hos äldre personer som uppskattar en hanterlig storlek och mjukt temperament, liksom hos familjer som vill ha en liten hund som trivs med att vara delaktig i vardagen. Från antika medelhavshamnar till moderna lägenheter har Malteser behållit sin identitet som en charmig, människoorienterad sällskapshund.

## Att leva med rasen

Att dela vardagen med en Malteser är mycket givande, men det medför också ansvar som blivande ägare bör förstå i förväg. Det här är inte en ras som trivs med att lämnas ensam långa dagar eller behandlas som en prydnad. En Malteser vill vara delaktig i dina rutiner – sitta bredvid dig när du arbetar, följa med på promenader eller mysa under lugna kvällar hemma.

Tidsåtgången är betydande, särskilt för pälsvård och sällskap. Även om du väljer en kortare sällskapsfrisyr i stället för full utställningspäls behöver Malteser ändå regelbunden borstning, bad och pälsunderhåll. Räkna med att varje dag lägga lite tid på att gå igenom pälsen, torka ögonen och se till att inga tovor uppstått. Veckovis eller varannan veckas bad, kloklippning, öronrengöring och tandborstning kräver också engagemang. Många ägare bokar dessutom regelbundna besök hos professionell hundfrisör var fjärde till åttonde vecka, beroende på pälslängd och livsstil.

Ekonomiskt sett är Malteser sällan dyr i foder åt, tack vare sin lilla storlek, men det finns återkommande kostnader att ta hänsyn till. Årliga utgifter kan inkludera:

- Kvalitetsfoder anpassat för små hundar  
- Rutinveterinärvård, vaccinationer och parasitförebyggande behandling  
- Eventuella tandrengöringar under narkos  
- Pälsvårdsprodukter och kostnader för professionell grooming  
- Hundförsäkring, som många väljer för trygghetens skull  

Beloppen varierar mellan länder, men det är klokt att budgetera både för löpande skötsel och oförutsedda veterinärutgifter. Små hundar kan skadas relativt lätt, och försäkring eller en avsatt buffert kan göra svåra beslut mindre stressande.

I vardagen passar Malteser oftast mycket bra i lägenhet eller hem utan stor trädgård, så länge den får regelbundna promenader och lek. Eftersom de är lätta att bära och transportera är de ofta smidiga reskamrater, både i bil och med kollektivtrafik. Många ägare uppskattar att kunna ta med sin Malteser på semester eller dagsutflykter. Säkra selar, bekväma transportväskor och mjuka filtar hjälper hunden att känna sig trygg när ni är på resande fot.

Hemma är det bra att anpassa miljön efter en liten hund. Hundtrappor eller ramper till soffa och säng kan förebygga skador från hopp. Grindar kan begränsa tillträde till trappor eller rum där hunden kan vara utsatt för risker. Små raser fryser ofta lättare, så en ombonad bädd, mjuka filtar och eventuellt ett varmt täcke för vinterpromenader är kloka investeringar.

Mentalt behöver Malteser minst lika mycket uppmärksamhet som fysiskt. De är som oftast lyckligast när de har någon form av ”uppgift”, även om det bara är att utföra tricks, gå på kurser eller vara din följeslagare i vardagssysslor. Aktiveringsleksaker, problemlösningsspel och lugna lektillfällen motverkar tristess. För lite stimulans kan leda till skällande, klängighet eller destruktivt beteende.

Nya ägare bör vara beredda att sätta gränser vänligt men bestämt från början. Det kan vara frestande att låta en söt Malteservalps beteende passera, sådant som man inte skulle acceptera från en större hund – som konstant skällande, hoppande eller att vakta knät. Tidig träning och tydliga rutiner hjälper till att förhindra att detta utvecklas till problem. Kom ihåg att liten inte betyder mindre hund. En Malteser blir tryggare och mer avslappnad när den förstår vad som förväntas och känner sin plats i familjen.

För den som kan erbjuda tid, omtanke och konsekvent skötsel är livet med en Malteser ofta djupt tillfredsställande. Deras lojalitet, lekfulla temperament och starka behov av närhet skapar ett tätt band. Många ägare säger att när de väl haft en Malteser, är det svårt att föreställa sig livet utan den här lilla men livliga sällskapshunden vid sin sida.

Malteser

Svenska Kennelklubben (Swedish Kennel Club)

Fédération Cynologique Internationale (FCI)

Malteser är en liten, robust sällskapshund med lång, vit silkig päls och uttrycksfulla mörka ögon. Den är tillgiven och mycket människoorienterad och anpassar sig väl till livet i lägenhet om den får dagliga promenader. Den behöver regelbunden pälsvård, tandvård och mild träning och lever ofta ett långt och aktivt liv.

Cavapoo vs Malteser

Egenskaper

Sammanfattning

Liknande raser