Shar pei

Innehållsförteckning

Snabbfakta

• Urgammal kinesisk ras känd för sina karaktäristiska rynkor och sitt allvarliga, nästan bistert rynkade uttryck
• Lugn, lojal och mycket fäst vid sin familj, men ofta avvaktande eller reserverad mot främmande människor
• Medelstor, robust hund med kort, sträv päls som fäller mindre än många andra raser
• Självständig tänkare som behöver vänlig, konsekvent träning och tidig socialisering
• Behöver måttlig daglig motion samt noggrann tillsyn av hud, ögon och allmän hälsa

Utseende & Päls

Shar pei är en sådan hund som man känner igen direkt. Den är medelstor men kraftigt byggd, med en kompakt, kvadratisk kropp och gott om substans. Vuxna hanar och tikar är oftast 44–51 centimeter höga vid manken och väger vanligen mellan 18 och 25 kilo, beroende på byggnad och hull. Kroppen är stark och muskulös med raka, välbenade ben och djup bröstkorg. Trots att rasen kan se tung ut på bilder ska en frisk shar pei aldrig vara klumpig eller orörlig. Den ska vara smidig, rörlig och kunna röra sig fritt och obehindrat.

Det som verkligen drar blickarna till sig är huvudet. Shar pei har en bred, platt skalle, kort, bred nos och små, mörka, mandelformade ögon som ger ett eftertänksamt och ofta allvarligt uttryck. De små, triangelformade öronen sitter högt och ligger tätt intill huvudet. Huden på huvud och hals bildar de berömda veck och rynkor som många förälskar sig i. På vuxna hundar är rynkorna oftast mest kring huvud och skuldror, medan valpar nästan kan se helt täckta ut av mjuka hudveck. Svansen är ett annat kännetecken: den är högt ansatt och bärs ringlad eller böjd över ryggen, vilket förstärker rasens unika siluett.

Shar peis päls är kort, sträv och borstlik att ta på. Den står lätt ifrån kroppen och ska varken kännas mjuk eller vara lång. Inom rasstandarden finns tre traditionella hårlag, alla korta, vilket gör pälsvården relativt enkel jämfört med långhåriga raser. Godkända färger är mycket varierade och inkluderar svart, röd, fawn (ljus brun/beige), creme, choklad, blå och många nyanser däremellan. Det kan finnas ljusare toning på undersidan av kroppen och svansen, men kraftiga vita tecken är inte typiskt. Hel- eller nästan enfärgade hundar är vanligast, ibland med mycket diskreta skiftningar i tonen.

Praktisk pälsvård på en shar pei är enkel men måste göras med omtanke. En veckovis genomgång med mjuk gummiborste eller groominghandske räcker oftast för att hålla pälsen ren och fri från lösa hår. Under fällningsperioder kan du behöva borsta några gånger i veckan för att hålla hårmängden i hemmet nere. Till skillnad från vissa andra mycket rynkiga raser behöver shar pei inte överdriven rengöring inne i varje hudveck. För mycket tvätt kan tvärtom irritera huden. Fokusera i stället på att:

• Hålla hunden torr, särskilt efter regn eller bad
• Kontrollera de större vecken runt ansikte och hals för rodnad, lukt eller vätskning
• Använda milt, hundvänligt schampo bara när hunden faktiskt är smutsig

Efter bad ska hunden alltid torkas noggrant, särskilt i kallare klimat. Många ägare torkar försiktigt av vecken med en lätt fuktad trasa och torkar sedan ordentligt, i stället för att använda starka rengöringsmedel. Med förnuftig skötsel är shar pei en relativt lättskött och ren hund som inte har den typiska ”hundlukten” som en del ägare ogillar.

Temperament & Personlighet

Shar pei är en eftertänksam, ofta allvarlig hund som knyter starka band till sin familj. Många beskriver rasen som värdig, lojal och något reserverad. Det här är ingen spexig, ständigt påträngande hund. Shar pei brukar i stället iaktta, fundera och först därefter bestämma sig för hur den ska reagera. Med sin egen familj kan den vara förvånansvärt kärleksfull och gosig och väljer ofta en eller två favoritpersoner att följa från rum till rum. Den vill gärna vara nära sina människor, men på ett stillsamt, självständigt sätt snarare än att ständigt kräva uppmärksamhet.

Mot barn är en väl uppfödd och väl socialiserad shar pei vanligen mild och tålmodig, särskilt med lite äldre och respektfulla barn. Den är oftast inte lika vild och sprallig som vissa andra raser, vilket kan vara en fördel i hem där man uppskattar en lugnare stämning. Samtidigt måste familjen komma ihåg att detta är en stark och kraftig hund. Små barn ska alltid vara under uppsikt, och barn måste lära sig att behandla hunden varsamt, inte dra i rynkor eller öron och respektera hundens behov av egen plats. Många shar pei går stillsamt undan när de har fått nog, så det är viktigt att de har trygga viloplatser där de får vara ifred.

Mot främlingar är shar pei oftast avvaktande och ibland misstänksam. Denna naturliga vaksamhet hör ihop med rasens bakgrund som gårds- och vakthund. Den observerar ofta besökare noggrant och uppskattar inte alltid ivrigt klappande från människor den inte känner. Tidig, positiv socialisering är avgörande för att hunden ska lära sig hantera olika typer av människor, miljöer och situationer med självförtroende. Utan sådan vägledning kan en shar pei bli överbeskyddande eller alltför avståndstagande.

I relation till andra hundar och djur kan shar pei variera. Många individer är lugna och hövliga när de socialiserats ordentligt från valpåldern, men rasen har en stark, självsäker natur och kan reagera om den utmanas. En del shar pei, särskilt okastrerade hanar, kan vara selektiva mot hundar av samma kön. Ägare bör vara beredda på att sköta introduktioner omsorgsfullt, kunna läsa hundars kroppsspråk och undvika situationer där spänningar lätt uppstår. Med katter och smådjur är tidig introduktion viktig. Många shar pei lever fredligt med familjens katter, men jaktinstinkten kan komma fram gentemot främmande djur som springer undan.

Vanliga utmaningar med rasen hänger ofta samman med kombinationen av självständighet och känslighet. Shar pei svarar dåligt på hårda träningsmetoder eller skäll. Den kan ”stänga av” eller bli envis om den upplever sig orättvist behandlad. Den kan också vara ganska viljestark och testa gränser, särskilt i unghundsperioden. Ägare som förväntar sig omedelbar lydnad utan att lägga tid på tålmodig träning kan uppleva rasen som frustrerande. Positivt är att en shar pei, som får respektfull hantering och tydliga regler, blir en lugn, hängiven följeslagare som håller diskret vakt över hemmet och knyter en mycket speciell relation till sin familj.

Träning & Motion

Att träna en shar pei kräver tålamod, konsekvens och en gnutta humor. Det är en intelligent ras, men inte en sådan som lever för att behaga på samma sätt som många brukshundar eller vallhundar. Shar pei ställer ofta frågan ”Vad får jag ut av det här?” innan den bestämmer sig för att samarbeta. Det betyder inte att rasen är oträningsbar, utan att träningssättet måste anpassas till dess karaktär.

Positiv förstärkning fungerar bäst. Belöningsbaserad träning med godbitar, beröm och lek ger nästan alltid bättre resultat än press och tvång. Korta, varierade pass håller shar peis intresse uppe. Att upprepa samma övning om och om igen gör hunden snabbt uttråkad och den kan då ”stänga av” eller helt enkelt gå därifrån. Många ägare lyckas bra genom att:

• Belöna lugnt beteende i hemmet, till exempel att ligga stilla på en matta
• Träna grundkommandon som sitt, ligg, vänta och hit i olika miljöer
• Använda vardagsbelöningar, som att bara öppna dörren till promenaden när hunden sitter fint

Tidigt startad socialisering är helt avgörande. Redan som valp bör shar pei få möta olika människor, hundar, underlag, ljud och miljöer på ett kontrollerat och positivt sätt. Valpkurser hos en bra instruktör är ett stort plus, liksom lugna besök i parker, centrum och hundvänliga butiker. Målet är en trygg vuxen hund som klarar vardagens intryck utan stress eller överdriven misstänksamhet.

När det gäller motion har shar pei måttliga behov. Den är ingen extremt energisk atlet, men den är inte heller en ren soffpotatis. De flesta vuxna klarar sig bra på cirka en till två timmars aktivitet per dag, uppdelat på promenader och lite fri rörelse eller lek. En vanlig dagsrutin kan vara:

• En rask promenad på 30–45 minuter på morgonen
• En kortare och lugnare promenad på kvällen
• Lekstund i trädgård eller inomhus, till exempel dragkamp, lugna jaktlekar eller noslekar

Lös promenad på säkra områden är utmärkt när inkallningen fungerar pålitligt. Ägare bör dock vara medvetna om att vissa shar pei är ganska självständiga och kan välja att följa intressanta dofter i stället för att genast komma tillbaka. Långa träningslinor ger extra säkerhet medan ni tränar inkallning.

Mental stimulans är minst lika viktig som fysisk motion. Aktiveringsleksaker, foderbollar och enkla spår- eller söklekar hjälper till att hålla shar peis hjärna sysselsatt. Många uppskattar korta träningspass som involverar nosarbete, till exempel att leta efter gömda leksaker eller godbitar i huset. Vissa shar pei deltar även i aktiviteter som lydnad, rallylydnad eller spår, även om deras självständiga natur kan göra tävlingsnivåer mer utmanande. Syftet behöver inte vara tävling – viktigast är att ni gör något tillsammans som engagerar både kropp och knopp, vilket stärker er relation och minskar risken för rastlöshet och problem hemma.

I varma eller fuktiga klimat måste motionen anpassas. Shar peis hudveck och ibland kortare nos kan göra den mindre värmetålig. Promenaderna bör förläggas till svalare delar av dagen, med gott om friskt vatten och möjlighet att vila. Överansträngning i värme ska undvikas. Med genomtänkt träning och förnuftig motion blir shar pei en trevlig och lättskött vardagshund i både stad och på landet.

Hälsa

Shar pei är en speciell ras med vissa särskilda hälsomässiga aspekter. Ansvarsfulla uppfödare arbetar aktivt för att minska risken för ärftliga problem, men blivande ägare bör känna till de viktigaste områdena för att kunna välja med omsorg och sköta sin hund på bästa sätt.

Ett av de mest omtalade hälsoområdena hos shar pei är huden. De karaktäristiska rynkorna är charmiga, men kan skapa varma, fuktiga miljöer där bakterier eller jäst lättare får fäste om de inte hålls rena och torra. Vissa hundar är benägna att få hudinfektioner, klåda eller inflammation. Regelbundna kontroller, bra foder och snabb veterinärvård vid rodnad, lukt eller håravfall är viktigt. Samtidigt kan överdriven rengöring med starka produkter skada hudens skyddsbarriär, så en balanserad strategi är nödvändig.

Ögonproblem är ett annat bekymmer. Den tunga huden på huvudet kan ibland göra att ögonlocken rullar inåt, så kallad entropion. Det kan orsaka irritation, smärta och skador på hornhinnan. Många uppfödare låter veterinär kontrollera valparna tidigt och vid behov genomföra mindre korrigerande ingrepp. Vuxna hundar som har riklig tårflöde, kisar eller gnuggar ögonen ska undersökas av veterinär så snart som möjligt. Vältypade shar pei med korrekt huvudform drabbas mer sällan av svår entropion, vilket gör det extra viktigt att välja uppfödare med omsorg.

Shar pei kan också drabbas av ett tillstånd som ofta kallas ”Shar pei-feber”. Det yttrar sig som återkommande episoder med plötslig hög feber, slöhet och ibland svullnad kring hasorna. Tillståndet kan ha koppling till allvarligare njurproblem senare i livet. Om en shar pei får upprepade, oförklarliga febertoppar krävs snabb veterinärutredning. Uppfödare som känner till sjukdomen avlar inte vidare på drabbade hundar och ska vara öppna med eventuell feberhistorik i sina linjer.

Andra möjliga hälsoproblem inkluderar:

• Höftledsdysplasi och armbågsdysplasi, som kan orsaka artros och rörelsestörningar
• Vissa öronproblem, ofta relaterade till trånga hörselgångar och hudinflammation
• Allergier eller foderkänslighet som visar sig som magproblem eller hudirritation

Rekommenderade hälsotester för avelsdjur omfattar vanligtvis röntgen av höfter och ibland armbågar, ögonlysning och i vissa länder screening kopplad till Shar pei-feber och njurfunktion. Som valpköpare kan du fråga uppfödaren vilka tester som görs och be att få se resultaten. En seriös uppfödare förklarar gärna.

Shar peis normala livslängd ligger ofta omkring 9–12 år, ibland längre med god skötsel. Foder, motion, viktkontroll och regelbundna veterinärkontroller påverkar livslängden. Att hålla hunden i lagom hull är särskilt viktigt, eftersom extra kilon belastar leder, hjärta och allmänt välbefinnande. Regelbunden tandvård, antingen genom tandborstning eller lämpliga tuggprodukter, motverkar tandlossning och tandköttsinflammation, vilket också påverkar allmänhälsan.

Försäkring eller ett öronmärkt sparkapital rekommenderas starkt för denna ras, eftersom vissa tillstånd kan kräva specialistvård. Tidig upptäckt är alltid bättre än att vänta, så boka årliga hälsokontroller och var uppmärksam på förändringar i beteende, aptit eller energinivå. Med medveten skötsel och uppmärksamhet kan många shar pei leva ett gott, innehållsrikt liv som uppskattade familjemedlemmar.

Historia & Ursprung

Shar pei är en uråldrig ras med rötter i södra Kina. Historiska källor tyder på att hundar med liknande utseende funnits i flera hundra år, särskilt i området kring Guangdong. På gamla illustrationer och statyer ser man medelstora, korthåriga hundar med lös hud och ringlad svans som starkt påminner om dagens shar pei. Dessa hundar uppskattades som allroundhjälpredor på gårdarna, vakthundar och sällskap för lantfamiljer.

Från början hade shar pei en mycket praktisk roll. Den vaktade hem och boskap, larmade vid inkräktare och hjälpte till att hålla efter skadedjur på gården. Den lösa huden och sträva pälsen kan ha gett visst skydd i slagsmål med andra djur, genom att göra det svårare för motståndaren att få ett fast grepp. Det finns berättelser om att shar pei förekommit i hundkamper förr i tiden, men deras största värde för familjerna låg i lojalitet, mod och förmåga att anpassa sig till olika typer av gårdsarbete.

De politiska förändringarna i Kina under 1900-talet fick dramatiska följder för de inhemska hundraserna. Vid en tidpunkt höga skatter på hundägande och samhällsomvandlingen gjorde att shar pei nästan utrotades. I mitten av 1900-talet var rasen extremt sällsynt, och det anses allmänt att ett litet antal överlevande hundar på landsbygden var det enda som stod mellan shar pei och total försvinnande. Engagerade uppfödare och entusiaster, först i Hongkong och senare i västvärlden, började söka upp de kvarvarande individerna för att bygga upp stammen igen.

På 1970-talet fick shar pei internationell uppmärksamhet när den beskrevs som en av världens sällsyntaste hundraser. Bilder på den märkliga, rynkiga hunden spreds snabbt och intresset ökade i Nordamerika och Europa. Hängivna uppfödare startade genomtänkta avelsprogram med det begränsade avelsunderlag som fanns. Med tiden erkändes shar pei av de stora kennelklubbarna och fick ett mer enhetligt utseende. Vissa tidiga linjer var extremt rynkiga, särskilt som valpar, vilket lockade många nya ägare. Senare avelsinriktning går mer mot friskare, mer moderata hundar – med tillräckligt med rynkor för att känneteckna rasen, men inte så många att det skapar allvarliga hälsoproblem.

I dag hålls shar pei nästan uteslutande som sällskaps- och familjehund, även om vaktinstinkterna finns kvar. I många länder är den fortfarande relativt ovanlig jämfört med mer kända familjeraser, vilket kan tilltala den som vill ha något lite annorlunda. Du kan se shar pei på utställningar, i grundläggande lydnadsaktiviteter och ibland som terapihundar, där deras lugna, stadiga närvaro kan vara en tillgång.

Trots den långa resan från kinesiska gårdar till moderna vardagsrum har shar pei behållit sin tydliga identitet. Det är fortfarande en hund som värdesätter sin familj, betraktar omvärlden med tyst intelligens och erbjuder lojal vänskap till den som förstår och respekterar den. Kunskap om rasens bakgrund hjälper till att förklara dess något reserverade natur och starka skyddsinstinkt. Shar pei har aldrig varit tänkt som en hyper-social underhållare, utan som en eftertänksam väktare och följeslagare i vardagslivet.

Att Leva med Rasen

Att leva med en shar pei är mycket givande för rätt person eller familj, men det är inget lättvindigt beslut. Rasen trivs bäst hos ägare som uppskattar dess självständiga karaktär och är beredda att lägga tid på träning, socialisering och hälsovård. Innan du skaffar en shar pei är det klokt att föreställa dig din vardag och ärligt fundera på om rasen passar din livsstil.

Hemma trivs shar pei normalt i en ganska lugn miljö. Den kan fungera bra i lägenhet om den får tillräcklig motion, och passar också i hus med inhägnad trädgård. Bra staket är viktigt, för även om shar pei sällan är en utbrytarkung kan en nyfiken hund få för sig att vandra iväg om den får chansen. Inomhus är de flesta vuxna relativt stillsamma, nöjda med att följa dig diskret och vila nära familjen. De är människoorienterade och tycker inte om att lämnas ensamma långa dagar, dag efter dag. Ensamhet går lättare att hantera om du tränar den stegvis, erbjuder aktiverande leksaker och ordnar rastning under långa arbetsdagar.

Den dagliga insatsen innefattar:

• Regelbundna promenader och mental aktivering
• Fortsatt träning och socialisering, särskilt under de första två åren
• Rutinskötsel av päls, ögon och hud
• Veterinärbesök för vaccinationer, hälsokontroller och uppkomna problem

Ekonomiskt bör man planera sitt shar pei-ägande noggrant. Själva inköpet från en seriös uppfödare är bara början. Du behöver också räkna med kostnader för:

• Högkvalitativt foder anpassat för en medelstor, ibland känslig hund
• Löpande veterinärvård och vaccinationer
• Försäkring eller sparande för eventuella hälsoproblem
• Skötselprodukter som borstar, milt schampo och öronrengöring
• Träningskurser, särskilt under det första året

Årskostnaden varierar mellan länder och individer, men det är klokt att räkna med att shar pei kan behöva något mer veterinärvård än en del mycket robusta raser. Investering i bra foder och förebyggande vård lönar sig ofta i längden.

När det gäller utrustning är ett bekvämt, väl vadderat hundbädd ett måste, helst placerad i ett lugnt hörn där hunden får vila ostört. En stadig sele passar ofta shar pei bättre än halsband på promenader, särskilt på individer med känslig hud runt halsen. Ett rejält, plant koppel ger bättre kontroll än flexikoppel. Mat- och vattenskålar ska vara stabila och lättstädade. Många ägare tycker att upphöjda skålar fungerar bra, beroende på hundens byggnad. Aktiveringsleksaker, foderleksaker och tuggben är värdefulla för att hålla hunden sysselsatt, särskilt när du själv är upptagen.

Nya ägare bör lägga extra fokus på socialisering under de första månaderna. Bjud hem besökare, ordna lugna möten med vänliga hundar, åk korta säkra bilresor och låt valpen uppleva olika ljud och miljöer. Det här är inte en ras som automatiskt älskar alla och allt, så tidiga, positiva erfarenheter påverkar vuxenbeteendet mycket.

Shar pei kan leva lyckligt med familjer, par eller ensamstående, så länge behoven tillgodoses. De knyter ofta ett särskilt starkt band till en person, men bryr sig ändå mycket om resten av hushållet. De är kanske inte det enklaste valet för en helt oerfaren hundägare utan stöd, men många nybörjare lyckas utmärkt när de samarbetar nära med seriösa uppfödare och kunniga instruktörer. Nyckelordet är respekt. Om du respekterar shar peis natur, ger tydlig struktur och ett lugnt, rättvist ledarskap får du i gengäld en lojal väktare och följeslagare.

I vardagen innebär det ofta stillsamma kvällar med en hund som rullar ihop sig i närheten, känslan av en trygg, tyst observatör som noterar varje ljud utanför, och en relation byggd på ömsesidigt förtroende. För den som uppskattar kombinationen av värdighet, lojalitet och stark egen personlighet blir livet tillsammans med en shar pei något alldeles särskilt.

Egenskaper

Vanliga frågor

Varför har shar pei så mycket rynkor, och kräver hudvecken någon särskild skötsel?

Den lösa, rynkiga huden avlades ursprungligen fram för att skydda dem i slagsmål och mot hårdhänt hantering, men den skapar också varma, fuktiga hudveck där bakterier och jästsvamp kan trivas. Ägare bör försiktigt rengöra och torka hudvecken noggrant, särskilt runt ansikte och hals, och vara uppmärksamma på rodnad, dålig lukt eller vätska. Regelbundna veterinärkontroller är viktiga för att upptäcka hudinfektioner i tid.

Vilken sorts temperament har Shar Pei vanligtvis mot familjen respektive främlingar?

De tenderar att vara lugna, hängivna och något reserverade i sin familj och knyter ofta ett starkt band till en eller två personer. Mot främlingar är de vanligtvis avvaktande snarare än sociala och kan bli misstänksamma utan rätt socialisering. Tidig och positiv exponering för olika människor och miljöer är avgörande för att förebygga överdriven misstänksamhet eller defensivt beteende.

Är shar pei en bra hund för förstagångsägare?

De kan vara utmanande för förstagångsägare på grund av sin självständiga natur, starka vaktinstinkt och särskilda hälsobehov. Någon som är ny med hundar behöver vara mycket engagerad i träning, tidig socialisering och regelbunden veterinärvård. Att samarbeta med en seriös uppfödare eller räddningsorganisation och en professionell hundtränare kan göra ägandet mer hanterbart.

Vilka är de vanligaste hälsoproblemen hos shar pei?

De är benägna att drabbas av flera ärftliga problem, bland annat Shar Pei-feber, entropion (inåtrullade ögonlock), hudinfektioner, öronproblem samt vissa led- och allergisjukdomar. Regelbundna veterinärkontroller, seriös avel och snabb åtgärd vid problem med ögon, hud eller svullnader är viktiga. Försäkring eller en avsatt budget för veterinärvård är ofta att rekommendera för den här rasen.

Vad är Shar Pei-feber och hur kan jag känna igen den?

Shar Pei-feber är ett genetiskt tillstånd som kännetecknas av plötsliga temperaturstegringar, ofta tillsammans med smärtsam svullnad i haserna eller nosen. Anfallen kan pågå från några timmar upp till ett par dagar och kan så småningom leda till njurproblem om de inte behandlas. All oförklarlig feber eller bensvullnad hos denna ras ska ses som akut och omedelbart bedömas av veterinär.

Behöver shar pei mycket motion eller är de mer lågaktiva?

De har i allmänhet ett måttligt behov av motion – inte lika högenergiska som många bruks- eller sporthundar, men inte heller stillasittande. Dagliga promenader och lite lek brukar räcka, även om många också uppskattar korta träningspass som ger mental stimulans. På grund av deras ansiktsstruktur och tunga kropp ska de inte ansträngas för mycket i varmt eller fuktigt väder.

Hur mycket pälsvård kräver en Shar Pei med sin korta, sträva päls?

Trots rynkorna är pälsen relativt lättskött och kräver varken frekvent klippning eller avancerad pälsvård. Vanligvis räcker det med borstning en gång i veckan och regelbundna bad, men det är viktigt att lägga extra omsorg på att rengöra och torka rynkor och öron noggrant. De kan fälla mer än många förväntar sig, särskilt under vissa årstider.

Är shar pei aggressiva, eller är det ryktet oförtjänt?

De är inte aggressiva av naturen men har en stark vaktinstinkt och kan ha låg tolerans för burdust eller oförskämt beteende från människor eller andra hundar. Dålig avel, bristande socialisering och felaktig hantering bidrar till beteendeproblem. Med ansvarsfull avel, genomtänkt socialisering samt tydlig och konsekvent träning är de flesta stabila, beskyddande sällskapshundar snarare än osäkra eller farliga hundar.

Är en Shar Pei lämplig för att bo i lägenhet?

Deras måttliga aktivitetsnivå och i allmänhet lugna sätt kan fungera bra i lägenhet, förutsatt att deras behov av motion och mental stimulans tillgodoses. De trivs bäst i en lugn, strukturerad miljö och bör inte lämnas ensamma långa stunder varje dag. Tillgång till regelbundna promenader utomhus och noggrann kontroll av skällande och vaktbeteenden är viktigt i flerfamiljshus.

Vad ska jag leta efter hos en seriös uppfödare av Shar Pei?

En seriös uppfödare hälsotestar sina hundar för kända rasspecifika problem, pratar öppet om Shar Pei-feber samt ögon- och hudproblem och avlar inte på hundar med kraftiga exteriöra överdrifter. De ska uppmuntra frågor, kunna visa dig vuxna släktingar till valparna och ge både hälsogaranti och livslång support. Undvik alla som förminskar rasens hälsorisker eller bara fokuserar på extrema rynkor eller ovanliga färger.

Källor

• The Kennel Club (UK)
• Société Centrale Canine (France)
• Dansk Kennel Klub (Denmark)
• Norwegian Kennel Club
• German Kennel Club (VDH)