Nederlandse schapendoes

Innehållsförteckning

Snabbfakta

• Glad holländsk vallhund med livlig, fjädrande rörelse och mycket personlighet
• Raggig, rufsigt fallande päls som skyddar mot väder och smuts, men kräver regelbunden pälsvård för att hållas frisk
• Mycket människoorienterad, lekfull och tillgiven, blir oftast utmärkt med barn när den är väl socialiserad
• Intelligent och läraktig, men kan vara självständig och lätt bli uttråkad utan tillräcklig mental stimulans
• Ursprungligen avlad som mångsidig gårdshund och fårvallare, idag briljerar Nederlandse schapendoes i hundsporter och som aktiv familjehund

Utseende & Päls

Nederlandse schapendoes är en medelstor vallhund med lätt, fjädrande kropp som gör den snabb och smidig i vändningarna. Vid första anblicken lägger man ofta märke till den långa, rufsiga pälsen som ger rasen sitt charmiga, lite vindrufsade uttryck. Under pälsen döljer sig en välproportionerlig, atletisk hund byggd för att kunna arbeta ute på fälten hela dagen utan att tröttna för lätt.

En vuxen schapendoes är vanligen omkring 40–47 centimeter hög vid manken och känns förvånansvärt lätt i kopplet i förhållande till sin storlek. Kroppen är något längre än hög, med en flexibel rygg och en djup bröstkorg som ger bra lungkapacitet. Huvudet är ganska brett med uttrycksfulla, mörka ögon som ofta delvis döljs av en lugg av päls. Öronen är medelstora, ansatta ganska högt och hänger nära huvudet, klädda med lång päls som bidrar till rasens mjuka och vänliga uttryck. Svansen är lång, rikligt behårad och bärs högt och svängande när hunden är upphetsad eller i rörelse.

Pälsen är ett av de mest typiska kännetecknen hos Nederlandse schapendoes. Den är lång, riklig och lätt vågig med ganska torr struktur, vilket hjälper den att stöta ifrån sig smuts och fukt. Underullen är mjuk och tät och ger ett bra skydd både mot kyla och värme, även om man ändå måste vara försiktig i riktigt höga temperaturer. Pälsen kan bilda som en rufsig ”mopp” över huvud och kropp, och vissa hundar utvecklar ett tydligt skägg och mustasch, något många ägare tycker är oemotståndligt.

Färgerna varierar, vilket bidrar till rasens charm. De flesta schapendoes är någon nyans av blågrå, vita med grå eller svarta fläckar, eller andra kombinationer av vitt och mörkare färger. Hel- eller nästan helsvarta eller mörka hundar förekommer också, och mindre variationer är tillåtna så länge helhetsintrycket är en naturlig, rustik arbetshund.

Trots att pälsen ser vild och lättskött ut kräver den regelbunden skötsel för att undvika problem. En vanlig familjehund bör borstas igenom grundligt minst två till tre gånger i veckan. Borstningen hjälper till att förebygga tovor, särskilt bakom öronen, i armhålorna och runt bakdelen där friktionen är som störst. När underullen fäller på våren och hösten kan det behövas daglig borstning för att få bort lösa hårstrån och hålla huden frisk. Många använder en kombination av piggborste och metallkam och arbetar försiktigt, bit för bit, hela vägen in mot huden så att inga tovor lämnas kvar.

Bad kan göras när hunden verkligen är smutsig eller luktar illa, men inte alltför ofta, eftersom frekvent schamponering kan tvätta bort pälsens naturliga skyddande fetter. Använd alltid ett milt hundschampo och skölj noggrant. Schapendoes behöver normalt inte klippas, förutom lite puts mellan trampdynorna och ibland lite städning under svansen. Det rustika, naturliga utseendet är en del av rasens charm, så kraftig klippning eller frisyrklippning avråds.

Utöver pälsvården bör man även ha koll på klor, öron och tänder. För långa klor kan påverka rörelserna, så kontrollera och klipp regelbundet. De hängande öronen mår bra av en veckovis kontroll så att det inte finns rodnad, dålig lukt eller onormalt mycket vax. Tandborstning flera gånger i veckan hjälper till att hålla tandköttet friskt och minskar tandstensbildning. Med en enkel men konsekvent skötselrutin håller sig Nederlandse schapendoes bekväm och ser välvårdad ut utan att behöva salongsbehandlingar.

Temperament & Personlighet

Nederlandse schapendoes beskrivs ofta som glad, livlig och full av upptåg. Det här är en hund som vanligtvis möter livet med nyfikenhet och entusiasm snarare än reserverad försiktighet. Ägare berättar ofta hur mycket deras schapendoes verkar uppskatta att vara med i allt familjeliv – oavsett om det handlar om att hjälpa till i trädgården, följa med på promenad eller bara strosa efter familjemedlemmarna från rum till rum hemma.

Som tidigare vall- och gårdshund är schapendoes mycket människoorienterad. Historiskt har dessa hundar arbetat nära herdarna och bönderna, och de är därför naturligt lyhörda för människors beteende och kroppsspråk. I ett modernt hem blir detta till en hund som vill vara nära sin familj och ofta knyter starka band till alla i hushållet, inte bara en favoritperson. De flesta är tillgivna utan att vara klängiga, även om vissa individer kan bli mycket fästa och ha svårt att vara ensamma för länge.

Med barn är Nederlandse schapendoes oftast lekfull och tålmodig, särskilt om den har vuxit upp med dem från valp. Rasen gillar lekar, spring och allmän busighet, vilket gör den populär hos aktiva barn. Samtidigt är det viktigt att lära barn hur man behandlar en hund med respekt – till exempel att man inte drar i pälsen eller jagar hunden när den vill vila. Tillsyn är klokt med mycket små barn, inte för att schapendoes brukar vara aggressiv, utan för att dess entusiasm kan leda till att någon oavsiktligt knuffas omkull.

Gentemot andra hundar är rasen i regel social och vänlig om den är ordentligt socialiserad. Schapendoes kommunicerar ofta tydligt med kroppsspråk och lekinviter, vilket hjälper den att fungera bra i hundparker och på promenader i grupp. Vissa kan visa lite vallbeteende, som att cirkla runt eller uppmuntra till rörelse under lek, men detta är vanligen lekfullt snarare än påträngande. Med mindre sällskapsdjur som katter kan många schapendoes leva i god harmoni, särskilt om de växer upp tillsammans. Vallinstinkten handlar mer om att samla och följa än om jakt, även om individuella skillnader alltid finns, så introduktioner bör ske gradvis och under uppsikt.

En av rasens starkaste egenskaper är kombinationen av intelligens och en viss självständighet. Nederlandse schapendoes är ofta snabb att observera, snabb att lära och alltid redo för en mental utmaning. Samtidigt har den egna idéer och kan ifrågasätta ett kommando om den inte ser poängen. Det är en del av charmen för många ägare, men kan också vara en utmaning. Om träningen blir alltför upprepande eller hård kan hunden ”stänga av” eller hitta på egen underhållning – något som sällan uppskattas.

Vanliga temperamentutmaningar är bland annat:

• Känslighet för röstläge och orättvis hantering
• Benägenhet att skälla som larmhund när någon närmar sig hemmet
• Rastlöshet eller lättare förstörande beteende om motion och hjärngympa inte räcker

Schapendoes är en bra ”väktare” i den meningen att den vanligen talar om när någon kommer eller något ovanligt händer. De flesta individer är dock inte vakthundar i egentlig mening och visar sällan allvarlig aggressivitet, men tidig socialisering är viktig för att se till att denna vakenhet inte utvecklas till överdriven nervositet mot främlingar.

Sammanfattningsvis kan Nederlandse schapendoes beskrivas som en hängiven, livlig och flexibel följeslagare med stort hjärta. Den trivs bäst i hem där den får vara en del av vardagen, hos människor som uppskattar dess livlighet och är beredda att styra dess intelligens och energi på positiva sätt. Med rätt balans av träning, motion och omtanke blir rasen oftast en glad och djupt förankrad familjemedlem.

Träning & Motion

Nederlandse schapendoes avlades för att arbeta långa dagar ute på fälten, ofta med stor egen initiativförmåga i förhållande till rörliga fårhjordar och växlande förhållanden. Detta arv präglar starkt hur rasen fungerar när det gäller träning och motion idag. Ägare som förstår bakgrunden har lättare att skapa rutiner som håller hunden nöjd och balanserad.

Aktivitetsmässigt är schapendoes en energisk hund, men sällan överdrivet hyperaktiv. Den behöver en bra blandning av fysisk motion och mental stimulans varje dag. För de flesta vuxna hundar innebär det minst en till två timmars samlad aktivitet, som kan bestå av rask promenad, lös spring i säkra områden och strukturerad lek. Unga hundar och särskilt sportiga individer kan behöva ännu mer. Målet är inte bara att trötta ut kroppen, utan också att tillfredsställa den aktiva hjärnan.

Lämpliga motionsformer kan vara:

• Dagliga promenader där hunden får nosa och utforska, inte bara ”marscheras” fram på trottoaren
• Lös lek i inhägnade områden eller hundrastgårdar, gärna med apporteringslekar eller korta inkallningsövningar
• Vandring, joggning på mjukt underlag eller att springa bredvid cykel när hunden är fullt utvuxen och lederna är färdigutvecklade
• Interaktiv lek hemma, som dragkamp med regler, kurragömma eller att söka gömda godbitar

Träning av en Nederlandse schapendoes fungerar bäst med positiva metoder. Rasen svarar bra på belöningar, vare sig det är små godbitar, leksaker eller entusiastisk beröm. Korta, varierade träningspass hjälper till att hålla intresset uppe. Många kombinerar grundlydnad, tricks och praktiska vardagsfärdigheter så att träningen upplevs som en rolig lek snarare än ett krav. Eftersom schapendoes är känslig kan hårda korrigeringar eller höjda röster lätt skada förtroendet och göra hunden tveksam.

Tidigt socialiseringsarbete är mycket viktigt. En väl uppfödd schapendoesvalp bör få träffa vänliga människor i olika åldrar, lugna hundar och uppleva varierande miljöer som stadsgator, skog, mer trafikerade gångvägar och stilla parker. Detta bygger upp självförtroende och hjälper till att förebygga rädslereaktioner senare i livet. En bra valpkurs är ofta värdefull, både för hundens sociala färdigheter och för att ägaren ska lära sig hur man samarbetar med rasens skarpa hjärna.

Nederlandse schapendoes kommer ofta till sin fulla rätt i hundsport och andra organiserade aktiviteter. Många individer utmärker sig i:

• Agility, där den lätta kroppen och fjädrande rörelsen ger snabba, precisa rundor
• Lydnad och rallylydnad, tack vare fokus och vilja att samarbeta
• Vallningsprov, där de får använda sin naturliga instinkt på ett kontrollerat sätt
• Freestyle och trickträning, där deras uttrycksfullhet och arbetsglädje underhåller alla

Även om du inte tänker tävla kan idéer från dessa sporter användas hemma för att berika hundens liv. Enkla hinderbanor i trädgården, egna noslekar med gömda föremål eller att lära in nya tricks varje vecka kan göra stor skillnad för en schapendoes som annars riskerar att bli uttråkad.

På grund av sin intelligens kan Nederlandse schapendoes ibland visa ”kreativa” hyss när den är understimulerad. Det kan handla om att möblera om kuddar, skälla på minsta rörelse utanför eller hitta på lekar som involverar att stjäla strumpor. Snarare än att se detta som envishet kan det vara hjälpsamt att tolka det som en signal om att hunden behöver fler strukturerade utlopp för sin energi och problemlösningsförmåga.

Som hos alla raser måste valpars motion anpassas efter ålder. Unga schapendoes ska inte tvingas springa långa sträckor eller hoppa höga hinder medan skelett och leder fortfarande växer. Fokusera i stället på lek i lagom mängd, kontrollerad utforskning och grundläggande lydnad. Allt eftersom hunden mognar kan aktivitetsnivån ökas successivt, gärna i samråd med veterinär eller erfaren uppfödare.

Med tålamod, kreativitet och konsekvens blir träning och motion av en Nederlandse schapendoes en mycket givande resa. Rasens snabba hjärna och vilja att arbeta tillsammans med sin människa skapar ofta ett samspel som mer liknar en vänskaplig dialog än ensidig ”lydnad”.

Hälsa

Nederlandse schapendoes betraktas i allmänhet som en robust och frisk ras, särskilt jämfört med vissa tyngre eller mer extremt byggda hundar. Den måttliga storleken, naturliga byggnaden och bakgrunden som arbetande hund bidrar positivt till hälsan. Som alla raser har dock schapendoes vissa hälsotillstånd som blivande ägare och uppfödare bör känna till och följa upp.

Ett av huvudområdena i rasen är höfternas hälsa. Höftledsdysplasi, en utvecklingsrubbning i höftleden, kan förekomma hos schapendoes liksom hos många medelstora och stora raser. Ansvarstagande uppfödare röntgar sina avelsdjur enligt officiella program. För ägare är det viktigt att hålla hunden i lagom hull, undvika överdrivet hoppande eller hård belastning på unga hundar samt ge regelbunden, måttlig motion som stärker lederna.

Ögonhälsa är ett annat fokusområde. Vissa ärftliga ögonsjukdomar, inklusive katarakt (grå starr) och progressiv retinal atrofi (PRA), har rapporterats i rasen. Seriösa uppfödare låter sina hundar undersökas av ögonspecialist i enlighet med rekommendationer från kennelklubb eller rasklubb. Som djurägare är det klokt att vara uppmärksam på tecken på synproblem, till exempel att hunden går in i föremål, tvekar att gå ut i mörker eller visar ovanlig rodnad i ögonen, och att snabbt söka veterinärvård vid misstanke.

Andra frågor som ibland diskuteras inom rasen är:

• Knäledsproblem som patellaluxation, där knäskålen kan hoppa ur läge hos vissa individer
• Autoimmuna eller hormonella problem i enstaka fall
• Allergier eller hudirritation, ibland kopplade till miljö eller foder snarare än enbart genetik

Regelbunden veterinärvård är grunden för ett friskt liv för alla schapendoes. Årliga eller halvårsvisa kontroller hjälper till att upptäcka subtila förändringar tidigt, allt från viktökning till tandsten eller små knölar. Vaccinationer, parasitförebyggande behandling och tandvård bidrar alla till långsiktig hälsa. Många hundar har nytta av professionell tandrengöring med de intervall veterinären rekommenderar, särskilt om hemmaborstningen blir ojämn.

Den genomsnittliga livslängden för Nederlandse schapendoes ligger ofta runt 12–14 år, och en del individer blir ännu äldre med god omvårdnad. Livskvaliteten på äldre dagar beror i hög grad på att man från början har hållit vikten på en bra nivå och bevarat rörligheten i lederna. Ett balanserat foder som är anpassat efter hundens ålder, aktivitetsnivå och hälsostatus är viktigt. Man bör vara försiktig med överutfodring, eftersom övervikt belastar lederna i onödan och kan öka risken för bland annat diabetes och andra sjukdomar.

Innan man skaffar en schapendoesvalp är det klokt att fråga uppfödaren vilka hälsotester som gjorts på föräldradjuren. I många länder rekommenderas bland annat:

• Höftledsröntgen enligt officiellt program eller OFA-liknande bedömning
• Ögonlysning hos certifierad specialist med regelbundna intervaller
• Ibland genetiska tester, beroende på riktlinjer från rasklubb

En uppfödare som är öppen, visar testresultat och gärna diskuterar både styrkor och svagheter i sina linjer är oftast ett gott tecken. Hälsa handlar aldrig enbart om tester, utan också om genomtänkt avel, undvikande av nära släktskapsparningar och att sätta sund konstruktion och gott temperament i första rummet.

För nuvarande ägare handlar förebyggande hälsovård också om små vardagsvanor. Att hålla klorna korta minskar belastningen på tår och leder. Halkfria underlag eller mattor hemma kan hjälpa äldre eller ledkänsliga hundar att röra sig tryggt. Trappor och bil kan behöva ramper för seniora hundar så att de slipper hoppa. Mjuk, regelbunden motion såsom promenader och, där det är möjligt, simning hjälper till att bibehålla muskelstyrka utan att överbelasta lederna.

Sammanfattningsvis ses Nederlandse schapendoes inte som en högriskras ur hälsosynpunkt, men ansvarsfull avel och medveten vardaglig omsorg gör stor skillnad. Med förnuftig motion, bra foder, regelbundna veterinära kontroller och fokus på framför allt led- och ögonhälsa kan de flesta schapendoes få långa, aktiva och lyckliga liv tillsammans med sina familjer.

Historia & Ursprung

Nederlandse schapendoes har sina rötter i Nederländernas lantliga områden, där den utvecklades som en praktisk arbetshund snarare än en utställningshund. Namnet speglar rollen: på nederländska anknyter ”schap” till får och ”does” kan förstås som en gårds- eller liten arbetshund. Tillsammans beskriver det en mångsidig fårhund som förr var en vanlig syn bland hjordar och på gårdar.

Innan moderna raser började registreras fanns det i många europeiska länder lokala typer av vallhundar som hade liknande uppgifter men varierade i utseende mellan olika regioner. I Nederländerna hörde schapendoes till denna grupp av allround gårdshundar. De behövde vara smidiga, intelligenta och kunna arbeta med begränsad styrning: driva och styra får, varna för främlingar och ibland hjälpa till med andra dagsrutiner på gården. Den tjocka, väderbeständiga pälsen skyddade mot vind, regn och den hårda vegetationen på fält och hedmarker.

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, när jordbruket förändrades och mer specialiserade raser importerades och marknadsfördes, började många traditionella lokala gårdshundar att försvinna. För schapendoes del bidrog införseln av andra vallhundsraser, bland annat border collie, till att antalet minskade. Vid tiden för andra världskriget riskerade Nederlandse schapendoes att helt försvinna som egen typ.

Att rasen finns kvar tillskrivs ofta en liten grupp entusiaster som insåg dess värde och charm. Efter kriget letade de upp de kvarvarande hundar som fortfarande hade det typiska schapendoes-utseendet och arbetssättet. Genom noggrant urval och planerad avel byggde de gradvis upp populationen igen och arbetade för officiell erkänning. Den nederländska kennelklubben erkände så småningom schapendoes som egen ras, och internationellt erkännande via till exempel FCI kom senare.

Även om dagens Nederlandse schapendoes fortfarande präglas av sin vallningsbakgrund har rasens roll naturligt förändrats. Idag arbetar vissa individer fortfarande med får eller deltar i vallningsprov, men betydligt fler lever som älskade familjehundar och deltar i många olika hundaktiviteter. Deras intelligens och rörlighet har gjort dem populära inom agility och lydnad, och deras vänliga, öppna temperament passar även terapi- och besökshundsarbete när de tränas rätt.

I Nederländerna är rasen fortfarande starkt förknippad med den nationella hundkulturen. Rasklubbar där och i andra länder samarbetar för att bevara genetisk variation, god hälsa och det typiska utseendet och temperamentet hos schapendoes. Eftersom rasen fortfarande är relativt ovanlig i många delar av världen känner uppfödare ofta till varandra och delar intresset för att bevara både arbetsförmåga och familjevänlighet.

Moderna schapendoes-hundar visar fortfarande många drag som herdarna uppskattade för generationer sedan. De rör sig ofta med en lätt, studsande trav och har god känsla för var deras människor och andra djur befinner sig runt dem. Nyfikenheten och de snabba reaktionerna syns i vardagen – det kan handla om att diskret ”styra” barnen i trädgården eller att se till att alla håller ihop på promenad. På så sätt fortsätter det ursprungliga syftet med Nederlandse schapendoes att forma dess moderna roll, där historia och nutida sällskap förenas i en unik och tilltalande ras.

Att leva med rasen

Att leva med en Nederlandse schapendoes är oftast mycket glädjefyllt, men kräver också en verklig insats i form av tid, energi och uppmärksamhet. Det här är inte en hund som nöjer sig med att bli lämnad i ett hörn eller leva ett liv med bara korta kisspromenader. Innan man tar hem en schapendoes är det klokt att ha en tydlig bild av hur vardagen med rasen ser ut.

I en vanlig familj vill en schapendoes gärna vara med i allt som händer. Morgonen börjar ofta med en entusiastisk hälsning följt av vilja att hänga med ut i trädgården eller på dagens första promenad. Många individer lägger sig gärna där familjen är – vid skrivbordet när någon jobbar, vid soffan när man kopplar av – alltid redo att studsa upp om något intressant händer, som ljudet av ett koppel eller att en gäst anländer.

Det idealiska hemmet för en Nederlandse schapendoes är ett där människorna är aktiva och gillar att vara utomhus. En trädgård är praktisk men inte absolut nödvändig, så länge hunden får tillräckligt med promenader och lek. Stadsliv fungerar om det finns bra tillgång till parker och säkra öppna ytor och ägaren är beredd att lägga tid på regelbundna utflykter. I mer lantliga eller förorts-liknande miljöer trivs rasen ofta särskilt bra med lite mer utrymme att utforska – alltid under uppsikt, eftersom även en väluppfostrad hund kan lockas av vilt eller förbipasserande cyklister.

Tidsåtgången är en central fråga. Dagliga behov innefattar vanligtvis:

• Minst en längre promenad och en eller två kortare rundor
• Regelbunden träning, även om den är kort, för att hålla färdigheter och hjärna i trim
• Pälsvård flera gånger i veckan för att undvika tovor
• Social kontakt och lek, både med familjen och, där det passar, med andra hundar

För personer som är borta från hemmet mycket långa arbetsdagar är rasen kanske inte det bästa valet, om man inte har säkra lösningar som hundrastare, hunddagis eller familjemedlem hemma. Utan tillräcklig sällskap och stimulans kan en schapendoes bli uttråkad, frustrerad och skällig.

Ekonomiskt liknar kostnaderna andra medelstora raser. Årliga utgifter omfattar bland annat:

• Kvalitetsfoder anpassat efter ålder och aktivitetsnivå
• Rutinkontroller hos veterinär, vaccinationer, parasitförebyggande behandling och tandkoll
• Försäkring eller sparkonto för oväntade sjukdomar och skador
• Pälsvårdsredskap, eller ibland professionell pälsvård om man vill ha hjälp
• Träningskurser, medlemskap i brukshund- eller rasklubb och eventuell sportutrustning, beroende på hur aktiv man är

Under hundens liv, särskilt första året med valpvaccinationer, eventuell kastrering/sterilisering och inköp av grundutrustning, kan kostnaderna ligga högre. Det är klokt att göra en realistisk budget och ha marginal för oförutsedda utgifter.

Praktisk utrustning som underlättar livet med en schapendoes kan vara:

• En bekväm bädd på en lugn plats, plus gärna en extra viloplats nära familjens samlingspunkt
• Sele och rejält koppel, samt ett längre lina för säker inkallningsträning i öppna områden
• En bra borste och metallkam anpassade för lång, dubbel päls
• Klo-/tassverktyg (klosax eller slip), samt hundschampo för de tillfällen då bad behövs
• Mat- och vattenskålar som är lätta att rengöra, samt förvaring till torrfoder
• Aktiveringsleksaker, som pussel- eller godisbollar, och säkra tuggben för mental stimulans

På grund av den raggiga pälsen kan det vara praktiskt med tvättbara filtar eller överdrag till möbler och bilsäten, särskilt under blöta perioder eller när pälsen fäller mer. Många ägare ordnar en liten ”groomingstation” nära ytterdörren för att snabbt kunna torka och borsta igenom hunden efter leriga promenader.

Känslomässigt innebär livet med en Nederlandse schapendoes ofta en stark känsla av sällskap. Dessa hundar är vanligtvis mycket uttrycksfulla och kommunikativa, använder ögon, kroppsspråk och ibland små ljud för att interagera. De snappar snabbt upp rutiner och kan påminna dig om du är sen med promenaden eller träningsleken. I gengäld förväntar de sig att bli inkluderade och behandlade som en självklar del av familjen.

För förstagångsägare kan schapendoes vara ett bra val om man är beredd att lära sig, ta hjälp av uppfödare och instruktör och lägga tid på genomtänkt träning och socialisering. För mer erfarna hundägare som gillar ett aktivt liv eller hundsport kan rasen bli en utmärkt partner. I båda fallen är belöningen stor: med rätt omvårdnad och engagemang blir Nederlandse schapendoes oftast en kärleksfull, livlig och lojal vän som fyller vardagen med energi och glädje.

Egenskaper

Vanliga frågor

Vilken typ av temperament har schapendoes med familjen och mot främlingar?

Det här är en glad och människoorienterad vallhund som brukar knyta starka band till sin familj och oftast är kärleksfull och lekfull hemma. Med främlingar är den ofta reserverad eller försiktig snarare än utåtriktad, men ska inte vara rädd eller aggressiv om den är väl socialiserad. Många behåller en livlig humor och kan vara riktigt clowniga när de känner sig trygga.

Hur mycket motion behöver en holländsk schapendoes egentligen varje dag?

Den här rasen avlades ursprungligen som en outtröttlig fårvallare och behöver minst 60–90 minuters fysisk motion varje dag, plus mental stimulans. Fria löprundor i säkra områden, vallningsliknande lekar, agility eller långa vandringar passar dem bra. Utan tillräckliga utlopp kan de bli högljudda, rastlösa eller utveckla olika problembeteenden.

Är holländsk schapendoes lämplig för lägenhet eller stadsliv?

Den kan anpassa sig till att bo i lägenhet eller stadsmiljö om dess behov av motion och mental stimulans tillgodoses mycket konsekvent. Dagliga långpromenader, aktiv lek och regelbunden tid lös i säkra, inhägnade områden är nödvändigt. Eftersom den ofta är vaksam och skällig är ljudisolering och bra träning för att vara tyst viktigt i hus med gemensamma utrymmen.

Hur krävande är pälsvården på en holländsk schapendoes och hur ofta behöver den borstas?

Den långa, raggiga pälsen är naturligt vädertålig och ska se naturlig ut snarare än skulpterad, men den kräver regelbunden skötsel. De flesta ägare behöver borsta igenom pälsen ordentligt två till tre gånger i veckan för att undvika tovor, med särskild uppmärksamhet på öron, armhålor och bakdel. Smuts ramlar oftast av när pälsen torkar, och täta bad är inte nödvändiga om inte hunden är riktigt smutsig.

Fäller holländsk schapendoes mycket?

Fällningen är måttlig och ofta mindre märkbar än hos många korthåriga raser, eftersom lösa hårstrån fastnar i den långa pälsen tills de borstas ut. Regelbunden pälsvård håller fällningen under kontroll och motverkar tovor. Säsongsmässig pälssättning kan öka håravfallet under några veckor varje år.

Vilka hälsoproblem är vanligast hos holländsk schapendoes?

Överlag räknas detta som en förhållandevis frisk ras, men den kan drabbas av problem som höftledsdysplasi, ögonsjukdomar och vissa autoimmuna sjukdomar. Ansvarsfulla uppfödare brukar hälsotesta för höft- och ögonproblem och följer släktlinjerna noga för att upptäcka nya risker. Regelbundna veterinärkontroller, viktkontroll och anpassad motion är viktiga för att hålla leder och ögon i gott skick över tid.

Hur bra trivs en Dutch Schapendoes tillsammans med barn och andra hundar?

De flesta individer är vänliga och lekfulla med barn, särskilt när de har vuxit upp tillsammans och barnen respekterar hundens utrymme. Deras vallningsbakgrund kan ibland göra att de försöker knuffa på eller cirkla runt springande barn, något som bör styras med träning. De fungerar i allmänhet bra med andra hundar när de är ordentligt socialiserade, även om vissa kan vara avvaktande till en början.

Är nederländsk schapendoes väldigt högljudd eller skällig?

Den här rasen larmar ofta snabbt och kan vara ganska högljudd om den är uttråkad eller får för lite stimulans. Tidig träning i att lyssna på tystnadssignaler och att ge tillräckligt med aktivering minskar risken för skällande som upplevs som störande. Dess naturliga vaktinstinkt är en del av rasens karaktär, så total tystnad är orealistiskt för de flesta individer.

Hur intelligent är holländsk schapendoes och vilken typ av träning fungerar bäst?

Det är en intelligent och snabb­lärd vallhund som gillar att lösa problem och ofta förutser förarens önskemål. Positiva, belöningsbaserade metoder med variation och korta, engagerande pass fungerar bäst, eftersom upprepade övningar lätt leder till tristess och mer självständigt beteende. Mental stimulans som nose work, tricks­träning eller vallningsliknande lekar hjälper till att kanalisera dess tankekraft på ett konstruktivt sätt.

Vilken typ av ägare eller hem passar bäst för en holländsk schapendoes?

Den här rasen passar bäst hos aktiva ägare som tycker om friluftsliv och är beredda att lägga daglig tid på träning och umgänge. Den trivs i hem där den får vara en del av familjens vardagsliv, i stället för att hållas i hundgård eller lämnas ensam under långa perioder. Personer som uppskattar en lite självständig, smart hund med ett robust utseende brukar uppleva den som en mycket givande följeslagare.

Källor

• Dutch Schapendoes Club of the Netherlands
• The Kennel Club (UK)
• Société Centrale Canine (France)
• Deutsche Kynologische Gesellschaft (Germany)
• Dansk Kennel Klub (Denmark)