Lakelandterrier

Innehållsförteckning

Snabbfakta

• Kompakt, härdig terrier som först avlades i engelska Lake District för att jaga räv över stenig och svår terräng
• Självsäker och livlig personlighet som förenar äkta terrier‑tuffhet med förvånansvärd mjukhet hemma
• Väderbeständig dubbelpäls som behöver regelbunden trimning för hand (handstripping) för att behålla rätt textur och rik färg
• Mycket uppmärksam liten vakthund som snabbt märker besökare, men kan bli artig och väl uppfostrad med god socialisering
• Passar aktiva ägare som uppskattar promenader, träning och aktiviteter snarare än ett rent soffliv

Utseende & Päls

Lakeland terriern är en liten till medelstor terrier med ett tydligt ”arbetshund”-utseende. Vid första anblicken tycker många att den liknar en Welsh terrier eller en liten Airedale, men när man lärt känna Lakeland ser man hur lätt, smidig och kompakt den faktiskt är. Kroppen är något längre än den är hög, med raka ben, rak rygglinje och ett djupt men inte alltför brett bröst. Helhetsintrycket är av en tuff, atletisk hund som kan följa en räv över kullar och ta sig in i trånga gryt utan att fastna eller tröttna för fort.

Mankhöjden ligger vanligtvis runt 36–37 centimeter, och vikten ofta mellan 7 och 8 kilo, även om viss variation är normalt. Huvudet är rent och rektangulärt med platt skalle, kraftigt nosparti och ett vaket uttryck. Mörka, ovala ögon och små V‑formade öron som viks framåt ger Lakeland terriern ett piggt, alert utseende, som om den ständigt undrar vad som ska hända härnäst. Rörelserna ska vara fria och målmedvetna, med bra steglängd fram och ordentligt påskjut bak.

Pälsen är en av rasens största tillgångar. Lakeland terriern har en tät, sträv ytterpäls som står emot regn och smuts, kombinerad med en mjukare underull som isolerar. Denna dubbelpäls hjälpte dem att arbeta i Lake Districts fuktiga, blåsiga klimat. Godkända färger är bland annat:

• Svart & tan
• Blue & tan
• Grizzle & tan
• Röd, wheaten (vetefärgad), leverfärgad eller grizzle
• Ibland med små vita tecken på bröst eller tassar

På många hundar är huvud och ben varmt tanfärgade medan sadeln kan vara mörkare, men helt enfärgade varianter förekommer också. När pälsen sköts på rätt sätt får den en krispig, sträv känsla och färgerna håller sig klara.

Pälsvården är lite mer specialiserad än hos många rena sällskapsraser. För att behålla korrekt struktur bör Lakeland terriern helst trimmas för hand. Det innebär att den gamla, döda ytterpälsen plockas bort för hand eller med trimkniv så att en ny, sträv päls kan växa fram. Klippning med maskin går snabbare och väljs ofta av sällskapsägare, men på sikt gör det pälsen mjukare och kan bleka färgen, vilket ger ett fluffigare utseende som lättare tovar sig och skyddar sämre mot väder.

En praktisk rutin för en sällskaps‑Lakeland kan se ut så här:

• Dagligen: snabb kontroll efter pinnar, frön och kardborrar efter promenader, särskilt kring skägg, tassar och armhålor
• Veckovis: genomkamning med karda och kam för att motverka tovor i skägg, behäng och under halsbandet
• Var 8–12:e vecka: professionell handtrimning om du vill behålla riktig rasriktig päls

Klor bör klippas regelbundet, öron hållas rena och tänderna i gott skick. Eftersom ansiktsbehäng och skägg lätt samlar matrester och smuts minskar du missfärgningar och obehag genom att torka nos och skägg efter måltider och promenader. Med en jämn rutin är det lätt att hålla Lakeland terriern prydlig och välvårdad, och en handtrimmad hund får en ren, nästan skulpterad siluett som verkligen framhäver rasens karaktär.

Temperament & Personlighet

Att leva med en Lakeland terrier är lite som att bo med en glad, målmedveten upptäcktsresande. Det är en äkta terrier med stark personlighet, men i många linjer är temperamentet något mjukare och mer medgörligt än hos en del av de tuffare terrierraserna. Hemma är en väl uppfostrad Lakeland tillgiven och lojal, och knyter ofta ett djupt band till sin familj. Många ägare beskriver dem som clowner som älskar att få folk att skratta, rusa runt med leksaker eller stolt spatsera med vad de än har hittat.

I familjer kan Lakeland terriern vara en livlig men hängiven kamrat. Rasen är i regel bra med respektfulla barn som förstår hur man behandlar hundar vänligt. Den robusta byggnaden gör att den oftast tål enstaka knuffar bättre än mycket små och ömtåliga sällskapshundar. De behöver ändå tillsyn med små barn, främst för att undvika hårdhänt lek och för att lära både barn och hund goda vanor. Eftersom de är energiska tycker de ofta om lekar i trädgården och att följa äldre barn på promenader och utomhusäventyr.

Mot främlingar är många Lakelands först reserverade men inte blyga. De noterar allt och meddelar gärna nya ankomster med skall, vilket gör dem till effektiva små vakthundar. Med lugn hantering och tidig, regelbunden exponering för olika människor och miljöer lär de sig vanligen att hälsa artigt på besökare och slappnar av när de förstår att ingen fara finns.

Med andra djur märks terrierarvet tydligare. Lakeland terriern avlades för att gå i gryt på räv, och många har fortfarande stark jaktlust. De kan instinktivt vilja jaga smådjur som kaniner och ibland även katter. Vissa individer kan leva i fred med familjens katt, särskilt om de vuxit upp ihop, men det finns aldrig några garantier. Smådjur utomhus som kaniner eller marsvin bör alltid hållas helt åtskilda och säkert inhägnade.

Med andra hundar är rasen ofta självsäker och kan ibland vara lite ”chefig”. Många Lakelands går utmärkt ihop med hundkompisar om de socialiseras tidigt på valpkurs och på bra organiserade promenader. En del backar dock inte gärna från en konflikt och kan vara lite kräsna med hundar av samma kön. Tydliga gränser, bra träning och genomtänkta introduktioner hjälper mycket. Kastrering löser sällan sociala problem i sig, så ägaren bör fokusera på att bygga goda vanor från start.

Vanliga temperamentutmaningar:

• Benägenhet att skälla när de har tråkigt eller är understimulerade
• Stark gräv‑ och jaktinstinkt i trädgården
• En envis ådra om träningen är hård eller tjatig
• Viss vakt över leksaker eller tuggben om de inte lärt sig att släppa ifrån sig lugnt

På plussidan är Lakeland terriern intelligent, nyfiken och vill gärna vara delaktig i vardagen. Den trivs bäst som fullvärdig familjemedlem, inte som ren ”utehund”. De flesta gillar bilresor, nya promenadställen och att lära sig tricks. När deras fysiska och mentala behov är uppfyllda kopplar de bra av hemma och är ofta rätt gosiga i soffan efter en aktiv dag. Kombinationen av tuffhet ute och värme inne gör Lakeland terriern till en mycket charmig kamrat i rätt hem.

Träning & Motion

Lakeland terriern är liten, men innanför den kompakta kroppen finns en arbetshund som mår bäst av aktivitet och hjärngympa. Om du gillar tanken på en klipsk partner som uppskattar utmaningar kan denna ras vara väldigt rolig att träna. Det viktiga är att förstå hur terriers tänker: de är självständiga, kvicka att utnyttja chanser och tappar lätt intresset om övningarna blir enformiga.

Positiv, belöningsbaserad träning fungerar bäst. Lakelands svarar oftast ivrigt på godis, leksaker och genuin beröm. Korta, varierade pass där ni blandar lydnad, tricks och praktiska vardagsövningar håller motivationen uppe. I stället för att nöta ”sitt” tio gånger i rad kan du till exempel be om ett sitt, kalla in hunden, göra en handtarget och avsluta med en snabb kamplek. Att avsluta varje pass med en lyckad övning ger självförtroende och träningslust.

Viktiga träningsmål för en Lakeland terrier:

• Säkert inkallningskommando även med störningar som fåglar eller andra hundar
• Fint koppelgående, eftersom de naturligt gillar att utforska
• Stabilt ”lämna” och ”loss” för att hantera jaktlust och nyfikenhet
• Lugna hälsningar så att de inte hoppar på gäster eller skäller överdrivet

En bra valpkurs eller grundkurs i lydnad är till stor hjälp för socialisering och impulskontroll. Den sociala delen av kursen är särskilt värdefull för en ung terrier, då den lär sig att fokusera på sin ägare trots andra hundar i närheten. Många Lakelands uppskattar också hundsporter, som ger ett konstruktivt utlopp för energin. De kan utmärka sig i:

• Agility, där deras fart och smidighet kommer till sin rätt
• Grytprov eller liknande terrierarbete, där de får använda sina naturliga instinkter i kontrollerad form
• Rallylydnad eller traditionell lydnad, om träningen hålls positiv och varierad
• Nosarbete, till exempel att leta gömda godbitar eller leksaker i hemmet eller trädgården

Det dagliga motionsbehovet är måttligt men definitivt inte minimalt. En snabb runda runt kvarteret räcker sällan för en vuxen hund. Sikta på minst en rejäl promenad på 45–60 minuter varje dag, kompletterad med kortare rundor eller leksessioner. Lös spring i säkra, inhägnade områden är idealiskt, men många använder långlina eller hyrd, inhägnad hundhage om inkallningen inte är helt pålitlig än. Mental stimulans är minst lika viktig som fysisk. Aktiveringsleksaker, trickträning och noslekar tröttar hjärnan och minskar risken för problembeteenden kopplade till tristess.

Eftersom rasen avlades för uthållighet orkar de ofta mer än man kan tro utifrån storleken. De följer gärna med på vandring, längre skogspromenader eller en dag på stranden – och har ofta ändå energi kvar för en lekstund på kvällen. Valpar och unghundar ska dock inte motioneras för hårt medan lederna växer. Flera kortare, åldersanpassade promenader och planerade lekstunder är bättre än långa tvångsrundor.

Vanliga fallgropar är att vara för hård, vilket kan göra en Lakeland trotsig eller försvarsinställd, eller att vara för inkonsekvent, vilket lär hunden att reglerna varierar från dag till dag. Tydliga ramar, tålamod och en gnutta humor räcker långt. När hunden får vara en samarbetspartner snarare än en ”robot” blir Lakeland terriern en entusiastisk elev som gärna jobbar med sin ägare och som ofta överraskar omgivningen med hur mycket en liten hund kan prestera.

Hälsa

Överlag betraktas Lakeland terriern som en relativt robust och långlivad ras. Många individer är aktiva och lekfulla långt upp i åren, vilket är en stor del av charmen med terriers. Precis som hos alla renrasiga hundar finns det dock vissa hälsoproblem som ansvarsfulla uppfödare och ägare bör hålla koll på och förebygga genom genomtänkt avel, hälsotester och vardaglig skötsel.

Hälsoproblem som ofta diskuteras inom rasen är bland annat:

• Ögonsjukdomar såsom linsluxation och katarakt (grå starr). Regelbundna ögonlysningar av veterinär oftalmolog rekommenderas för avelsdjur, och sällskapsägare bör kontakta veterinär vid tecken på grumlighet, rodnad eller synförändringar.
• Legg‑Calvé‑Perthes, en sjukdom i höftleden som förekommer hos vissa små raser. Den är inte extremt utbredd men erkänd som en möjlig risk. Valpar som blir halta eller ovilliga att använda ett bakben bör undersökas snabbt.
• Patellaluxation, där knäskålen kan hoppa ur sitt läge. Många fall är milda, men allvarligare kan behöva opereras.
• Mer sällan finns viss benägenhet för hudproblem eller allergier i vissa linjer, särskilt om pälsen inte sköts väl eller om hunden utsätts för mycket allergener i miljön. Regelbunden grooming hjälper till att upptäcka förändringar tidigt.

Seriösa uppfödare deltar ofta i hälsoprogram som rekommenderas i deras land. Dessa kan omfatta:

• Ögonlysning enligt riktlinjer från kennelklubb eller rasklubb
• Patellakontroll hos veterinär
• Eventuella höft‑ eller andra ortopediska undersökningar beroende på nationell praxis

När du pratar med en uppfödare är det rimligt att fråga vilka hälsotester de gör, hur ofta och vilka resultat de har. Bra uppfödare är öppna och villiga att beskriva sitt arbete med hälsa och avel.

Lakeland terriern har ofta en livslängd på omkring 12–15 år. Vissa blir ännu äldre med god skötsel och lite tur. För att stödja ett långt, friskt liv bör ägare fokusera på:

• Att hålla vikten på en sund nivå. Lakelands älskar mat och går lätt upp i vikt. Extra kilo belastar leder och organ i onödan.
• Att ge ett foder av god kvalitet, anpassat till hundens ålder, aktivitetsnivå och eventuella känsligheter.
• Regelbunden motion för att hålla muskler starka och hjärta friskt.
• Årliga veterinärbesök, och tätare kontroller för äldre hundar, för att upptäcka förändringar i tid.
• Uppdaterade vaccinationer, avmaskning/fästing‑ och loppskydd, tandvård och grooming.

När Lakeland terriern blir äldre är artros och tandproblem vanliga, som hos många andra raser. En bekväm bädd, ramper eller trappsteg till soffa och bil, samt lämplig smärtlindring vid behov, hjälper äldre hundar att förbli rörliga och nöjda. Regelbunden tandvård, inklusive tandborstning och professionell rengöring vid behov, kan kraftigt förbättra livskvaliteten genom att förebygga smärtsamma inflammationer och dålig andedräkt.

Sammantaget är Lakeland terriern inte en ras med väldigt många allvarliga hälsoproblem, men den gynnas stort av kombinationen ansvarsfull avel och påläst ägarskap. Genom att välja en väl genomtänkt uppfödning, sköta förebyggande hälsovård och vara uppmärksam på förändringar i beteende eller rörlighet ökar du chanserna betydligt att få många glada, friska år tillsammans.

Historia & Ursprung

Lakeland terriern kommer från en av Englands mest dramatiska landskap – Lake District. Regionen med sina karga berg, stenmurade fält och trånga dalgångar har format rasens karaktär och användning. Bönderna hade länge ett stort problem med rävar som tog lamm. De behövde en liten men orädd hund som kunde gå i gryt på räven, följa den över branta sluttningar och jobba hela dagen i hårt väder. Ur detta praktiska behov föddes Lakeland terriern.

Rasen utvecklades ur lokala arbetsterriers som använts i området i generationer. Dessa hundar avlades inte för utseende utan för mod, uthållighet och nytta på gården. Med tiden influerades de av andra terriertyper, och olika lokala varianter fanns, ibland kända under namn kopplade till just deras trakt. När hundutställningar blev populära under slutet av 1800‑talet och början av 1900‑talet började entusiaster standardisera typen och visa hundarna som en egen ras.

Jämfört med flera andra terriers behöll Lakeland ett starkt fokus på arbetsförmåga. Bönderna var beroende av dem för att skydda fåren och minska rävskador, eftersom det fanns få andra praktiska sätt att kontrollera rävstammen i de otillgängliga fjällen. Hundarna behövde vara självständiga problemlösare, kapabla att fatta egna beslut under jord och på avstånd från föraren. Mod var avgörande, men okontrollerad aggressivitet var inte önskvärt eftersom de ofta arbetade i grupp och skulle komma hem hela.

Namnet ”Lakeland terrier” speglar rasens starka koppling till Lake District, och med tiden erkändes den av större kennelklubbar som en egen terrierras. Rasstandarden beskrev typiska drag som det starka, smala huvudet, den kompakta kroppen och den vädertåliga pälsen – allt sådant som tjänat hunden väl i bergen. Även om utställningsavel så småningom finslipade utseendet, har många entusiaster fortsatt att värna om rasens ursprungliga arbetsanda.

Under 1900‑talet spred sig Lakeland terriern bortom hemregionen och vidare ut i världen. Den fick anhängare i Skandinavien, övriga Europa och Nordamerika. Kombinationen av hanterlig storlek, robust hälsa och charmig personlighet lockade dem som ville ha en sällskapshund med lite ”grit”. Rasen började också synas mer i utställningsringen, där skickliga handlers visade upp deras trimmade siluetter och stolta, energiska rörelser.

I dag arbetar ganska få Lakelands i det traditionella rävjaktsarbete som en gång formade dem. Men rasen deltar fortfarande i grytprov, praktiskt viltarbete i vissa länder och olika moderna hundsporter. Deras naturliga entusiasm och problemlösningsförmåga passar utmärkt till exempelvis agility, nose work och lydnad – under förutsättning att träningen tar hänsyn till deras självständig natur.

Som sällskapshundar lever Lakeland terriers numera i städer, förorter och på landsbygden över hela världen. De är inte bland de allra vanligaste terrierraserna, vilket ger dem lite nischkaraktär. Många uppfödare och ägare är nöjda med detta, eftersom det hjälpt rasen att undvika vissa problem som kan uppstå när en ras blir extremt trendig. De som känner Lakeland terriern uppskattar dess ärliga arbetarbakgrund, dess glada djärvhet och den känsla av historia som tycks finnas strax under ytan på den sträva pälsen.

Att leva med rasen

Att dela hem med en Lakeland terrier är både givande och krävande. Det här är ingen ”prydnadshund” som nöjer sig med korta kissrundor och långa vilopauser, även om den gärna myser i soffan när behoven väl är uppfyllda. Innan du tar hem en Lakeland är det klokt att fundera ärligt över din livsstil, dina förväntningar och vilken sorts relation du vill ha med en hund.

Först: tid och energi i vardagen. En vuxen Lakeland terrier behöver i regel:

• Minst en ordentlig promenad varje dag på cirka 45–60 minuter
• Ytterligare kortare promenader eller aktiva lekstunder
• Regelbunden mental stimulans genom träning, aktiveringsleksaker eller noslekar
• Dagliga päls‑ och skäggkontroller, med veckovis borstning och återkommande professionell pälsvård

Detta är fullt hanterbart för många hushåll, men kräver konsekvens. Om du ofta jobbar väldigt långa dagar, reser mycket eller föredrar ett mycket stillsamt liv, kan en annan ras passa bättre. Lakelands tycker illa om att lämnas ensamma långa stunder utan sällskap eller sysselsättning. Om du arbetar hemifrån delvis är det en fördel, annars kan hunddagis, hundrastare eller hjälp från familj och vänner vara bra lösningar.

Ekonomiskt tillkommer de vanliga kostnaderna: bra foder, rutinmässig veterinärvård, vaccinationer och eventuellt försäkring. Utöver detta är det klokt att räkna med:

• Professionell trimning flera gånger per år om du inte lär dig handtrimma själv
• Träningskurser första året samt kanske fortsättnings‑ eller sportkurser om du blir biten
• Hållbara leksaker och tuggben, eftersom terriers ofta gillar att dra, slita och interagera

På en hel hundlivstid blir det en del, men med planering är kostnaderna klart förutsägbara. Många ägare upplever dessutom att investering i träning och grooming mer än betalar sig genom en trevlig, frisk hund som får uppskattande blickar vart den än kommer.

Hemma är en säker miljö viktig. Lakeland terriern kan vara förvånansvärt smidig och ihärdig om något på andra sidan staketet lockar. Trädgården bör ha ett tillräckligt högt och stabilt staket som motverkar både hopp, klättring och grävning under. Kontrollera grindar och glipor regelbundet. På platser utan staket väljer många långlina tills inkallningen sitter ordentligt, och är ändå försiktiga runt vilt och betesdjur.

Inomhus är Lakeland terriern oftast lätt att leva med. Den fäller relativt lite när den trimmas korrekt, och anpassar sig bra till lägenhetsliv om den får sin motion och aktivering. De väljer gärna att följa sin människa från rum till rum och lägger sig där du är – vid skrivbordet, i köket eller vid soffan. Bur‑ eller bäddträning kan vara praktiskt för att ge hunden en trygg plats, särskilt när ni har gäster, hantverkare eller livliga barn hemma.

Bra utrustning för en ny Lakeland‑ägare kan vara:

• En säker, välsittande sele och ett rejält koppel
• En långlina för inkallningsträning
• En bekväm bädd eller bur
• Karda och fintandad kam, samt tillgång till en trimmare van vid strävhårsterriers
• Aktiveringsleksaker som foderbollar, pussel och dragleksaker
• Passande tuggben som är säkra och lagom hårda

Framför allt bör du vara beredd på att leva med en riktig personlighet. Lakeland terriern är en klok, ibland lite fräck hund som gärna testar gränser om den får chansen. Den svarar bäst på ägare som kombinerar värme med tydliga, lugna regler. Om du skrattar ofta, uppskattar lite bus och gillar en hund med egna åsikter, är chansen stor att du kommer älska rasen.

För aktiva familjer, engagerade singlar eller pigga seniorer som vill förbli i rörelse kan Lakeland terriern ge många års glädje. Den hanterliga storleken, den robusta naturen och den stora personligheten gör den till en utmärkt följeslagare för den som vill ha mer än en stillsam knähund. Med tid, tålamod, motion och kärlek blir en Lakeland terrier inte bara ett husdjur – utan en verklig partner i vardagens äventyr, från leriga skogsstigar till lugna kvällar i soffan.

Egenskaper

Vanliga frågor

Vilken typ av temperament har en Lakelandterrier vanligtvis?

De är oftast självsäkra, uppmärksamma och djärva, med ett glatt och något självständigt temperament. Många är tillgivna mot sin familj men behåller en stark terrierinstinkt och nyfikenhet. De tycker ofta om att ha något att göra och kan vara mycket envisa när de vill ha något.

Hur mycket motion behöver en lakelandterrier varje dag?

Den här rasen är liten men energisk och behöver vanligtvis minst 60–90 minuters aktivitet om dagen. Raska promenader i kombination med lek, träningsövningar eller säker löpning utan koppel i ett inhägnat område fungerar bra. Utan tillräcklig mental och fysisk stimulans kan de bli skälliga eller stökiga.

Är lakelandterrier bra med andra hundar och smådjur?

De avlades för att jaga rävar och annat vilt, så många har stark jaktinstinkt och kan vara opålitliga tillsammans med små sällskapsdjur. Med andra hundar kan de vara sociala om de är väl socialiserade, men vissa individer är kaxiga och kan utmana andra starka personligheter. Tidig, genomtänkt introduktion och noggrann tillsyn är viktig.

Hur svårt är det att sköta pälsen på en lakelandterrier?

De har en sträv, hård ytterpäls med en mjukare underull som är avsedd att trimmas för hand snarare än klippas, för att behålla pälsens textur och färg. Regelbunden borstning hjälper till att förebygga tovor, och handtrimning flera gånger om året rekommenderas om du vill ha det traditionella utseendet. Klippning är enklare, men leder ofta till en mjukare, fluffigare päls som kan fälla lite mer.

Fäller Lakeland terriern mycket och passar den för personer med allergi?

De fäller relativt lite jämfört med många andra raser, särskilt när pälsen trimmas (handstrippas) på rätt sätt. Vissa allergiker upplever dem som mer tolerabla, men ingen hund är helt allergivänlig. Det bästa sättet att bedöma din egen reaktion är att umgås med vuxna hundar av rasen innan du bestämmer dig.

Vilka hälsoproblem är Lakelandterrier särskilt benägna att få?

De är i allmänhet robusta men kan vara benägna att drabbas av problem som linsluxation, grå starr och vissa ärftliga rörelsestörningar i vissa linjer. Tillfälliga hudproblem och allergier kan förekomma. Det är viktigt att välja en uppfödare som hälsotestar avelsdjuren och lämnar tydliga dokumentationer.

Är lakelandterrier lättlärd eller mer åt det envisa hållet?

De är intelligenta och lär sig snabbt, men är också självständiga och kan vara viljestarka. Korta, varierade träningspass med positiv förstärkning fungerar oftast bäst. Konsekvens är avgörande eftersom de kan tänja på gränserna, särskilt under unghundsåren.

Kan en Lakelandterrier trivas i lägenhet?

De kan anpassa sig till att bo i lägenhet om deras behov av motion och mental stimulans tillgodoses varje dag. Deras benägenhet att skälla på ljud eller rörelser kan vara en utmaning på begränsad yta, så tidig träning för att hantera skällande är till hjälp. Tillgång till säkra utomhusområden där de kan vara lösa är en stor fördel.

Hur skiljer sig en Lakelandterrier från andra brittiska terrierraser som borderterrier eller walesisk terrier?

Den är i allmänhet något mindre och lättare än en Welsh terrier och mer kvadratisk och kompakt än en Border terrier. Rasen avlades fram för att arbeta i det karga bergslandskapet i Lake District, vilket har format dess kraftiga men smidiga kropp och starka jaktinstinkt. Pälsens teckning och huvudets form skiljer den också tydligt från närbesläktade terrierraser när man jämför dem sida vid sida.

Är lakelandterrier en bra hund för förstagångsägare?

De kan vara en väldigt givande följeslagare för en aktiv förstagångsägare som är förberedd på en energisk och självständig terrier. Deras starka jaktinstinkt, behov av konsekvent träning och krav på pälsvård kan däremot vara krävande för den som vill ha en lättskött hund. Stöd från erfarna tränare och hundfrisörer kan göra ägandet enklare.

Källor

• The Kennel Club (UK)
• Svenska Kennelklubben (Swedish Kennel Club)
• Deutscher Terrier Club e.V. (Germany)
• Société Centrale Canine (France)
• Norwegian Kennel Club