Italiensk vinthund

Innehållsförteckning

Snabbfakta

• Italiensk vinthund är den minsta av alla vinthundar, med en finlemmad, elegant kropp som ser nästan skulpterad ut.
• Trots sitt ömtåliga yttre är de förvånansvärt atletiska och älskar korta, intensiva ruscher i full fart.
• Italienska vinthundar är kända för att vara mycket tillgivna och knyter ofta starkast band till en eller två utvalda personer.
• Rasen har en mycket kort, lättfällande päls, men fryser lätt och behöver extra värme i kyligare klimat.
• Känslig och intelligent – italiensk vinthund svarar bäst på mjuk, belöningsbaserad träning i ett lugnt och konsekvent hem.

Utseende & Päls

Italiensk vinthund beskrivs ofta som en miniatyrversion av greyhound, men vid närmare betraktelse har rasen en helt egen siluett och elegans. Vuxna hundar är vanligtvis omkring 32–38 centimeter i mankhöjd och väger oftast mellan 3,5 och 6 kilo. Helhetsintrycket ska vara fint och harmoniskt, utan något som ser grovt eller tungt ut. Kroppen är slank, med djup men smal bröstkorg och markerad uppdragen buklinje, vilket ger den klassiska vinthundsprofilen.

Huvudet är långt och smalt med finmejslad nos, mörka uttrycksfulla ögon och små öron som viks bakåt som små rosenblad när hunden är avslappnad. När italiensk vinthund är alert lyfts öronen ofta upp och fälls framåt, vilket förstärker det nästan rådjurslika uttrycket. Halsen är lång och graciös och övergår mjukt i väl tillbakalagda skuldror. Benen är raka, slanka och relativt långa i förhållande till hundens storlek, vilket bidrar till det lätta, svävande rörelsemönstret. De rör sig i en karaktäristisk högaktionerad trav som ser luftig och elegant ut.

Pälsen är en av rasens mest typiska egenskaper. Den är mycket kort, fin och ligger tätt intill huden utan underull. När du stryker handen över en italiensk vinthund känner du lätt muskler och skelett under huden. Godkända färger varierar något mellan olika länder, men omfattar i regel bland annat:

• Enfärgat grå i många nyanser, från ljust till mörkt
• Svart
• Isabelle eller fawn
• Röd eller rödaktiga toner

Vissa registrerande klubbar tillåter små vita tecken på bröst och tassar, medan andra föredrar en mer rent färgad hund. Tigrering (brindle) samt black and tan accepteras i regel inte enligt traditionella rasstandarder.

Eftersom pälsen är så kort är skötseln mycket enkel. De flesta hundar behöver bara:

• En mjuk gummihandske en till två gånger i veckan för att ta bort lös päls
• En snabb avtorkning med en fuktig trasa efter promenader om hunden blivit dammig eller lerig
• Ett och annat bad, oftast varannan–var tredje vecka eller vid behov, med ett milt hundschampo

De fäller, men mängden hår är mycket liten jämfört med långhåriga raser. Många personer med lindrig hundallergi upplever italiensk vinthund som lättare att leva med, även om rasen inte är genuint allergivänlig.

Den tunna huden och avsaknaden av isolerande underull kräver extra omtanke. Italienska vinthundar fryser lätt, särskilt i fuktigt eller blåsigt väder. Ägare bör satsa på välsittande tröjor och vattentäta täcken samt mjuka liggplatser. Var uppmärksam på tryckpunkter som armbågar och höfter, eftersom den tunna pälsen ger lite naturlig stoppning. Rejäla, mjukt stoppade bäddar och filtar hjälper till att förebygga hudirritationer och förhårdnader och håller din italienska vinthund bekväm året runt.

Temperament & Personlighet

Att leva med en italiensk vinthund känns lite som att ha en liten, kärleksfull skugga som följer dig från rum till rum. Rasen är starkt människoorienterad. De flesta italienska vinthundar väljer en favoritperson i familjen och blir mycket fästa vid just den, och vill gärna mysa så ofta de bara får. De trivs i nära fysisk kontakt. Många kryper in under filtar, rullar ihop sig i famnen eller pressar sig tätt intill din sida i soffan.

Trots det aristokratiska utseendet är italiensk vinthund ofta lekfull, tokig och valpig långt upp i vuxen ålder. De uppskattar små race runt i huset eller trädgården, att kasta mjuka leksaker och hitta på egna lekar. Inomhus är de vanligtvis lugna och tysta när de väl fått utlopp för sin energi. De kan trivas förvånansvärt bra i mindre bostäder eller lägenheter, förutsatt att deras behov av motion och social kontakt tillgodoses.

I familjer blir italienska vinthundar ofta hängivna följeslagare, men de är ingen ideal ras för hårdhänt hantering. De fina benen gör att de lätt kan skadas om de tappas, trampas på eller leks för hårt med. I hem med mycket små barn krävs därför extra tillsyn. Äldre barn som förstår att vara försiktiga och lugna brukar gå bra, och många italienska vinthundar blir trogna lekkamrater till ansvarsfulla barn.

Mot främlingar kan italiensk vinthund vara lite reserverad i början. De är sällan aggressiva, men kan verka blyga eller försiktiga i nya situationer. Noggrann socialisering under valptiden hjälper dem att bli tryggare som vuxna. Att på ett positivt sätt introducera dem för olika människor, ljud och miljöer är viktigt.

Med andra hundar fungerar italiensk vinthund i regel bra, särskilt med hundar i liknande storlek och med liknande temperament. De trivs ofta extra bra tillsammans med en annan italiensk vinthund, och många uppfödare och ägare håller dem i par eller små grupper. Extra försiktighet behövs om de bor med mycket större, yvigare hundar. En stor, lekfull hund kan av misstag slå omkull en italiensk vinthund och orsaka skador.

Jaktlusten varierar från individ till individ. Vissa italienska vinthundar ignorerar gärna katter och smådjur de växer upp med, medan andra kan känna starkt för att jaga. De är vinthundar i grunden och mycket snabba på att uppfatta rörelse. Det är klokt att övervaka umgänget med smådjur och vara medveten om jaktdriften utomhus.

Vanliga utmaningar med rasen är:

• Känslighet för stress, hårda röster eller stökiga miljöer
• Tendens till separationsångest om de lämnas ensamma för mycket
• Envishet eller osäkerhet vid rumsrenhetsträning om rutinerna brister

Sammantaget kan temperamentet beskrivas som kärleksfullt, känsligt och livligt. Italiensk vinthund trivs bäst i hem där man är mjuk, tålmodig och gärna delar soffa med en varm liten hund som mer än gärna lägger beslag på den bästa filten i huset.

Träning & Motion

Även om italiensk vinthund är liten är den ändå en riktig vinthund med god atletisk förmåga och snabba reflexer. Ägare blir ofta överraskade över hur fort och smidigt dessa hundar kan röra sig. Lyckligtvis kräver de vanligtvis inte ändlösa mängder motion. Det de uppskattar mest är en kombination av korta, intensiva sprintrar och lugn tid i famnen eller tätt intill familjen.

Generellt mår en vuxen italiensk vinthund bra av:

• Två till tre raskare promenader per dag, totalt cirka 45–60 minuter
• Regelbundna tillfällen att springa löst i ett säkert inhägnat område
• Interaktiv lek med leksaker och sina människor

De älskar att spurta och sedan snabbt komma till ro. En säker, inhägnad trädgård eller en särskilt inhägnad hundrastgård är idealiskt. Lösa promenader i oinhägnade områden är riskabla på grund av deras jaktinstinkt och hastighet. Ser en italiensk vinthund något som rör sig – som en ekorre eller fågel – kan den sticka iväg innan du hinner reagera, och inkallningen kan vara opålitlig om den inte är mycket vältränad.

När det gäller träning är italiensk vinthund smart men känslig. De svarar dåligt på hårda tillrättavisningar eller höjda röster. Använd i stället mild, belöningsbaserad träning med mycket beröm, små godbitar eller favoritleksaker. Korta, roliga pass är mer effektiva än långa, monotona övningar. Klickerträning eller annan positiv markörträning fungerar ofta mycket bra på rasen.

Viktiga områden att fokusera på är:

• Rumsrenhet, som kan vara en utmaning, särskilt i dåligt väder
• Inkallning, så att du säkert kan ge mer frihet i trygga områden
• Självförtroendebyggande, genom enkla tricks och lekar
• Förmågan att varva ner, för att hjälpa dem hantera sin ibland spralliga natur

Rumsrenhet förtjänar särskild uppmärksamhet. Italiensk vinthund ogillar kyla, regn och blåst, vilket kan göra dem ovilliga att gå ut. Många ägare lyckas bättre genom att:

• Hålla strikt schema för måltider och rastning
• Följa med ut och belöna direkt när hunden är klar
• Använda täcke och eventuellt skor i riktigt ruggigt väder
• Ordna en takad kissplats eller ett skyddat hörn i trädgården

Mental aktivering är minst lika viktig som fysisk. Italienska vinthundar uppskattar ofta aktiveringsleksaker, nosarbete i hemmet eller trädgården och mjuk trickträning. Enkla kommandon som snurra, tass eller att gå slalom mellan dina ben kan bygga självförtroende och stärka er relation.

Italiensk vinthund kan också delta i hundsporter som passar deras byggnad, till exempel:

• Agility med låga hinder och varsam träning
• Rallylydnad
• Lure coursing eller kontrollerade raklopp under säkra former

Dessa aktiviteter ska introduceras gradvis och hållas måttliga för att skydda deras fina benstomme. Med rätt upplägg kan träning med en italiensk vinthund bli en mycket givande upplevelse. Det handlar mer om att bygga förtroende och samarbete än om strikt lydnad. När de behandlas vänligt är de villiga, ivriga och ofta väldigt underhållande elever.

Hälsa

Italiensk vinthund är i grunden en relativt robust liten hund, men som alla raser har den vissa hälsotendenser som ägare och uppfödare bör känna till. Med ansvarsfull avel, bra foder och god omvårdnad lever många italienska vinthundar gott upp i tidig till medelhög tonårsålder, och det är inte ovanligt att träffa individer som blir 14–15 år.

Ett av de mest kända problemen i rasen är risken för benbrott, särskilt hos unga hundar. Valpar av italiensk vinthund är fulla av energi och kan glömma hur sköra de egentligen är. De kan hoppa ner från möbler eller rusa över hala golv, vilket kan leda till frakturer. Noggrann tillsyn under det första året, samt att undvika höga möbler och alltför vild lek, minskar risken. Många ägare använder ramper eller trappsteg för att hunden ska kunna ta sig upp i sängar eller soffor på ett säkrare sätt.

Andra hälsoproblem som kan förekomma inom rasen är:

• Tandproblem, på grund av små käkar och trångställda tänder
• Parodontala sjukdomar om tänderna inte rengörs regelbundet
• Patellaluxation, där knäskålen kan hoppa ur läge
• Legg-Calvé-Perthes sjukdom, en ledsjukdom i höften hos unga hundar
• Progressiv retinal atrofi (PRA) och andra ögonsjukdomar i vissa linjer
• Autoimmuna besvär eller hudkänslighet hos en mindre andel hundar

Italiensk vinthund är också känslig för narkos, bland annat på grund av låg kroppsfettprocent och specifik fysiologi. Det är mycket viktigt att välja en veterinär med erfarenhet av vinthundar som använder moderna, noggrant beräknade narkosprotokoll vid operationer eller tandåtgärder med sedering.

Ansvarsfulla uppfödare gör ofta, eller använder sig av resultat från, följande hälsotester vid planering av kullar:

• Undersökning av patellaluxation hos legitimerad veterinär
• Ögonlysning hos veterinär oftalmolog för ärftliga ögonsjukdomar
• I vissa länder DNA-tester för specifika ärftliga tillstånd, där sådana finns tillgängliga

Valpköpare ska kunna känna sig trygga med att fråga uppfödare om vilka hälsotester som görs, föräldrarnas ålder och hälsa samt eventuella kända problem i linjerna.

Det dagliga omhändertagandet påverkar också hälsan i hög grad. Italiensk vinthund behöver:

• Regelbunden tandborstning, helst flera gånger i veckan, för att förebygga tandsten
• Noggrant avvägda matportioner för att undvika övervikt, som belastar de fina benen
• Värme, eftersom de lätt blir frusna, vilket på sikt kan påverka immunförsvaret
• Skydd mot solbränna på tunnpälsade partier i mycket soliga klimat

På grund av sin köldkänslighet föredrar många italienska vinthundar kortare promenader vintertid och kan behöva mer inomhusaktivering. Ägaren bör vara uppmärksam på tecken på obehag, som skakningar eller att hunden lyfter tassarna från marken.

En god relation med en veterinär som förstår små vinthundars behov är mycket värdefull. Regelbundna kontroller en till två gånger om året, tillsammans med rekommenderade vaccinationer eller antikroppstester, kan upptäcka problem tidigt. Med genomtänkt skötsel och omsorgsfull avel får de flesta italienska vinthundar långa, friska liv som älskade familjemedlemmar.

Historia & Ursprung

Italiensk vinthund har en av de äldst dokumenterade historikerna bland minisatypraserna. Små, graciösa vinthundar som liknar dagens italienska vinthund syns i konst och föremål från antika medelhavskulturer. Fynd tyder på att hundar av den här typen funnits i minst två tusen år i områden som i dag är Grekland och Italien.

Redan under romarriket var små greyhoundliknande hundar uppskattade som sällskap och statusmarkörer. De avbildades i mosaiker och målningar, ofta liggande vid sina ägares sida eller travande vid deras fötter. Dessa tidiga hundar jagade sannolikt småvilt som kaniner och harar, men fungerade också som varma, tillgivna knähundar i de svala stenhusen.

Under renässansen och senare vid de europeiska hoven, särskilt i Italien, blev dessa små vinthundar särskilt populära. Adel och konstnärer beundrade deras förfinade linjer och mjuka temperament. Många porträtt från 1500- till 1700-talen visar aristokrater poserande med en nätt, slank hund som vi idag omedelbart skulle känna igen som en italiensk vinthund. Rasen omfamnades av kungahus i flera länder och kom ofta att förknippas med elegans, god smak och hög social status.

Med tiden betonade aveln alltmer hundens litenhet, graciösa siluett och sällskapliga läggning. Även om de behöll viss förmåga att jaga småvilt gled rollen över till att bli renodlad sällskapshund och knähund. Den italienska vinthundens kärleksfulla temperament gjorde den idealisk för detta.

Rasklubbar och formella rasstandarder började ta form under slutet av 1800- och början av 1900-talet, i takt med att kennelklubbar etablerades runt om i Europa. Hängivna uppfödare arbetade för att bevara rasens särpräglade form, den fina benstommen och det atletiska men fortfarande förfinade rörelsemönstret. Krig och skiftande trender påverkade numerären, och under vissa perioder blev rasen sällsynt. Entusiaster i flera länder spelade en avgörande roll för att hålla blodslinjerna friska och hindra italiensk vinthund från att försvinna.

I dag är italiensk vinthund erkänd av de flesta större kennelklubbar världen över och klassas tydligt som sällskaps- eller dvärgras, även om den behåller hjärta och instinkter som en liten vinthund. Den används inte längre seriöst till jakt, men dess snabbhet och kärlek till att jaga rörliga föremål är uppenbar. Moderna italienska vinthundar deltar ofta i:

• Sällskapsevenemang som lydnad, rallylydnad och agility
• Lure coursing och olika former av skojtävlingar för små vinthundar
• Terapihunds- och emotionellt stöd-arbete, där deras mjuka tillgivenhet kommer till sin rätt

Framför allt är italiensk vinthunds huvudroll den som nära, trogen familjemedlem. Dess långa historia som uppskattad sällskapshund märks i sättet den älskar att krypa upp tätt intill sina människor och dela vardagen som en liten, pålitlig vän.

Att leva med rasen

Att dela hem med en italiensk vinthund är en mycket personlig, nästan intim upplevelse. Den här hunden vill vara nära – både fysiskt och känslomässigt. Innan du väljer rasen är det värt att fundera över hur vardagen faktiskt kommer att se ut och vilken typ av engagemang som krävs.

För det första trivs italiensk vinthund bäst i hem där någon är hemma en stor del av tiden. De passar dåligt som hundar som lämnas ensamma långa arbetsdagar utan sällskap. Om du arbetar heltid utanför hemmet kan du behöva lösningar som:

• En hundvänlig arbetsplats där hunden kan följa med
• En partner eller familjemedlem som är hemma delar av dagen
• En pålitlig hundvakt eller dagis med erfarenhet av små, ömtåliga raser

På grund av sin smala byggnad och känslighet för temperaturer kräver italiensk vinthund en genomtänkt hemmiljö. Det bör finnas:

• Mjuka, varma bäddar i flera rum så att hunden kan vila bekvämt
• Dragfria sovplatser
• Halksäkra golv eller mattor för att minska risken för att halka på blanka ytor
• Trappsteg eller ramper så att hunden kan ta sig säkert upp i favoritsoffor eller sängar

Utrustning som är särskilt användbar till italiensk vinthund är till exempel:

• Välsittande, stabila selar i stället för enbart halsband på promenad
• Smala, vadderade halsband om halsband används, för att skona den känsliga nacken
• Varma tröjor och åtsittande täcken för kallt eller blött väder
• Lätta, mjuka leksaker som passar deras små munnar och fina tänder
• Klotång eller klofil, eftersom klorna bör hållas korta för att skona de slanka tassarna

Kostnadsmässigt liknar italiensk vinthund många andra små sällskapshundar i vardagliga utgifter, men kan kräva något mer investering i bra kläder och veterinärvård. Årliga kostnader omfattar vanligtvis:

• Foder anpassat till en liten men aktiv hund
• Rutinvaccinationer eller titerprov, samt fästing-, loppskydd och avmaskning
• Regelbunden tandvård, ibland inklusive professionell tandrengöring
• Hundförsäkring, som många ägare väljer för oväntade skador eller sjukdomar
• Utbyte av kläder och bäddar när de slitits ut

Utöver detta kan träningskurser, hundsporter eller tillfälligt hundpensionat behöva räknas in i budgeten.

Rasens känslomässiga behov är minst lika viktiga. Italiensk vinthund behöver mjuk vägledning, fasta rutiner och mycket omtanke. De trivs i lugna hushåll där skrik, kaos och häftiga gräl är ovanliga. Plötsliga höga ljud eller hårdhänt hantering kan göra dem oroliga. Om du är naturligt tålmodig och mjuk i ditt sätt kan denna ras passa dig mycket väl.

Framtida ägare bör också vara beredda på:

• Att rumsrenhetsträningen kan ta längre tid än hos vissa andra raser
• Att hantera deras ovilja mot dåligt väder och kalla underlag
• Att de ibland får spontana, tokroliga busryck som kräver humor
• En hund som är mycket lyhörd för dina känslor och kan vara ganska klängig

Resor med italiensk vinthund är oftast relativt enkla. Den lilla storleken gör att den får plats i resväskor för hund, bilstolar eller mindre burar, och många vänjer sig bra vid hotell och besök hos vänner, så länge behovet av värme, trygghet och rutiner respekteras. En välbekant filt, bädd och favoritleksak hjälper dem att känna sig hemma nästan var som helst.

Att leva med en italiensk vinthund passar människor som uppskattar nära sällskap och är villiga att göra praktiska anpassningar – som att hålla hemmet varmt, skydda sköra ben och bygga en livsstil där hunden får vara med i stället för att lämnas utanför. I gengäld beskriver många relationen som ovanligt djup. Italiensk vinthund har en tendens att se på sin människa med en mjuk, förtroendefull blick, rulla ihop sig i armvecket eller under en filt och dela vardagen som en lojal, stillsamt hängiven vän.

Egenskaper

Vanliga frågor

Är italienska vinthundar bra familjehundar och hur är deras typiska temperament?

De är milda, tillgivna och knyter ofta starkast an till en eller två personer. Många trivs bra i lugna familjer med hänsynsfulla barn, men deras nätta benstomme och känslighet gör att de passar bättre i stillsammare hem. De är oftast reserverade mot främlingar men väldigt gosiga med dem de litar på. Tidig socialisering hjälper till att förebygga blyghet eller nervositet.

Hur sköra är italienska vinthundar och hur kan jag förebygga benbrott?

De har mycket fina, känsliga ben och är faktiskt benägna att få frakturer, särskilt som valpar. Förhindra hårdhänt lek, obevakad tid på möbler och hopp från höjder som sängar eller trappor. Använd ramper eller trappsteg till soffor, och avråd från lek med stora eller väldigt livliga hundar. Regelbunden kloklippning och halksäkra golv hjälper också till att minska risken för halkningar och fall.

Stämmer det att italienska vinthundar verkligen avskyr kyla, och hur ska jag sköta dem under vintern?

Deras tunna hud, låga kroppsfett och korta päls gör dem mycket känsliga för kyla och fuktigt väder. De behöver oftast en välsittande jacka eller tröja på promenader, även under milda vintrar, och bör inte lämnas ute någon längre stund. Inomhus uppskattar många en varm bädd, filtar eller värmemattor. Korta, täta promenader fungerar ofta bättre än en lång tur i kallt väder.

Är italienska vinthundar svåra att rumsrena?

Den här rasen är känd för att ofta ta längre tid att bli rumsren än många andra, delvis på grund av sin känslighet för kyla och regn. Konsekventa rutiner, täta rastningar och positiv förstärkning är avgörande. En del ägare använder toalettunderlägg inomhus eller kattlåda, särskilt i områden med tufft klimat. Tålamod och genomtänkt hantering är i regel viktigare än bestraffning eller hård disciplin.

Hur mycket motion behöver en Italian Greyhound och kan den bo i lägenhet?

De är små och anpassningsbara till livet i lägenhet, men behöver ändå daglig motion och mental stimulans. De flesta mår bra av flera rask promenader samt möjlighet att springa lösa i korta spurter på ett säkert, inhägnat område. Inomhus kan de vara ganska aktiva i korta perioder och sedan vila långa stunder. Noggrann koppelanvändning och säkra staket är viktiga på grund av deras snabbhet och starka jaktinstinkt.

Brukar italienska vinthundar skälla mycket, eller är de tystlåtna hundar?

De är i regel inga ständiga skällare, men många kommer att skälla för att varna vid ovanliga ljud eller besökare. Deras känslighet kan göra dem ljudliga om de är oroliga, understimulerade eller lämnas ensamma för länge. Tidig träning och en lugn, förutsägbar vardagsrutin hjälper till att hålla skällandet på en rimlig nivå. Det varierar mycket mellan individer, och vissa hundar är mycket tysta sällskap.

Vilka är de vanligaste hälsoproblemen hos italienska vinthundar?

Vanliga bekymmer är benbrott, tandproblem, vissa ögonsjukdomar samt ibland epilepsi eller autoimmuna sjukdomar. De har också en ökad risk för parodontala problem på grund av små käkar och trångställda tänder. Ansvarsfulla uppfödare testar för ärftliga sjukdomar och undviker att avla på mycket finlemmade, alltför sköra individer. Regelbundna veterinärkontroller och noggrann skötsel hjälper till att upptäcka problem i tid.

Hur ska jag sköta tänder och klor på en italiensk vinthund?

Daglig eller nästan daglig tandborstning är idealisk eftersom de lätt får tandsten och tappar tänder i förtid. Tuggben för tänderna och professionell tandrengöring kan stödja skötseln hemma men ersätter inte tandborstning. Klorna växer snabbt och bör klippas ofta för att undvika obehag och förändrat rörelsemönster. Många behöver vänjas vid hanteringen och bli försiktigt bemötta för att kunna slappna av under pälsvård.

Kan italienska vinthundar lämnas ensamma under arbetsdagen?

De är väldigt människoorienterade och kan utveckla separationsångest om de lämnas ensamma under långa perioder utan förberedelse. Vissa vuxna klarar en vanlig arbetsdag om de gradvis tränas, får mental stimulans samt tillräckligt med motion och kärlek. Valpar och mycket klängiga individer behöver oftast kortare stunder ensamma, hundvakt eller hunddagis. En trygg, varm och bekväm viloplats är viktig när de lämnas utan tillsyn.

Är italienska vinthundar bra med andra husdjur, även större hundar?

De trivs ofta i sällskap med andra mjuka, lugna hundar och kan knyta starka band till jämnstora kompisar. På grund av sin ömtålighet bör de inte brottas eller leka hårt med stora, energiska raser som av misstag kan skada dem. Noggranna introduktioner och övervakad lek är viktigt. Många lever fredligt med katter om de växer upp tillsammans och om deras jaktinstinkt hålls under kontroll.

Källor

• The Italian Greyhound Club (UK)
• Fédération Cynologique Internationale (FCI)
• The Kennel Club (UK)
• Svenska Kennelklubben (Swedish Kennel Club)